Ett viktigt mål för skogsbrukets och statens engagemang i Skogforsk är att kunskapen kommer till praktisk användning. Här är tio resultat som gjort skillnad under den senaste ramprogramsperioden 2017–2020!
Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se
1. Framsteg i förädlingen
- Plantagematerial kan växa upp till 25 procent bättre än träd från vanligt betåndsfrö. TreO-plantagerna – den tredje omgångens fröplantager – levererar just detta superfrö.
- I ett decennium har svenska och finska trädförädlare jobbat tillsammans för att ta fram modeller för förädlade tallplantor i ett framtida klimat. Plantval är ett gratis verktyg som hjälper skogsägare att välja rätt plantor inför planteringen. Sedan tidigare omfattar verktyget tall, gran, björk och contortatall från svenska fröplantager. Men nyligen blev det möjligt att även välja plantor från finska fröplantager. Uppdateringen är ett resultat av ett samarbete mellan Skogforsk och dess finska motsvarighet Luke.
2. Fröservice ökar grobarheten
Skogforsk fröservice arbetar med analys, rådgivning, behandling och utveckling av nya fröbehandlingsmetoder. Fröna analyseras med groningsbord, röntgen och mätning av fukthalt, samt avvingas, rensas och sållas för optimal renhet.
Vissa partier IDS-behandlas också för jämnare såddresultat.
I dag behandlas och analyserar Skogforsk fröservice merparten av skogsbrukets totala fröbehov.
– Vi behandlar frö både för plantskoleodling och skogssådd, till nytta för branschen. Till exempel, om vår behandling kan höja grobarheten med en procent innebär det för en medelstor plantskola som producerar 10 miljoner plantor att man får 100 000 fler plantor att sälja utan att odlingskostnaden påverkas, säger Karin Strömgren, platschef, Sävar Forskningsservice.
3. Utbildningar i viltanpassad skogsskötsel
Under perioden 2017–2019 har Skogforsk hållit i webbutbildningar, exkursioner och webbseminarier om viltanpassad skogsskötsel. Ungefär 160 personer har deltagit på exkursioner och i genomsnitt 700 personer har sett Skogforsks webbseminarier om viltanpassad skogsskötsel på Youtube.
4. Smarta beslutsstöd
” En stor fördel är att modellen tar fram skotningsavstånd och lutning, vilket går att använda som objektivt underlag för bortsättning
i samtal med entreprenörerna.”
Maria Johansson, SCA Skog.
Under de senaste åren har flera av Skogforsks logistikprodukter implementerats. Här är två forskningsresultat som används dagligen i skogsbruket.
Bestway. Beslutsstöd som pekar ut den bästa basvägen. Planeraren får förslag på basvägens placering redan vid förarbetet på kontoret, ett förslag som sedan kan justeras i fält. Beslutsstödet kombinerar data om terräng, vatten, virkesvolym och hänsynstaganden till natur och kultur. SCA och Södra har vidareutvecklat modellen.
– En stor fördel är att modellen tar fram skotningsavstånd och lutning, vilket går att använda som objektivt underlag för bortsättning i samtal med entreprenörerna, säger Maria Johansson som planerar på SCA Skog.
Krönt vägval. I verktyget Krönt Vägval identifieras den effektivaste körsträckan från avlägg till industri. Det objektiva transportavståndet fungerar som underlag för ersättning till åkaren. Idag görs mellan 20–30 000 dagliga anrop till systemet. Verktyget, som förvaltas av Biometria, har tilldelats både Schweighofer-priset samt Wagner Prize for Excellence in Operations Research Practice.
I motiveringen lyfts hållbarhetsaspekten fram – förutom att optimera rutten tar verktyget också hänsyn till sociala aspekter som trafikmiljö och arbetsmiljö för förarna.
Två produkter som indirekt dagligen används av skogsbruket är VägRust och FlowOpt. Bägge används av Skogforsk på uppdrag för långsiktiga optimeringsanalyser.
VägRust. Upprustning av vägar har blivit enklare med hjälp av VägRust. Verktyget används främst inom skogsforskningen för att räkna ut vilka vägar som ska rustas – till lägsta kostnad. I en vidareutveckling har Skogforsk undersökt potentialen att kombinera VägRust med Heureka så att avverkning och upprustning av vägar samplaneras. Resultatet?
