10 år av sjunkande lönsamhet – klimatskadorna är nya sänket

Även 2019 innebar stora utmaningar för skogsbruket i form av granbarkborreangrepp och en långdragen uppstädning efter stormen Alfrida. Klimatrelaterade problem är sedan flera år närmast en normalsituation och försvårar jakten på ökad lönsamhet.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON/BITZER 

Skogsbrukskostnaden ökade med 5,5 procent vilket innebar att skogsbrukets lönsamhet sjönk något, trots en svag ökning av virkesintäkterna med 1,6 procent.

En viktig anledning är den kostnadsökning som extrema väderhändelser medför. Volymen virke från försvårad avverkning utgjorde 2019 cirka nio procent av all föryngringsavverkning i storskaliga skogsbruket, vilket i princip är den nivå man dragits med sedan 2012. De viktigaste orsakerna var förra året stormarna Alfrida, granbarkborreangreppen i Svealand och Götaland samt skogsvårdsskulden från det extrema torråret 2018.

– Kostnadsjakten blir tuffare när vädret är extremt, konstaterar Lars Eliasson vid Skogforsk, som tillsammans med Skogsstyrelsen varje år sammanställer och analyserar skogsbrukets data för kostnader och intäkter.

»För att höja lönsamheten krävs nu att branschen lyckas öka värdet i förädlingsledet så att virkesvärdet ökar i minst samma takt som kostnaderna. «

De försvårade avverkningarna är nästan 40 procent dyrare – utan dem hade priset på föryngringsavverkning i princip varit oförändrat. Kostnaden i dessa krångligare drivningar ökade dessutom med cirka 35 procent i södra Sverige och 50 procent i norra Sverige, jämfört med 2018.

– Samtidigt vet vi inte hur vanliga de här störningarna varit historiskt. Statistiken över försvårad avverkning tillkom efter Gudrun. Men visst har det varit några besvärliga år.

Lönsamheten sjunker

Det här innebär också att Skogforsks skogsbruksindex, som speglar virkesintäkterna i relation till kostnaderna för att bedriva skogsbruk, föll marginellt mellan 2018 och 2019. Sett över de senaste tio åren har skogsbrukets lönsamhet sakta men säkert minskat.

– Det här är en negativ trend som nu pågått i tio år, säger Lars Eliasson. År 2007 låg skogsbruksindex på 2,4 och har nu sjunkit mer än 20 procent. För att höja lönsamheten krävs att branschen lyckas öka värdet i förädlingsledet och att detta avspeglar sig i virkesvärdet i minst samma takt som kostnaderna.


5 skäl till ökade kostnader

  • I södra halvan av sverige ökade drivningskostnaderna ytterligare då andelen försvårad drivning (avverkning och terrängtransport av virke) ökade på grund av stormfällning och de omfattande barkborreangreppen.
  • Mängden utförd skogsvård återgick till normala nivåer i södra sverige efter en drastisk nedgång under den extremt torra sommaren 2018.
  • Insatser för kompletterande plantering (hjälpplantering) ökade eftersom många plantor inte överlevde sommaren 2018.
  • Kostnaderna för skogsbilvägar ökade, främst i norra sverige.
  • Medeltransportkostnaden från skog till industri ökade.

Krångel kostar

Fördelningen mellan föryngringsavverkning, gallring och försvårad avverkning från år 2000–2019. Sedan 2012 är den försvårade avverkningens andel cirka 5–10 procent – en påtaglig motkraft i skogsbrukets kostnadsjakt. från år 2000–2019. Sedan 2012 är den försvårade avverkningens andel cirka
5–10 procent – en påtaglig motkraft i skogsbrukets kostnadsjakt.

Avverkning av granbarkborreskadad är en oförutsedd åtgärd – och det är dyrt. Förra årets försvårade avverkningar var cirka 37 procent dyrare än vanliga slutavverkningar. Det är en större kostnadsskillnad än under 2018, då kostnaden var 28 procent högre. Försvårad gallring har endast skett i södra Sverige och är avsevärt dyrare än normal gallring.

 

Kostnads- och intäktsutveckling på egen skog 2000–2019.
Skogsbrukskostnader per avverkad kubikmeter fast mått under bark (m3fub) under 2019. Kostnader för skogsvård och vägar saknas vad gäller åtgärder åt andra markägare, eftersom uppgifterna kommer från virkesköpande företag – de kan inte förväntas ha full kunskap om markägarnas kostnader.

 

Direkta drivningskostnader i normala avverkningar 2019, kr/m3fub.
 

