Öppna meny Sök

Skogsträdsförädling kan ge färre frostskador

Ur VISION 1/2019. Text och foto: Elin Fries/BITZER

Genom trädförädling kan plantorna bli bättre rustade inför ett förändrat klimat. Professor Bengt Andersson Gull var en initiativtagarna till förädlingsförsöket Bäcksjön i Västerbotten och har följt utvecklingen av tallbeståndet sedan det anlades 2002.

Ett 17-årigt tallförsök i Västerbotten har gett forskarna värdefull information om hur tallens skottskjutning kommer att fungera i ett förändrat klimat – och hur lösningen kan se ut.

Snön ligger fortfarande djup i mitten av februari när professor Bengt Andersson Gull skidar in till Skogforsks tallförsök i Bäcksjön, i Västerbotten. Han pekar med staven mot en tall med en tydlig sprötkvist. En älgskada, men sprötkvisten får illustrera vad som hotar tallen i ett förändrat klimat. Nämligen frost. Inom skogsbruket har man sedan länge varit medveten om granens känslighet för vårfrost, och nu visar studier från Skogforsk att även tallen kan drabbas i ett förändrat klimat. Men det finns hopp.
– I det här försöket har vi kunnat visa att det går att minska frostrisken hos tall, säger Bengt Andersson Gull.

”I framtidens klimat kommer det att bli varmare snabbare på våren, vilket gör att tallens tillväxt startar tidigare. Det kommer att ställa till problem för tallens skott.”

Bengt Andersson Gull

Varmare klimat ger mer frostskador
Att frostskador kommer bli ett större problem för skogsbruket beror på tidigare skottskjutning. Även om invintrade tall-plantor är riktiga tuffingar som kan klara av temperaturer lägre än 50 minusgrader, så är de färska tallskotten ömtåliga. Redan vid några minusgrader kan de få problem. Molnfria, kalla och vindstilla nätter på vårkanten när värmeutstrålningen är stor kan därför ge svåra skador. Något som kommer bli allt vanligare.

– I framtidens klimat förväntas temperaturökningen vara större under vinterhalvåret än under sommarhalvåret, det kommer bli varmare snabbare på våren. Ett mer maritimt klimat helt enkelt, vilket gör att tallens tillväxt startar tidigare på våren. Det kommer att ställa till problem för tallens skott, säger Bengt Andersson Gull.

Försöket i Bäcksjön har varit värdefullt för forskarna. Även om man tidigare misstänkt att tallen kan komma att få problem med skottskjutningen har man nu kunnat visa det genom fältmätningar.
I försöket, som anlades för 17 år sedan, samarbetade Skogforsk med den ryska Vetenskapsakademin. Tall från den ryska republiken Komi (kontinentalt klimat) och från Sverige (maritimt klimat) testades både i Ryssland och här i Sverige.

Än är tallskotten säkert invintrade och säkra för frostskador. Det är de nybildade skotten som löper störst risk. En risk som beräknas öka i framtiden.

Stor ekonomisk betydelse
För skogsbruket har risken för frostskador hos tall stor betydelse. Fram tills nu har tall räknats som ett säkert trädslagsval på frostlänta marker. Men nu kan man tvingas tänka om.
– För skogsbruket innebär frostkänsliga tallar framförallt nedsatt tillväxt och kvalitetsskador när till exempel sådana här sprötkvistar uppkommer, förklarar Bengt Andersson Gull. Om en tallföryngring skadas riktigt svårt är risken att plantorna dör, och hjälp- eller omplanteringar blir nödvändiga.

Skogsträdförädling ger hopp
Men det finns en lösning: genom skogsträdsförädling kan tallens fenologi – tidpunkten för skottskjutning och tillväxtavslutning – förändras så att den passar ett framtida klimat bättre. Både skottskjutning och tillväxtavslutning har visat sig ha en mycket hög genetisk ärftlighet. Så mycket som hälften av den totala variationen i fenologin mellan syskongrupper av träd förklarades med genetiskt arv. Som jämförelse kan nämnas att för till-växten – som är en viktig egenskap i förädlingen – är ärftligheten bara en femtedel av den totala variationen.
– Vi kan välja ut de avelsträd som är lite senare i skottskjutningen och använda dem i fröplantager som ger avkommor som är bättre anpassade till det klimat som väntar, säger Bengt Andersson Gull.

Förutom det långsiktiga avelsarbetet arbetar forskarna även med lösningar på kortare sikt.
– Vi justerar succesivt användningsrekommendationerna så vi använder lite sydligare material än vad man normalt tidigare gjort, då de startar skottskjutningen något senare, säger Bengt Andersson Gull. Så genom att välja avelsträd som ger avkommor med senare skottskjutning kan vi i våra fröplantager producera avkommor som är bättre rustade för att möta ett varmare klimat, och den höga ärftligheten underlättar förädlingsarbetet.

2019-07-29