Öppna meny Sök

Skogsbränder: Ökad samverkan krävs

I Mellansverige har flera aktörer gått ihop med skogsbruket för att vara bättre rustande nästa gång regionen drabbas av en större skogsbrand. 

Mer samverkan i Mellansverige kring skogsbränder. Foto: Istock

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se  

Nu vill myndigheterna och skogsbruket samarbeta bättre när det brinner. Bland annat kommer man träna på att genomföra naturvårdsbränningar tillsammans och uppdatera sitt kartmaterial. 

– Genom att skapa ett nätverk mellan flera aktörer kan vi nyttja tillgängliga resurser och skapa en effektiv och aktörsgemensam hantering med korta ledtider, säger Jan Stangebye, samordnare av statlig räddningstjänst & krisberedskap vid länsstyrelsen i Uppsala län och initiativtagare till att skapa samordningsnätverket.

 Träna moteld 

Tongångarna efter det första mötet var positiva och många lyfte vikten av samverkan. Bland annat diskuterades olika sätt att bekämpa bränder. För att en brand ska kunna uppstå krävs syre, bränsle och värme. I Sverige har man traditionellt arbetat med att kyla skogsbränder med vatten. När inte det fungerade i förra sommarens torka och hetta, testade man att släppa bomber med JASplan på elden. Tryckvågen från bomberna skulle trycka bort syret och på så vis släcka elden, men försöket misslyckades. Nu ställer sig allt fler frågan om det kan vara läge för ett sista alternativ: att ta bort bränsle genom en skyddsavbränning. 

Naturvårdsbränning ger kunskap om hur moteld kan användas. för att höja räddningstjänstens kunskap ska de delta vid naturvårdsbränningar. – Med ökad kunskap kan tröskeln för att fatta beslut om skyddsavbränning förmodligen sänkas, säger Jan Stangebye.  Foto: Gernas Molla

– Tanken med moteld är att ta bort bränslet som skulle kunna finnas tillgängligt vid en skogsbrand genom en kontrollerad skyddsavbränning. Skyddsavbränningen är till för att bredda begränsningslinjerna och säkra dem. Den görs vid ytterkanterna av begränsningslinjerna på brandsidan, säger Jan Stangebye. 

I andra länder, där vatten i skogsmark är en bristvara är det vanligare med moteld. Under sommaren 2018 ville franska räddningsledare, som bistod Sverige i brandbekämpningen, göra just detta. 

– På grund av bristande erfarenhet tvekade man kanske onödigt länge i vissa fall, säger Jan Stangebye. 

För att öka kunskapen kring moteld kommer räddningstjänsten i Uppsala län i framtiden få möjlighet att delta vid naturvårdsbränningar

. – Hos både länsstyrelsen och skogsbolagen finns erfarenhet och kunskap att genomföra naturvårdsbränningar. Tillsammans med räddningstjänsternas förmåga skulle det kunna nyttjas för att skyddsavbränna vid större skogsbränder, säger Jan Stangebye. 

Men, poängterar han, Sverige kommer behöva finna sin egen väg. Sverige har ett mer varierat skogslandskap, med omväxlande hyggen och trädslagsrena bestånd som ger ett mindre förutsägbart brandbeteende än exempelvis Frankrike. Dessutom kvarstår ansvars- och ersättningsfrågan. 

– Hur förklarar vi att till exempel 20 hektar skog bränns ner av räddningstjänsten när endast sju hektar skog brann, initialt? frågar Jan Stangebye retoriskt. 

GIS-uppdatering i realtid

 Ett annat område där mer samverkan mellan skogsbruket och räddningstjänsten efterfrågas, är GIS (geografiskt informationssystem). Hos räddningstjänsten finns ett ökat intresse att lära sig vilka möjligheter GIS kan erbjuda. 

– Att använda GIS erbjuder en rad möjligheter både innan, under och efter en skogsbrand. Information om hur blockig terrängen är, vilket djup är det på omkringliggande sjöar och hur många som är fastboende kan komma att bli till stor nytta för räddningstjänsten, säger Tomas Johannesson, forskare vid Skogforsk.

 Även om farbara vägar är första prioritet vid en insats kan även mer avancerad kartinformation bli användbart i ett andra skede. 

– Det kan exempelvis handla om att kunna förse räddningstjänsten med kartinformation om hur brandbenäget omkringliggande områden är. Det är stor skillnad i brandbenägenheten hos en gallrad skog jämfört med en fullvuxen skog, säger Tomas Johannesson. 

Att snabbt få rätt information är a och o för att kunna släcka skogsbränder innan de vuxit utom kontroll. Men informationsutbyte mellan så många aktörer är en utmaning. Det handlar om olika referenssystem, upphovsrättsliga rättigheter och olika plattformar som inte alltid är kompatibla med varandra.

 – Därför påbörjar vi samtal om hur vi ska lösa det på bästa sätt mellan olika aktörer nu, innan själva brandsäsongen börjat, säger Jan Stangebye. 

Artikeln publicerades i Skogforsk tidning Vision 2/2019.

2019-06-20