 

Relativa kostnader för gallring och slutavverkning för perioden 2000 till 2019 jämfört med konsumentprisindex, KPi. Jämfört med 2018 har kostnaden för normal slutavverkning ökat med 4,7 procent i hela landet, främst på grund av en något lägre medelstam, och kostnaden. (tabell 2). Även om drivningskostnaderna ökade mer än konsumentprisindex 2019, så har kostnadsutvecklingen i gallring följt konsumentprisindex väl under de senare åren, medan slutavverkningskostnaderna har ökat mer än konsumentprisindex de senaste två åren. Även gallringskostnaderna har dock stigit under en langre tid, med cirka 16 procent från 2009.

 

Skogsvården under kontroll

– men kostnaden för röjning ökar

Enhetskostnaden för skogsvårdsåtgärder steg med tre procent i norra Sverige och minskade med en procent i södra Sverige jämfört med 2018, vilket i reala termer innebär att kostnaderna låg stilla. Ett undantag är röjningskostnaden som ökat med nästan sex procent. I södra Sverige är det den största ökningen av röjningskostnaden från ett år till ett annat sedan 1998.

Skogsvårdsskulden kvar

Skogsvårdsarbetet har ökat. Anledningen är att de arealer som inte åtgärdades under det extrema torråret 2018 påverkar mängden skogsvårdsarbete under både 2019 och 2020. Men mängden har hittills endast återgått till den nivå som rådde 2012–2017.

Arealen markberedd, planterad och sådd areal per 1 000 m3fub avverkad volym.

– Det innebär att det tapp som uppstod sommaren 2018 inte tagits igen under 2019 utan kommer att påverka mängden skogsvårdsarbete även under kommande år, menar Lars Eliasson.

Mängden utförd ungskogsröjning och gödsling per 1 000 m3fub avverkad volym.
noterbart är att de senaste årens diskussioner om att skogsbruket måste öka
tillväxten inte märkbart har ökat ambitionerna i praktiken.

Den relativa kostnaden för hjälpplantering i södra Sverige var 2019 nästan fyra gånger högre än under ett normalår. Detta är antagligen en effekt av att den varma och torra sommaren 2018 medförde att de utförda planteringarna klarade sig sämre än normalt.

Väginvesteringarna ökar

Investeringar i nybyggnad och standardhöjning av skogsbilvägar samt kostnaden för vägunderhåll per avverkad kubikmeter under perioden 2000 till 2019.

Under lång tid utgjordes en dominerade del av vägkostnaderna på egen skog av löpande underhåll, men under de senaste sex åren har ungefär lika mycket pengar satsats på nybyggnation och upprustning till högre vägklasser som på löpande underhåll.

Jämfört med perioden 2000–2004 är de reala kostnaderna för det löpande underhållet 75 procent högre under perioden 2015–2019, samtidigt har de reala investeringarna i nybyggnation samt standardhöjningar av befintliga vägar ökat med 157 procent. Detta har troligen i viss mån kunnat motverka en ökad transportkostnad (som dock fortsätter stiga).

Råvarukostnad och transporter

KPi jämfört med den relativa kostnadsutvecklingen samt det relativa transportavståndet för virkestransporter.  År 2000 = 100.

Timmerpriserna fritt bilväg minskade något i norra Sverige medan de var oförändrade i södra Sverige. Priset för barr- och granmassaved ökade med cirka åtta procent, medan lövmassavedspriset sjönk något.

Ett antal respondenter i södra Sverige har redovisat att man sålt ”barkborrevirke”. Det sortimentet finns inte med i enkäten och har betalats bättre än barrmassaved men betydligt sämre än grantimmer.

Det gör att det sammanvägda medelvirkespriset vid väg för hela landet (456 kr per m3fub) troligen är något överskattat. Medeltransportkostnaden ökade 4,6 procent jämfört med 2018. Transportkostnaderna har under en lång tid ökat mer än konsumentprisindex och 2019 är inget undantag.

I södra Sverige förklaras en del av ökningen med att medeltransportavståndet har ökat sedan år 2000.

Norra Sverige har en lika stor relativ ökning i transportkostnaden som södra Sverige, men här har transportavståndet minskat under perioden. Detta indikerar att den relativa kostnadsökningen har varit större i den norra delen av landet.

Vid industrin tillkommer en mätkostnad på 5–6 kr per m3fub.

 


Artikeln publicerades i Skogforsks tidning VISION 3/2020.

Relaterade reportage

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet