Öppna meny Sök

Film: se hur skogsmaskiner körs på distans

Skogforsk bygger just nu ett högteknologiskt labb för styrning av skogsmaskiner. Redan rullar en av världens första fjärrstyrda skogsmaskiner på en testbana utanför Uppsala.

Text och foto: Sverker Johansson

En skogsmaskin som styrs från kontoret är målet för Skogforsks nya stora forskningssatsning på framtidens skogsteknik – Troëdsson Forestry Teleoperation Lab. I ett första steg har maskinen körts på distans med en vanlig spelkontroll från Xbox. Nu byggs ett kontor för fjärrstyrning intill testbanan.

Avgörande med bra gränssnitt
– Vi flyttar hytten från maskinen till kontoret kan man säga, säger Martin Englund som leder projektet.

Det finns många tekniska frågor att forska på. Till exempel att testa olika tekniker för trådlös kommunikation och hur de fungerar i skogen. Målet för etableringsfasen av labbet är att på ett säkert sätt kunna köra en skogsmaskin i terrängen och använda kran och grip. Sen kan vi fortsätta med att ta oss an alla utmaningar som fjärrstyrning innebär.

Skogforsks Tobias Semberg testkör skotaren med handkontroll från en Xbox. Med stereokameror på maskinen och kranen har han full överblick i sina VR-glasögon.

På distans måste föraren förstås ändå se vad som händer. Maskinen och kranen förses med sensorer, bland annat stereokameror, och gränssnittet på kontoret består av stora skärmar eller VR-glasögon. Maskinen styrs med spakar av samma typ som normalt sitter i hytten.

Inte bara teknik
– Men det handlar inte bara om teknik, poängterar Martin Englund. Vi vill också forska på förarens roll. Hur ska bilderna från kamerorna visas för föraren och om de saknar någon vital information då de sitter på distans, till exempel att känna och höra responsen från maskinen.

Martin Englund installerar tv-skärmar i labbets kontorsmiljö. Han leder fjärrstyrningsprojektet.

Skogsbruket har akuta rekryteringsproblem i dag och en anledning är den tuffa arbetsmiljön. Maskinförarna utsätts för olycksrisker och helkroppsvibrationer – problem som helt kan undvikas om ekipagen styrs från en kontorsmiljö. Dessutom blir arbetet mera socialt när flera förare sitter tillsammans.

– Det skulle kunna locka betydligt flermänniskor till maskinföraryrket, tror Martin Englund. Det blir mera som ett industrijobb, fast med inslag inslag av både skog och dataspelsteknik.

Framtidens förarmiljö? Här kan många förare jobba tillsammans, det blir inte lika ensamt.

Smartare maskindesign
Utan förarhytt kan maskinerna också få en smartare design, bära mera last, och det ger klimatsmartare transporter. Och avverkningen skulle kunna utformas för ett effektivare arbete när hytten inte är i vägen.
– I nya maskiner introduceras redan automatiska funktioner och beslutstöd som underlättar förarens arbete, berättar Marin Englund. Och ju större del av maskinarbetet som är automatiserat, desto mindre anledning finns det för föraren att sitta i en maskinhytt.

Projektet genomförs med Skogforskspartner Voysys, som är experter på bildöverföring. Finansieringen kommer tillstor del från Stiftelsen Nils och Dorthi Troëdssons forskningsfond.

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision3/2019

2019-11-04