Öppna meny Sök

ÅTTA PROJEKT FÖR BÄTTRE FÖRARSTÖD

På Skogforsk pågår just nu flera spännande projekt kring hur delar av förarens arbete kan automatiseras och hur förarna ska kunna få bättre stöd när det gäller produktion och förebyggande underhåll. Här jobbas även med planeringsverktyg för smarta stickvägsnät, gallringsuppföljning och självgående maskiner. 

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se Foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se

AVATAR 

Återkoppling på beslut och ständigt goda råd…en beskäftig maskin som alltid vet bäst, är det vad som väntar oss? eller en lite stel men sjyst jobbarkompis?  

Nystartat samarbetsprojekt mellan Tyskland, Norge och Sverige. Projektet ska utveckla ett aktivt förarstöd som ger beslutstöd och instruktioner. Föraren får löpande respons på maskinens prestation och värdeskapande samt förslag på förbättringsåtgärder. Projektet pågår mellan 2019 och 2022.  

Bestway 

Ligger överfarten rätt? Bestway hjälper dig att hitta den bästa vägen.  

Ett beslutsstöd som ger förslag på basvägar med minsta möjliga köravstånd samtidigt som den tar hänsyn till terrängens bärighet och andra hänsynstaganden. hänsyn tas till terräng, beståndets volymfördelning, avläggens placering och tvingande passager. Indata till modellen består av digital terrängmodell, markfuktighetskartan samt virkesvolymskikt.   

Delautomation av skotarkran 

Kranrörelserna går att automatisera – i en simulator. När får vi se det i praktiska tester?  

Skogforsk har i en simulator utvecklat en delautomatiserad skotarkran. Lastningen av virkeshögar till maskinens lastutrymme sker då till största del utan förarens inblandning. En studie visar att skotarförarna upplever mindre mental belastning samt att ovana förare jobbar snabbare. 

Auto2 

Utan hytt kan skogsmaskiner bli lättare och därmed skonsammare. Föraren får sitta i en kontorsmiljö istället.  Foto: Skogforsk, montage.

Utveckling av autonom terrängnavigering och självstyrande skogsmaskiner. Målet är att underlätta för förarna – och på sikt att kunna fjärrstyra maskinerna.  

Virkesvärde 

Hur går det egentligen? Skogforsks mjukvara ”virkesvärde”ger dig feedback på apteringen. 

 Produktionsdata från skördaren läses in i programmet ”virkesvärde” som räknar ut nyckeltal om skördarens tillredning, till exempel mätnoggrannhet, uppnådd timmerandel, förekomst av stamfelsved och inte minst andelen manuella kap, som idag ger stora förluster i värdekedjan – upp till 8 kronor per kubikmeter, enligt Skogforsks studier. Nyckeltalen används för uppföljning samt av skördarrevisorer vid fältbesök som underlag för diskussion om möjliga förbättringar.  

Automation för drivare 

Automatisk positionering av bland annat lastbäraren ökar produktiviteten och minskar arbetsbelastningen.  

Drivarens cykliska arbetssätt gör att den har stor potential för automation. Skogforsk arbetar med att automatisera intagningen av fällda stammar till lastbäraren, justering av lastbäraren under intagningen och upparbetningen samt rotera aggregatet till nästa träd för optimal fällriktning. 

In line-kontroll på hydrauloljan

I maskindatorn får föraren varningar om för höga partikel- eller vattenhalter. frågan är bara: vad beror det på? Nu börjar felsökningen. Från Rottne H21. 

När systemet slår larm startar felsökningen, för det är många saker som kan påverka oljekvaliteten. Initialt kan man då få hjälp av sin vanliga servicelämnare, som tillsammans med föraren kan reda ut om något särskilt hänt. hela tanken är att upptäcka och åtgärda slitage eller fel i tid. då kan man jobba proaktivt med underhållet.Ett exempel kan vara att in line-systemet upptäcker en ökad partikelhalt och slår larm. När filtret kontrolleras upptäcker föraren mässingspartiklar och kan dra slutsatsen att hydraulpumpens lager börjar bli slitna. Bytet kan ske innan ett haveri med tillhörande stilleståndskostnader är ett faktum. Förarstödet rekommenderas av Tekniska Samverkansgruppens (TSG) hydraulikgrupp och finns bl.a. som tillval på Rottne.  

Automatiserad gallringsuppföljning

Föraren får fortlöpande återkoppling om gallringsstyrkan – och om hur beståndet som står kvar ser ut. 

Genom att använda skördarens data om de avverkade träden vid gallring går det att få en uppfattning om hur det kvarvarande beståndet ser ut. Skogforsk har implementerat gallringsmallar i programmet vilket ger föraren återkoppling på det utförda gallringsarbetet. På så sätt kan kvaliteten öka och produktiviteten höjas. 

LÄS MER: HUR SER FRAMTIDENS FÖRARSTÖD UT?

Artikeln publicerades i Skogforsk tidning Vision 2/2019.

2019-07-29