10 år av sjunkande lönsamhet – klimatskadorna är nya sänket

Även 2019 innebar stora utmaningar för skogsbruket i form av granbarkborreangrepp och en långdragen uppstädning efter stormen Alfrida. Klimatrelaterade problem är sedan flera år närmast en normalsituation och försvårar jakten på ökad lönsamhet.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON/BITZER 

Skogsbrukskostnaden ökade med 5,5 procent vilket innebar att skogsbrukets lönsamhet sjönk något, trots en svag ökning av virkesintäkterna med 1,6 procent.

En viktig anledning är den kostnadsökning som extrema väderhändelser medför. Volymen virke från försvårad avverkning utgjorde 2019 cirka nio procent av all föryngringsavverkning i storskaliga skogsbruket, vilket i princip är den nivå man dragits med sedan 2012. De viktigaste orsakerna var förra året stormarna Alfrida, granbarkborreangreppen i Svealand och Götaland samt skogsvårdsskulden från det extrema torråret 2018.

– Kostnadsjakten blir tuffare när vädret är extremt, konstaterar Lars Eliasson vid Skogforsk, som tillsammans med Skogsstyrelsen varje år sammanställer och analyserar skogsbrukets data för kostnader och intäkter.

»För att höja lönsamheten krävs nu att branschen lyckas öka värdet i förädlingsledet så att virkesvärdet ökar i minst samma takt som kostnaderna. «

De försvårade avverkningarna är nästan 40 procent dyrare – utan dem hade priset på föryngringsavverkning i princip varit oförändrat. Kostnaden i dessa krångligare drivningar ökade dessutom med cirka 35 procent i södra Sverige och 50 procent i norra Sverige, jämfört med 2018.

– Samtidigt vet vi inte hur vanliga de här störningarna varit historiskt. Statistiken över försvårad avverkning tillkom efter Gudrun. Men visst har det varit några besvärliga år.

Lönsamheten sjunker

Det här innebär också att Skogforsks skogsbruksindex, som speglar virkesintäkterna i relation till kostnaderna för att bedriva skogsbruk, föll marginellt mellan 2018 och 2019. Sett över de senaste tio åren har skogsbrukets lönsamhet sakta men säkert minskat.

– Det här är en negativ trend som nu pågått i tio år, säger Lars Eliasson. År 2007 låg skogsbruksindex på 2,4 och har nu sjunkit mer än 20 procent. För att höja lönsamheten krävs att branschen lyckas öka värdet i förädlingsledet och att detta avspeglar sig i virkesvärdet i minst samma takt som kostnaderna.


5 skäl till ökade kostnader

  • I södra halvan av sverige ökade drivningskostnaderna ytterligare då andelen försvårad drivning (avverkning och terrängtransport av virke) ökade på grund av stormfällning och de omfattande barkborreangreppen.
  • Mängden utförd skogsvård återgick till normala nivåer i södra sverige efter en drastisk nedgång under den extremt torra sommaren 2018.
  • Insatser för kompletterande plantering (hjälpplantering) ökade eftersom många plantor inte överlevde sommaren 2018.
  • Kostnaderna för skogsbilvägar ökade, främst i norra sverige.
  • Medeltransportkostnaden från skog till industri ökade.

Krångel kostar

Fördelningen mellan föryngringsavverkning, gallring och försvårad avverkning från år 2000–2019. Sedan 2012 är den försvårade avverkningens andel cirka 5–10 procent – en påtaglig motkraft i skogsbrukets kostnadsjakt. från år 2000–2019. Sedan 2012 är den försvårade avverkningens andel cirka
5–10 procent – en påtaglig motkraft i skogsbrukets kostnadsjakt.

Avverkning av granbarkborreskadad är en oförutsedd åtgärd – och det är dyrt. Förra årets försvårade avverkningar var cirka 37 procent dyrare än vanliga slutavverkningar. Det är en större kostnadsskillnad än under 2018, då kostnaden var 28 procent högre. Försvårad gallring har endast skett i södra Sverige och är avsevärt dyrare än normal gallring.

 

Kostnads- och intäktsutveckling på egen skog 2000–2019.
Skogsbrukskostnader per avverkad kubikmeter fast mått under bark (m3fub) under 2019. Kostnader för skogsvård och vägar saknas vad gäller åtgärder åt andra markägare, eftersom uppgifterna kommer från virkesköpande företag – de kan inte förväntas ha full kunskap om markägarnas kostnader.

