Öppna meny Sök

Planträddning pågår

Varje år dör till synes hälsosamma plantor i Sverige efter plantering. De dör av skador de fått redan innan de planterades. Med kvalitetssäkring kan problemen minskas avsevärt.

Förutom att visa hur plantorna mår brukar kvalitetssäkringsarbetet leda till nya insikter.
– Hur plantorna behandlas på plantskolorna har stor betydelse för hur de kommer klara sig när de planteras, säger Margaretha Edvardsson, odlingsledare vid Skogforsk.

Text och foto: Elin Fries

Våren 2003 upptäcktes miljontals döda plantor på hyggen i Sverige. Skogsägare stod handfallna och famlade efter förklaringar. Men vare sig skadegörare, dålig plantvård eller slumpen visade sig vara boven i dramat. Orsaken var ett hastigt väderomslag mellan den 17:e och 20:e oktober året innan. Efter en längre period med brittsommarvärme slog temperaturen om. Rejält. Plantorna ute på plantskolornas friland fick omfattande frysskador på rötterna och hade inte en chans att överleva i fält.

– Plantor med frostskadade rötter kan se friska och gröna ut när man planterar ut dem, när de i själva verket är dödsdömda, säger Margaretha Edvardsson, odlingsledare vid Skogforsk.

Det tar flera veckor innan det upptäcks. Två veckor efter plantering kan det fortfarande se bra ut –granplantor med frostskadade rötter skjuter skott som vanligt i början. För skogsägarna innebar planteringen av de dödsdömda plantorna stora ekonomiska bakslag i form av hjälpplantering och förlorad tillväxt.

– Det blev startskottet för vad som skulle utvecklas till dagens kvalitetssäkringsarbete på Skogforsk i Sävar. Om något liknande händer i dag upptäcker vi det i tid, innan plantering, säger Margaretha Edvardsson.

Mer än bara frostskador

I dag lämnar några, men inte alla, plantskolor in plantor för kvalitetssäkring. En del plantskolor genomför egna Root Growth Capacity- tester (RGC) av plantorna.

Att leverera och plantera undermåliga plantor innebär förstås stora ekonomiska förluster. I dag produceras årligen över 375 miljoner skogsplantor i Sverige. Enligt beräkningar från Skogforsk dör cirka 5-10 procent av plantorna av skador de fått innan de planteras men siffran sjunker med bättre plantvård.

– Plantor är biologiskt material och det är nära omöjligt att få hundra procents överlevnad. Problemet uppkommer när ett plantparti har så omfattande skador att föryngringen måste hjälpplanteras eller göras om, säger Margaretha Edvardsson.

De vanligaste orsakerna är frostskador,svampangrepp och obalans mellan plantans skott och rot.

–Med hjälp av kvalitetssäkring får plantskolorna ett kvitto på hur på plantorna mår – en del identifierade svaga plantor kan man exempelvis låta stå ett tag i plantskolan för att ge dem bättre förutsättningar. För skogsbolag innebär det kunskap för att fatta beslut på rätt grunder, säger Margaretha Edvardsson.

Utbildning för plantskolor

För plantskolan tar det ungefär tio veckor från det att de skickar in plantorna tills att de får en färdig rapport på hur läget ser ut. Margaretha Edvardsson rekommenderar att göra testerna så nära planteringssäsongen det går. Återkopplingen sker sedan på plats i Sävar, och det är inte ovanligt att hela personalstyrkan från plantskolan kommer med.

– Här börjar en nog så viktig process. Vi går igenom de olika partierna tillsammans med plantskolans personal, och analyserar varför det blivit som det blivit, säger Margaretha.

Det är inte ovanligt att närmast identiska partier har fått olika resultat.

– Återkopplingen brukar bli en jättebra utbildning när man diskuterar de olika partierna startar en förståelse för hur känsliga plantor kan vara. Det kan handla om att man inte hann ta in ett parti snabbt nog när det blev kallt ,ut från växthuset i ett känsligt läge, eller hur de har besprutats eller hur vattning och gödsling har fungerat.


4 moment i kvalitetssäkring


I den morfologiska beskrivningen är det viktigaste att det råder rätt förhållande mellan skott och rotsystem, annars klarar inte roten av att försörja plantan när den planterats ut i fält.

RGC. Ett test av 20 plantor per parti som tar tre veckor och fokuserar på rötternas vitalitet. Helt enkelt hur pigga de är. Man räknar hur många nya rötter som vuxit ut på den tiden. Odlingen sker i kontrollerad miljö. Även skottlängden mäts.

Provodling. Det mest tids- och utrymmesmässigt krävande momentet. Sammanlagt testas 20 kassetter (Allt mellan 25-65 plantor/ kassett) under sex veckor. Testet visar skottets vitalitet och vilka skador som förekommer och i vilken omfattning till exempel gremmeniella, frostskador. Om RGC visar på dålig vitalitet på rötterna inventeras även rötterna på provodlingsplantorna för att kunna kvantifiera omfattningen.

Morfologisk beskrivning. 20 plantor per parti testas. plantans storlek (höjd, diam, torrvikt skott och rötter samt förhållande mellan skott och rot undersöks.

Näringsanalys. Huvudsakligen fokuserar man på kväveinnehållet men även i förhållandet till andra näringsämnen.

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision3/2019

2019-11-04