Öppna meny Sök

Bättre avlägg med ny GIS-modell

I spåren av skogsbrukets snabba digitalisering har Skogforsk utvecklat en GIS-modell som visar var avläggen kan placeras på bästa sätt. Träffsäkerheten är nästan 90 procent.

Gustav Friberg och hans kollegor har utvecklat en gIs-modell som kan hjälpa dig med avläggsplaceringen. Foto: Sverker Johansson.

TEXT och FOTO: Sverker Johansson/BITZER

Undermåliga avlägg kan kosta skogsbruket åtskilligt i form av lägre effektivitet och högre kostnader. Det kan handla om att virket inte får plats eller att skotaren tvingas upp på vägen för att lossa så att vägen behöver lagas. Vanliga följdverkningar är en tillfällig flytt av maskinerna till dess åkarna kommit ifatt eller störningar i virkesflödet. 

Det här är en affärsrisk för både entreprenören och kunden. I en färsk intervjustudie från Skogforsk med ett 80-tal skogsentreprenörer (se Vision nr 4/2017) anses avläggets utformning och placering vara den vanligaste bristen i traktdirektivet. 

Nytt lovande verktyg

 Men i spåren av skogsbrukets digitalisering testas nu ett nytt GIS-verktyg som kan ge planeraren lämpliga avläggsförslag. Med hjälp av geodata identifierar modellen ytor som passar för avlägg längs skogsbilvägarna. Modellen tar bland annat hänsyn till terrängen och eventuella hinder i form av hus, fornminnen, vattendrag eller hänsyn till trafiken – och analysen kan göras innan planeraren besöker trakten, för att minska tiden för fältarbetet. 

– Vår analys visar att modellen har stor potential, säger Skogforsks Gustav Friberg som lett projektet. Vi utvärderade den bl.a. genom att testa den mot tidigare avlägg som fungerat bra, och i upp till 88 procent av fallen lyckades modellen hitta samma avlägg. 

Marken längs skosgbilvägarnas sidor delas upp i zoner om 12 x 12 meter för att en bedömning om platsen är aktuell för avlägg ska kunna göras automatiskt. Kravet på zonernas storlek har varit att de ska kunna rymma vältan och en skotare som lossar. Flera godkända avläggszoner i rad kan sedan kombineras till ett helt avlägg, beroende på hur mycket virke som avlägget måste svälja. 

»Vår analys visar
att modellen har
stor potential«

Gustaf Friberg, Skogforsk. Foto: Sverker Johansson.

Bra kombo 

För avläggskarteringen kan nämligen användas tillsammans med ett annat verktyg, Skogforsks Bestway, som används för att optimera skogsmaskinernas huvudbasvägar från avverkningen ut till avläggen. I det verktyget ingår traktens virkesvolym som en parameter.

 – Då kan man göra en anpassning till avverkningens virkesvolym för att säkerställa att avlägget är tillräckligt stort, säger Gustav Friberg. 

Vid underhåll och upprustning 

Dessutom skulle avläggskarteringen kunna kombineras med en analys av vägarnas upprustningsbehov, då för att bedöma om avläggsmöjligheterna längs vägen bör förbättras i samband med upprustningen. 

I det fortsatta arbetet vill Skogforsk titta på hur modellen kan inkluderas i Bestway-verktyget och utföra fler tester tillsammans med skogsbruket.

 – Vi vill också utreda om vissa hinder kan hanteras annorlunda för att göra modellen än mer träffsäker, säger Gustav Friberg. Ett exempel är fornminnen, som i data ofta förekommer i områdesform men där ett avlägg i närheten av ett enstaka fornminne inom området inte behöver riskera att orsaka någon skada. 

Artikeln publicerades i Vision nr 1 2018.

2019-01-05