Öppna meny Sök

Ny studie: Skogsvården behöver akutvård

Skogsvårdsföretagen får det allt svårare att rekrytera. Personalomsättningen har på kort tid fördubblats. Lönerna står sig inte i konkurrensen. Reglerna runt anställningstillstånd och försäkringsfrågor är krångliga och byråkratin dras i långbänk. Följden är rättsosäkerhet och systematiska brott mot certifieringsreglerna.

Victoria Forsmark, Skogforsk har lett intervjustudien.

Text och foto: Sverker Johansson

– Branschen befinner sig i ett svårt läge, säger Victoria Forsmark vid Skogforsk, som just avslutat en intervjustudie med tio av landets största skogsvårdsföretag – företag som står för en tredjedel av planteringen och en femtedel av röjningen i Sverige.

Till sin hjälp har de cirka 1500 utländska säsongsarbetare. För den svenska skogsvården sköter vi inte längre själva. Litauen, Polen, Rumänien och Ukraina står för 85 procent av bemanningen. Sverige står för tre procent.

Förr lockades den utländska arbetskraften med jämförelsevis höga löner. Men en svag krona som urholkat lönerna, krångligare byråkrati och en skattehöjning har fått de forna skogsvårdarna att stanna hemma – eller åka någon annanstans.

– Flera faktorer samverkar i den här situationen, konstaterar Victoria Forsmark. Det finns ett behov av insatser på olika plan, lösningen är alltså inte enkel. Skogsvårdsentreprenörerna efterlyser bland annat högre ersättningar och längre kontrakt – det är en fråga som marknaden måste lösa, och då ska den hitta en fungerande nivå. Det tar tid.

– Inte heller förändringar hos myndigheterna brukar gå så värst snabbt. Om det ska bli enklare att rekrytera från tredje land, om handläggningstiderna ska sänkas eller om handläggare ska få ökad förståelse för branschen så är det en process i sig. Den måste drivas med tyngd och systematik – och den har inte påbörjats än.

Rekrytering & personalomsättning

– Jobbet ingen vill ha. Hårt arbete och lång frånvaron från familjen ansågs OK av gästarbetarna – så länge lönen var bra. Men nu klarar de svenska skogsvårdslönerna inte längre konkurrensen med andra länder och branscher
.– Folk slutar. Personalomsättningen har mer än dubblerats, från tidigare 10–15 procent nyanställningar till 20–40 procent. Hög personalomsättning ger lägre produktion och ökade kostnader för introduktion och utbildning. Omsättningen av plantörer är högre än för röjare. 
– Språkförbistring ger förluster. Personal som kan engelska är efterfrågade och svåra att rekrytera. Eftersom personalen måste kunna följa traktdirektiv och andra instruktioner – till exempel hantera hetta, torka och andra specialkrav – så uppstår problem med språkförbistring. Det ger förluster i form av felaktig röjning, utebliven ståndortsanpassning och plantavgångar, men i vilken omfattning har inte undersökts.

 + plantera mindre. Att ta på sig fler röjningsuppdrag och färre planteringsuppdrag är en ny strategi som skogsvårdsföretag anammat för att sänka personalomsättningen, men det löser inte resursbristen. En annan strategi är att försöka erbjuda jobb under längre tid. Det har dock bara två av de tio intervjuade företagen lyckats med.
 + mekanisera det som går. Skogsvårdsföretagen efterfrågar mekanisering av skogsvården. Det går – enkelt uttryckt – inte att springa snabbare och digitala hjälpmedel för att effektivt kunna återrapportera utförd skogsvård, optimera rutter och snabbt kunna lokalisera skogsvårdsobjekten i fält används redan. 

