Öppna meny Sök

GROTens återkomst?

Stort energiinnehåll, möjlighet att plocka ut 200 procent mer volym än idag och en viktig råvara för fossil substitution. Så varför används inte skogens restprodukter mer?

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se | Foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se


Det finns mycket som talar för biobränslen, men förutsättningarna i landet varierar. Störst chans till bra lönsamhet för grenar och toppar, GROT är på höga granboniteter nära värmeverk. I tallskog blir det mindre GROT och långa transporter är ett sänke för lönsamheten.   Foto: Sverker Johansson/BITZER.

I takt med ett högre tryck på skogsråvaran börjar de industriella sidoströmmarna till vissa användare sina. I dag går exempelvis en allt större del av spån för pelletstillverkning till nya produkter, som drivmedel. En alternativ råvara med stor potential är den idag lågt utnyttjade resursen GROT, grenar och toppar. I syntesrapporten ”Miljöpåverkan av skogsbränsleuttag” slår Energimyndigheten fast att GROT och stubbar kan bidra hållbart med 27 TWh biobränslen. En betydande andel, då hela det svenska energisystemet tillfördes 565 TWh under 2017. Idag skördas bara 9 TWh GROT. 

Stor teoretisk potential

 – Bioenergi är världens och Sveriges största förnybara energikälla och central för att uppnå de svenska energi- och klimatpolitiska målen. Den är också viktig för försörjningstryggheten, säger Anna Malmström på Energimyndigheten som arbetar med hållbart skogsbränsleuttag. Enligt henne kan GROT skördas på 50 procent av avverkningsytorna utan att det innebär en negativ inverkan på biologisk mångfald, skogens långsiktiga produktionsförmåga, samt risk för försurning av mark och vatten.

 Potential vs. lönsamhet?

– För att uttaget av GROT ska öka måste det vara en god affär för alla inblandade, från markägare och entreprenör till industri och samhälle. Om de bara blir några tusenlappar extra vid en slutavverkning för en markägare kan marginalerna kännas tajta, eftersom man väger uttaget mot en risk att tappa tillväxt i framtida bestånd, säger Lars Eliasson, Skogforsk. Foto: Skogforsk

 Rapporten bygger på vad som faktiskt är tillgängligt och tar inte hänsyn till om det är lönsamt eller inte. Forskaren Lars Eliasson menar att potentialen är betydligt mer komplex. 

– Av de 27 TWh ingår 8 TWh barr. I skogsbruket anstränger man sig tvärtom för att få barren att stanna på hyggen, dels är kunderna inte intresserade av barr och då huvuddelen av näringen sitter i barren riskerar tillväxten att minska, säger han. Knappt 20 TWh kvar alltså. Men allt är inte realistiskt att tillgodoräkna, menar Lars Eliasson. 

– Att transportera GROT är inte billigt och var materialet kommer ifrån har en stark påverkan på hur mycket det kostar att ta ut groten och leverera den till kund, säger han. Marknaden i Norrland är idag iskall, medan den nu blir betydligt hetare söderut där närvaron av fler fjärrvärmeverk ökar efterfrågan.  

Vad är det då som talar för och emot GROTens framtid ur ett marknadsekonomiskt perspektiv? Lars Eliasson sammanfattar.  

+ Efterfrågat biobränsle.

Redan i dag ökar efterfrågan och andelen biomassa som används som bränsle ökat från 37 procent 2008 till 47 procent 2017, visar statistik från SCB. – På längre sikt har den pågående utbyggnaden av flytande biobränsle stor betydelse för efterfrågan av GROT. Efterfrågan av skogsbränsle blir förmodligen främst regional, knuten till biobränsleanläggningar. 

+ Utbyggnad i Östersjöregionen.

Det pågår flera kraftvärmeutbyggnader kring Östersjön som väntas höja efterfrågan på GROT. I Köpenhamn byggs några av landets största energianläggningar om från kol till pellets. Även i södra Finland pågår utbyggnader av kraftvärmeverk med pannor anpassade för biobränslen. – När biokraftvärmeverket Värtaverket byggdes i Stockholm 2016 designades pannan för att ta emot 100 procent biobränsle – och efterfrågan av GROT ökade följaktligen. Om utbyggnaderna påverkar GROTpriset är en annan sak. 

+ Biocirkulär ekonomi.

Stort intresse för klimatsmart energi. Klimatmålen säger att vi ska vara klimatneutrala runt 2045.

– Markägarnas affär.

Jämfört med 2011 års prisbild har ersättningen för GROT sjunkit med nära 12 procent och uttaget kan dessutom ge tillväxtförluster i framtida bestånd på grund av bortförsel av kväve och näringsämnen. För att GROT ska bli intressant måste uttaget vara en god affär för samtliga parter, från markägare entreprenörer, bränsleförmedlande företag, energiföretagen och samhälle. 

– Klara spelregler.

För långsiktiga och kostsamma investeringar i bioenergianläggningar behövs klara ekonomiska och skattemässiga spelregler för biobränsle. 

– Mildare vintrar.

Med framtida mildare vintrar sjunker behovet av energi och efterfrågan kan minska. Det innebär också mjukare marker – då måste vi ha GROT att köra på för att undvika markskador. Det var tydligt våren 2018 som var väldigt mild, GROT användes i basvägarna och leveranser av biobränsle sjönk. 

GROTens framtid? Fram till 2011 ökade andelen GROT inom den svenska energiförsörjningen. Därefter tog det stopp. – En av orsakerna var att konkurrensen returträ och andra bränslen gjorde GROT mindre lönsam, det rådde även ett par milda vintrar som kan ha haft en viss påverkan på efterfrågan, säger Lars Eliasson. I dag är priserna för GROT ungefär 12 procent lägre än under toppåret.  

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 4 2019

LÄS MER OM TILLVÄXT:

2020-01-27