Öppna meny Sök

Maskinförarekrytering

– skogsbrukets stora utmaning

Fyrtio procent av dagens maskinförare kommer gå i pension
inom tio år. Samtidigt saknas stora mängder förare på transportsidan. Nu står skogsbruket inför stora utmaningar för att inte tappa i produktionstakt.

Stora rekryteringsutmaningar väntar skogsbruket under de kommande tio
åren. Det visar en ny undersökning initierad av TSG, Skogsbrukets Tekniska Samverkansgrupp vid Skogforsk. Inte bara går 40 procent i pension – dessutom stannar många nyrekryterade maskinförare bara några få år i yrket.

Rolf Björheden

»Inte ens hälften
av de bästa kommer
till anställningsintervjun «


– De fakta som framkommit genom denna undersökning visar att nytänk och åtgärder krävs om inte en allvarlig brist på kompetenta skogsmaskinförare skall uppstå under nästa decennium, skriver Rolf Björheden, professor vid Skogforsk i larmrapporten.

Svårt att få ihop familjelivet

Undersökningen visar att på två tydliga ”ålderspucklar”, dels vid 25–35 år, dels vid 50–60 år, med en svacka i åldersspannet däremellan. Varför maskinförare väljer att hoppa av i 30-års åldern finns det inga studier om. Men en anledning kan vara utmaningen i att kombinera maskinföraryrket i skogen med familjeliv. Emma Nyström, maskinförare sedan tio år, har stor förståelse för varför många väljer att lämna yrket i förtid och menar att utvecklingen går åt fel håll. – Jag trivs egentligen jättebra med själva yrket men har upplevt kraftigt försämrade villkor från uppdragsgivarnas sida sedan jag började. Vi ska öka produktionen per timme och allt mer ska hinnas med, säger hon. Dessutom ökar övervakningen, till exempel blev en kollega inkallad till skogsbolaget han körde för eftersom de ansåg att han tagit för många stopp under arbetspasset. För att fler maskinförare ska vilja stanna i branschen är knäckfrågan att förbättra villkoren, menar Emma Nyström. Det handlar till vissdel om lön, men också om flexibilitet i arbetet för att klara vardagen, främst familjelivet och var man väljer att bo när resorna är långa.

Emma och hennes man jobbar bägge som maskinförare och att få familjelivet att fungera, med två små barn och fritidsaktiviteter, är inte helt lätt.
– Livspusslet blir svårt. Jag och min man träffas aldrig i vardagen. Tidigare var fördelen med yrket just friheten, men den försvinner i takt med kraven på mer helgkörningar, säger hon. Flera kollegor till henne har hoppat av
just på grund av att familjelivet inte gått ihop.
– De stora uppdragsgivarna måste sätta värde på oss för att få behålla oss, säger Emma Nyström.

Konkurrerar med entreprenad
Det finns inga större studier av var maskinförare tar vägen när de lämnar skogsbranschen, men många överger skogen för de gula maskinerna, anläggningsbranschen.
– Det är vår uppfattning, säger Kristine Wiklund vid Gröna Arbetsgivare. En hel del maskinförare överger skogen i 30-års åldern när de börjar fundera på familj. Då kan entreprenadbranschen vara mer lockande. Den är inte heller lika internationellt konkurrensutsatt som skogsbranschen och kan erbjuda höga löner. Men framförallt gör normala arbetstider och kortare resväg till jobbet det enklare att kombinera privatliv med arbetsliv.

Få kvinnor väljer maskinföraryrket
En annan utmaning för att få ett större urval av personer som kan trivas med yrket är att locka fler kvinnor. Trots tidigare satsningar har branschen svårt att få kvinnor att välja maskinföraryrket. Bara två av 100 är kvinnor. Det innebär att rekryteringsbasen för att hittade bästa förarna begränsas kraftigt menar Rolf Björheden.
– Som det är nu kommer inte ens hälften av de bästa till anställningsintervjun, säger han. Vi måste förstå vad som hindrar kvinnorna från att välja maskinföraryrket. I storskogsbruket är läget något lite bättre med cirka tre procent kvinnliga förare medan endast omkring en procent av entreprenadföretagens förare är kvinnor.

Färre ansökningar sedan ny skolreform

Kristine Wiklund, vid Gröna Arbetsgivare,
har studerat olika orsaker som gör att
branschen har svårt att locka fler sökanden. En viktig orsak menar hon är den förändrade skolreformen 2011. I antagningarna syns ett kraftigt dropp 2011 vid de praktiska linjerna – där skogsutbildningarna ingår.
– I och med reformen gav de yrkesinriktade gymnasierna, exempelvis skog, per automatik inte längre behörighet till studier på universitetsnivå. Det skrämde iväg många sökanden, säger hon. Så det bör ändras.
– Ett annat sätt att locka fler är att höja kvaliteten på utbildningarna, så att de leder till jobb. I dag skiljer den sig mycket mellan olika naturbruksgymnasium.
Det visar sig tydligt på marknaden: vilka maskinförare som är eftertraktade på arbetsmarknaden beror på vilken skola
de gått i.

Antalet måste fördubblas

De senaste åren har skogsbranschen fått ett årligt tillskott på ungefär 250 nya maskinförare, från främst naturbruksgymnasierna. Men om maskinförarna fortsätter att sluta redan efter 10-15 år i yrket räknar Gröna Arbetsgivare med att den siffran måste fördubblas, till minst 500
personer per år. Hur det ska göras finns
det flera idéer om.
– Men framförallt handlar det om att
attrahera fler sökande. Ett problem i dag
är att många skolelever väljer bort skogliga utbildningar eftersom de inte ens vet
om att de finns, säger Kristine Wiklund.
Om branschen inte lyckas få fler att
välja skogsföraryrket måste vi få in utländsk arbetskraft, både i form av arbets

2019-08-06