Öppna meny Sök

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Världens första elektriska skogsmaskin kan rulla ut i skogarna redan inom 2–3 år. På Skogforsk skissar man för fullt på hur allt från batterifrågan till systemkostnaden bäst ska lösas. Olle Gelin, som är teknikforskare på Skogforsk, ser möjligheter för skogsbruket att gå över till elektrisk drift inom en snar framtid.

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se  


Skogforsk kan snart komma att starta en pilotstudie där en lantbruks-, skogsbruk- och anläggningsmaskin med modulära batterier används för första gången. En första prototyp av en elektrisk skotare kan rulla ut i skogen redan inom två år, om allt går enligt planerna. Illustration: Peter Bergman.   

– I dag tänker folk att det inte skulle funka med batterier i skogen, men tänker man ”USB powerbank” till en telefon så klarnar det, säger Olle Gelin på Skogforsk. Jag skulle vilja se en electric site i skogen med eldrivna maskiner som laddas med mobila laddstationer eller via batteripacksbyte, liknande det koncept som börjat användas inom gruvnäringen.

Tillsammans med forskningsinstitutet RISE, Scania, SEI (Stockholm Environment Institute), Malwa, EON och industridesignföretaget NoPicnic har Skogforsk tittat närmare på elektrifieringen och resultaten är intressanta. 

–Det är absolut möjligt att gå vidare med den kunskap vi har i dag, säger Olle Gelin.

 Förutom att eldrivna skogsmaskiner är mer miljövänliga än dagens dieseldrivna skogsmaskiner kan även driftkostnaden bli betydligt lägre.

 –Visserligen är elektriska skördare och skotare dyrare i inköpspris på grund av batteriet. Å andra sidan har de lägre drivmedelskostnader och kostnader för service och underhåll på grund att elmaskinen har mindre servicebehov än förbränningsmotorn, säger Olle Gelin. 

Då det ännu inte finns elektriska skogsmaskiner har branschen goda möjligheter att bygga upp ett nytt sorts maskinsystem. Under hösten har forskare från Skogforsk och RISE undersökt flera alternativ, bland annat en framtid med en cirkulär användning av standardiserade batterier som passar fler maskiner.

– Fördelarna med ett standardiserat och utbytbart batteri är att maskinen kan köpas in till lägre kostnad, dessutom kan samma batteri användas till olika maskiner och branscher, vilket ökar utnyttjandet per batteri, säger Olle Gelin. 

Olle spanar in i framtiden om…  

Olle Gelin, Skogforsk.

Transporter av batterier

 Containrar med uppladdningsbara batterier levereras till avverkningsplatsen. Där laddas skördare och skotare upp vid behov. När trakten är avverkad transporteras containern till närmaste vind- eller solenergipark för att laddas upp på nytt. 

Batteriets utformning 

För hög flexibilitet är det bra med ett modulsystem där mindre batterier kan sättas ihop till större enheter, med större energiinnehåll. 

Återvinning av batterier 

I dag fungerar återvinning och återanvändning av litiumjonbatterier dåligt. Men det finns bra teknik för återvinning och allt eftersom fler uttjänta batterier når marknaden kommer system och lösningar för återvinning att utvecklas. 

Modulärt system 

I modellen för entreprenad, skogs- och jordbruk används batteripacksbyte i första hand. Ett alternativ är att reservbatterierna fungerar som en mobil laddstation. En idé är att ha självkörande laddstationer med en ”follow me” funktion, som helt enkelt följer efter skördaren och skotaren med ett batteri som automatiskt byts vid behov.

Batteriets livscykler 

Nya batterier levererar högre effekt och kommer först att användas i högpresterande maskiner som skördare. När batteriet börjar bli slitet kan det mellanlanda hos en skotare för att sedan leva sina sista dagar hos exempelvis lågeffektsfordon i anläggningsbranschen. Till sist återanvänds det som elnätsbalanserare innan det återvinns. 

Framtida utmaningar 

Även om möjligheterna med en standardiserad batterimodul och batteripack är näst intill obegränsade i teorin, kvarstår en del frågetecken. – Att enas om en standard för batterimodulerna och logistiken med batteripack är två utmaningar som måste lösas.  

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 4 2019

2020-01-27