Lön & skatt

– Tuffa ackord ger låg lön. I studien finns exempel på hur ackordsgränserna höjts, och när de inte nås utgår minimilönen på 115 – 130 kronor i timmen. En nybörjares reallön hamnar på en låg nivå, vilket försvårar möjligheterna att locka med en konkurrenskraftig lön. Och att behålla nybörjarna. På omvänt sätt drabbas skogsvårdsföretagaren när minimilöner utgår till personal som inte levererar.
– Svag krona ger låg lön. Den svenska kronan är allt lägre värderad och det har urholkat skogsvårdslönerna. På fem år har de svenska lönerna blivit 20 procent mindre värda. Minimilönen (115 kronor/timme) är idag värd 92 kronor på kontinenten – före skatt. 
– Högre skatt ger låg lön. SINK-skatten (en inkomstskatt för gästarbetare) har höjts från 20 till 25 procent fån och med 2018. Det är i sig en skattehöjning på 25 procent och dessutom måste arbetare med SINK-lön vänta på full utbetalning av sin lön eftersom Skatteverket först ska göra en granskning. 
+ Välj rätt kund. Prioritera uppdrag åt skogsföretag som är villiga att erbjuda bättre villkor. Som skogsvårdsföretagare är det viktigt att ställa krav på sina uppdragsgivare. Till exempel att med yrkesstolthet bli bättre på att förhandla, något som ibland kan innebära att tacka nej till vissa uppdrag. 
+ Förenklad skattebyråkrati. Branschen måste be myndigheterna om ett förenklat regelverk med snabbare hantering runt skatt och utbetalning av löner.  

Avtal, byråkrati & framförhållning

 – Korta avtal och återkommande anbud ger svag bransch. Ettåriga avtal och återkommande anbudsförfaranden håller nere priserna, företagarna har liten ekonomisk marginal för att utveckla företagen och framförhållningen blir ofta för kort för att planera för kostnadseffektiv verksamhet. I avtalen finns sällan indexregleringar. Det är svårt att förklara den rådande situationen vid avtalsförhandlingarna och motparterna har ofta begränsade mandat. 
– Svårt rekrytera från tredje land. Rekrytering av arbetskraft från tredje land är ett måste för att klara den låga ersättningsnivån, men osäkerheten kring om arbetstillstånd ska beviljas anses vara stor. Migrationsverket vet inte hur branschen fungerar och utgången beror på handläggaren. 
– Lång handläggning ger certifieringsbrott. När det gäller försäkring och sjukvård är processerna sällan avklarade innan skogsvårdsäsongen påbörjats. Verksamheten upplevs som rättsosäker och riskerar att inte följa certifieringskraven. Handläggnignatiden är ofta längre än sex månader. En skogsvårdsentreprenör i studien hade för 2018 lämnat in 60 ansökningar till Försäkringskassan för sina anställda. När säsongen var slut och personalen skulle åka hem hade fem av dessa personer fått sina handlingar. De andra 55 jobbade utan försäkring.
 + Skriv längre avtal för en bestämd geografi. Framförhållning från beställarnas sida är avgörande för skogsvårdsbranschens verksamhet. Flerårsavtal för bestämda delar av landet skulle förbättra logistiken mellan skogsvårdsobjekten, ordna kostnadseffektivt boende samt underlätta affärsmöten med uppdragsgivare. Flerårsavtal ger också en effektivare verksamhet i sig – att besvara anbud tar mycket tid. 
+ Förenklad byråkrati… …både vad gäller personalrekrytering från tredje land och då det gäller vårdgarantier. 


Om studien
Skogsvårdsföretagen i studien planterade 33 procent av de drygt 380 miljoner plantor som sattes i Sverige 2018. För ungskogsröjning var motsvarande andel 18 procent av de 400 000 ha som röjdes 2017. Alla intervjuade företag säsongsanställer merparten av sin personal, huvudsakligen från östra Europa. Under 2019 beräknas 1 434 säsongsarbetare vara i arbete. Antalet säsongsanställda per företag varierar mellan 60 till 325 personer. Medelföretaget beräknas plantera 12,6 miljoner plantor och röja 8 333 ha ungskog under 2019. 

Läs mer om skogsvårdskrisen:
Skogsvårdsentreprenören Ivo Krsek lägger ned om inget ändras

Så arbetar Gröna Arbetsgivare med frågan

Södra: mekanisering av skogsvården är en nödvändig utveckling

SCA börjar med längre avtal

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision3/2019

2019-11-07