 

Direkta drivningskostnader i normala avverkningar 2019, kr/m3fub.
 

 

Relativa kostnader för gallring och slutavverkning för perioden 2000 till 2019 jämfört med konsumentprisindex, KPi. Jämfört med 2018 har kostnaden för normal slutavverkning ökat med 4,7 procent i hela landet, främst på grund av en något lägre medelstam, och kostnaden. (tabell 2). Även om drivningskostnaderna ökade mer än konsumentprisindex 2019, så har kostnadsutvecklingen i gallring följt konsumentprisindex väl under de senare åren, medan slutavverkningskostnaderna har ökat mer än konsumentprisindex de senaste två åren. Även gallringskostnaderna har dock stigit under en langre tid, med cirka 16 procent från 2009.

 

Skogsvården under kontroll

– men kostnaden för röjning ökar

Enhetskostnaden för skogsvårdsåtgärder steg med tre procent i norra Sverige och minskade med en procent i södra Sverige jämfört med 2018, vilket i reala termer innebär att kostnaderna låg stilla. Ett undantag är röjningskostnaden som ökat med nästan sex procent. I södra Sverige är det den största ökningen av röjningskostnaden från ett år till ett annat sedan 1998.

Skogsvårdsskulden kvar

Skogsvårdsarbetet har ökat. Anledningen är att de arealer som inte åtgärdades under det extrema torråret 2018 påverkar mängden skogsvårdsarbete under både 2019 och 2020. Men mängden har hittills endast återgått till den nivå som rådde 2012–2017.

Arealen markberedd, planterad och sådd areal per 1 000 m3fub avverkad volym.

– Det innebär att det tapp som uppstod sommaren 2018 inte tagits igen under 2019 utan kommer att påverka mängden skogsvårdsarbete även under kommande år, menar Lars Eliasson.

Mängden utförd ungskogsröjning och gödsling per 1 000 m3fub avverkad volym.
noterbart är att de senaste årens diskussioner om att skogsbruket måste öka
tillväxten inte märkbart har ökat ambitionerna i praktiken.

Den relativa kostnaden för hjälpplantering i södra Sverige var 2019 nästan fyra gånger högre än under ett normalår. Detta är antagligen en effekt av att den varma och torra sommaren 2018 medförde att de utförda planteringarna klarade sig sämre än normalt.

Väginvesteringarna ökar

Investeringar i nybyggnad och standardhöjning av skogsbilvägar samt kostnaden för vägunderhåll per avverkad kubikmeter under perioden 2000 till 2019.

Under lång tid utgjordes en dominerade del av vägkostnaderna på egen skog av löpande underhåll, men under de senaste sex åren har ungefär lika mycket pengar satsats på nybyggnation och upprustning till högre vägklasser som på löpande underhåll.

Jämfört med perioden 2000–2004 är de reala kostnaderna för det löpande underhållet 75 procent högre under perioden 2015–2019, samtidigt har de reala investeringarna i nybyggnation samt standardhöjningar av befintliga vägar ökat med 157 procent. Detta har troligen i viss mån kunnat motverka en ökad transportkostnad (som dock fortsätter stiga).

Råvarukostnad och transporter

KPi jämfört med den relativa kostnadsutvecklingen samt det relativa transportavståndet för virkestransporter.  År 2000 = 100.

Timmerpriserna fritt bilväg minskade något i norra Sverige medan de var oförändrade i södra Sverige. Priset för barr- och granmassaved ökade med cirka åtta procent, medan lövmassavedspriset sjönk något.

Ett antal respondenter i södra Sverige har redovisat att man sålt ”barkborrevirke”. Det sortimentet finns inte med i enkäten och har betalats bättre än barrmassaved men betydligt sämre än grantimmer.

Det gör att det sammanvägda medelvirkespriset vid väg för hela landet (456 kr per m3fub) troligen är något överskattat. Medeltransportkostnaden ökade 4,6 procent jämfört med 2018. Transportkostnaderna har under en lång tid ökat mer än konsumentprisindex och 2019 är inget undantag.

I södra Sverige förklaras en del av ökningen med att medeltransportavståndet har ökat sedan år 2000.

Norra Sverige har en lika stor relativ ökning i transportkostnaden som södra Sverige, men här har transportavståndet minskat under perioden. Detta indikerar att den relativa kostnadsökningen har varit större i den norra delen av landet.

Vid industrin tillkommer en mätkostnad på 5–6 kr per m3fub.

 


Artikeln publicerades i Skogforsks tidning VISION 3/2020.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket