Öppna meny Sök

Hur ser framtidens förarstöd ut?

 Skogsmaskinerna blir allt effektivare. Men människan har svårt att utnyttja den fulla kapaciteten hos maskinerna. Å andra sidan: utan människan kan maskinen inte alls producera. Kan förarstöd vara lösningen? 

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se & SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se  

Dagens skogsmaskiner har en enorm produktionspotential. Problemet? Att utnyttja maskinens potential maximalt är i princip omöjligt under någon längre tid. 

– De flesta förare presterar ungefär 35 procent av vad maskinen kan leverera, medan toppförarna närmar sig 70 procent, säger professor Rolf Björheden som lett en studie om produktionskapacitet hos skogsmaskinförare. 

Han menar att om det svenska skogsbruket ska klara sig i den internationella konkurrensen är utveckling av förarstöd en förutsättning. Förutsättningarna finns – många av momenten vid en avverkning upprepas hela tiden. Träden greppas, fälls, kvistas och apteras till rätt längder. 

– De här upprepningarna kan maskinen snart klara själv med hjälp av sensorer och robotik, och då kan föraren göra sådant som människan är bäst på: undvika skador på fornminnen i terrängen, spara värdefulla naturvårdsträd och sortera stockarna i olika virkeskvaliteter, säger Rolf Björheden. 

Förarstöd för bättre virkesmätning 

– Det börjar bli akut att utveckla dagens förarstöd för att kunna möta sågverkens ökade krav på mätprecision, menar Pierre Qvist, virkeskvalitetschef vid Vida skog. Foto: Nicke Johansson

Förutom att minska arbetsbelastningen och höja effektiviteten kan förarstöd bidra till att säkra mer av virkesvärdet. En skördare hanterar virkesvärden på cirka 20 miljoner kronor per år och en felkalibrerad mätutrustning ger snabbt apteringsförluster på tusentals kronor. Pierre Qvist, virkeskvalitetschef vid Vida Skog menar att bättre förarstöd behövs för att lyckas med detta: 

– Kan vi förvänta oss att alla ska vara experter på hydraulik, tider för pulsöppning, matarvals-och knivtryck samt hantera datorns kalibreringsmöjligheter? frågar han retoriskt.

Svaret är förstås nej. För att fler skördarekipage ska lyckas bättre vill Pierre Qvist se förarstöd som fokuserar på mätning. 

– En sak är att det inte ska gå att kalibrera diametermätningen med ett för litet statistiskt underlag. Förslagsvis kan man få hjälp med att säkerställa att underlaget räcker. 

Han skulle även vilja se automatisk bortfiltrering av orimliga värden och att det inte ska kunna gå att kalibrera på för gamla kontrollvärden.

 – Det är relativt enkla saker som skulle kunna göra stor skillnad, säger han. 

Förbättra diametermätningen

Elin Andreasson, virkesspecialist vid SCA, håller med om att det behövs mer stöd för skördarmätning. Hon hoppas bland annat att fler maskintillverkare kommer införa automatiska tryckinställningar genom att ha sensorer som optimerar knivarnas och matarvalsarnas tryck mot stammen. På så sätt ska maskinen få bättre stamhållning och färre planområden.* Liksom Pierre Qvist vill hon också ha förarstöd som förbättrar diametermätningen. 

Vad är viktigast hos ett framtida förarstöd?
– För föraren är det viktigt att snabbt få reda på om något är fel på den tekniska utrustningen, exempelvis genom varning för slö kedja eller att mäthjulet börjar bli slitet, säger Elin Andreasson, virkesspecialist vid SCA.  Foto: Privat

– Det är det största problemet när det gäller skördarnas mätning. Det måste gå att hitta en bättre metod för kontroll och kalibrering av diametern, säger hon. 

Utmaningar för framtidens förarstöd 

Maria Nordström, som har forskat kring hur förarna använder maskinens kapacitet, instämmer i att intresset för förarstöd är glödhett både från skogsentreprenörer och skogsbolag.

 – På den svenska marknaden är vi överens om att det behövs stöd som hjälper och avlastar förare. Förarstöd har potential att hjälpa nya maskinförare och att minska variationen mellan förarna. Det finns ett växande behov av nya maskinförare och det behövs sätt att slussa in yngre förare och göra arbetsmiljön så attraktiv som möjligt, säger hon. 

Förutsättningarna för att skapa förarstöd är goda. Dagens avancerade skogsmaskiner lagrar och registrerar enorma mängder data som redan i dag används till förarstöd. I somliga fall nästan till överdrift. 

– Det är lätt att skapa system som förser föraren med oändligt mycket information, men det handlar mer om vilken typ av feedback man är mottaglig för och hjälpt av. Det kan lätt bli ett informationsöverflöd med förarstöd i form av alarm, som föraren endast tenderar att stänga av, säger Maria Nordström.

 I forskningsprojektet AVATAR undersöker hon tillsammans med forskarkollegor hur man istället kan utforma förarstöd som stödjer och hjälper föraren. 

– Som förare ska du hålla koll på många saker samtidigt. Terrängen, beståndet, väderförhållanden, efterföljande skotare och sortimentsbeställningar för att nämna några. Det är en otroligt komplex situation, säger hon. 

Det innebär även att förarstöd inom skogen är betydligt mer komplexa att utveckla än i exempelvis gruvindustrin, som har mer förutsägbara omgivningar. Skogforsk har flera pågående forskningsprojekt där man arbetar med att isolera olika effekter för att kunna utveckla förarstöd. 

Ny marknad 

Men det finns även globala utmaningar som spelar in. De senaste åren har kartan över vilka länder som köper flest skogsmaskiner ritats om. 

– Rent volymmässigt är Sverige och Norden inte längre viktigast för maskintillverkare. Numera tävlar vi med andra länder om maskintillverkarnas utvecklingsresurser. I Sverige och övriga Skandinavien tenderar vi att vilja ha mer avancerade skogsmaskiner, medan det i många växande marknader inte är lika efterfrågat, säger hon. 

Utvecklingen för framtidens förarstöd står på många sätt och väger. Hur kommer efterfrågan av förarstöd utvecklas i övriga länder? Hur ska man lyckas ta fram system som tar hänsyn till de extremt varierade förhållandena som råder i skogen? Ska maskintillverkare tillverka egna förarstöd eller gå ihop för gemensamma stöd? 

– Framtidens förarstöd kommer, det finns ett stort behov och en vilja att satsa. Just nu finns det många olika vägar att välja på, men det ena behöver inte utesluta det andra, säger Maria Nordström. 

LÄS MER: ÅTTA PROJEKT FÖR BÄTTRE FÖRARSTÖD

Artikeln publicerades i Skogforsk tidning Vision 2/2019.

2019-06-21