Öppna meny Sök

Ännu bättre koll på skogen

Här produceras data. Foto: Erik Viklund, Skogforsk

Tre per sekund. Tiotusen per timme. En miljard per år. Varje stock som tillreds ger oss inte bara virke, utan också data. I kombination med laserskannade skogar samt flyg- och satellitbilder ger dessa skördardata oss bättre koll på skogen än någonsin. Nu tas nästa steg.

Skogforsk har utvecklat en ny, mycket kostnadseffektiv metod för att skatta skogens volym och grundyta över stora arealer. Metoden baseras på fjärranalys och skördardata. Skördardata fungerar nämligen utmärkt som referensdata för skattningar med fjärranalys.

– Vi vet oerhört väl vad skördarna avverkat, förklarar Jon Söderberg, som arbetar med analyserna i projektet. Vi jämför det med data från laserskanning samt flyg- och satellitbilder för de avverkade ytorna.

– I en nyutvecklad modell kan vi sedan skatta ett helt skogslandskap och – om man så önskar – dela in skogen i bestånd, baserat på höjddata och tidigare beståndsindelningar.

Forskarna har testat metoden genom att skördardata från 6 000 hektar avverkningar i östra Götaland – både gallringar och slutavverkningar – har kopplats ihop med fjärranalysdata från ett 630 000 hektar stort skogslandskap i samma region.

– Vi samlade in skördardata från tiden direkt efter att flygbilderna togs. För gallringar där den kvarstående skogen beskrivs använde vi skördardata från den tidigare vegetationssäsongen och fram till registreringstidpunkten för flygbilderna. Med vår mjukvara för gallringsuppföljning kunde vi få fram bra data för bestånden som stod kvar efter gallringen.










»Resultaten visar att skördardata som markreferens ger mycket bra precision«

Jon Söderberg, Skogforsk. Foto: Sverker Johansson

Minst lika bra… 

Resultaten visar att skördardata som markreferens ger mycket bra precision. De fungerar minst lika bra som referensdata från manuella provytor i fält och ger  inga systematiska fel. Extra bra blir det eftersom lokala data om stamform finns med i materialet – data som är mycket mer osäkra i dagens skattningsmetoder.

– Men vi har inte koll på skogar under tio meters höjd, eftersom det inte finns skördardata från ungskog. Men på huvuddelen av arealen i det här stora skogslandskapet får vi alltså koll på volymer och grundytor.

…och billigare 

Nu start i vår ska skogliga grunddata uppdateras och det innebär skanning av hela den svenska skogsmarken.

Skogforsks metod kan höja kvaliteten och bidra till sänkta kostnader

– Alla skördardata ger skogsbruket enorma mängder referensdata att kalibrera skanningen med, säger Skogforsks Erik Willén, som sitter med i Skogsstyrelsens referensgrupp för laser-skanningsprogrammet.

Den stora kostnaden för laseromdrevet är flygningen, men jag skulle tippa att man ändå kan sänka kostnaden med genom att sänka antalet fältprovytor. Dessutom lyckas man då fånga den regionala variationen bättre, till exempel formtalen. Och det finns även en viljeinriktning från myndigheternas sida att använda skördardata för sin kalibrering.

Artikeln publicerades i Skogforsk tidning Vision1 -2018.

2018-01-05