Mer flexibilitet och lägre kostnader.
FlowOpt. Ett verktyg som varit med ett tag, men vars stora genomslagskraft gör det värt att nämna. Verktyget räknar ut vilka virkesflöden som ska gå till vilken industri, vilka möjligheter till returflöden det finns och om man till exempel bör välja båt eller järnväg.
5. Tunga resultat rullar ut
För 20 år sedan presenterade Skogforsk den första utredningen om fördelarna med tyngre lastbilar.
Sedan dess har institutet varit ledande i tillämpad forskning kring tunga transporter, bland annat med optimeringsförsök i vindtunnlar. Projekten En Trave Till (ETT) och Större Travar (ST) visade att både klimat och ekonomi har mycket att vinna på att öka bilarnas nyttolast.
Fokus ligger numera på att effektivisera fordonen, bland annat med tester av vindavvisning i vindtunnlar. En förutsättning för tyngre transporter är att andelen vägar med bärighetsklass 4 (BK4) tillåts öka.
6. Heta riktlinjer
Efter storbranden i Västmanland 2014 har skogsbranschen tillsammans med berörda myndigheter utvecklat riktlinjer för att minska risken för brand. Skogforsk samordnade arbetet. Under den extremtorra sommaren 2018 testades riktlinjerna skarpt. Tomas Johannesson vid Skogforsk har med siffror från MSB kartlagt de senaste 20 årens bränder och brandorsaker och konstaterar att det förebyggande arbetet gav effekt under den torra sommaren.
– Vår analys visar att det ytterst sällan är skogsmaskiner som orsaker bränder. Förklaringen är till stor del branschens nya gemensamma riktlinjer mot bränder och att alla aktörer har ökad förståelse för brandriskerna, säger han.
7. Standard som används över hela världen
”Skogforsk har fått till det grymt bra
Skogsmaskinerna styrs i stor utsträckning med digitala instruktioner och information om produktionen lagras i maskindatorn. De flesta dataflöden till, från och mellan skogsmaskiner sker enligt StanForD, skogsbrukets egen standard.
StanForD är idag en global standard som ger flexibel produktionsstyrning, produktionsrapportering, kvalitetssäkring och driftsuppföljning. Applikationerna är många och viktiga, till exempel automatisk gallringsuppföljning där föraren hela tiden har koll på gallringsstyrkan och kan kalibrera sig.
– Skogforsk har fått till det grymt bra, säger Jocke Larsson som tillsammans med kollegan Jakob Magnusson använder hprGallring. Det är klart att med ”slutavverkningen” i stickvägarna så får man i praktiken rejäl provyta i varje bestånd. Då blir det bra skattningar. Men det är inget program man sitter och styr mot. Det blir en kalibrering av varje förare för olika typer och bestånd.
8. Laserskanning som stöd för fornminnestolkning
Digital information från laserskanning är värdefullt för skogsbruket, men för att vara fortsatt användbara behöver data uppdateras och utvecklas. 2018 startade en ny laserskanning som kommer att pågå flera år framöver.
– Skogforsks roll var att som representant för skogsföretagen se till att det blev en ny nationell laserskanning, säger Erik Willén, Skogforsk. Laserskannade data används bland annat för att undvika påverkan på forn- och kulturlämningar i skogen. Fortfarande skadas en del av de kända lämningarna av skogsbruket men laserskanningen har blivit ett viktigt underlag för att kartera fornminnen. Skogforsk har tagit fram ett beslutsstöd för det.
– Om man ser intressanta formationer kan man kolla dem lite extra vid planläggningen, säger Erik Willén vid Skogforsk. När Mats Karlsson, dåvarande planerare på BillerudKorsnäs, utvärderade laserskanning 2017 för att hitta fornminnen, var han mestadels positiv:
– Vi tycker bilderna är riktigt bra, de ger bra detaljer och är utmärkta på våra sedimentmarker. På moränmarker med lite ytblockighet har de inte tillfört så mycket när det gäller lämningar, men leta vägar inför drivningen duger de bra till.
9. Skogen möter industrins krav
Industrin kräver allt bättre koll på de inre virkesegenskaperna. Sågverken röntgenskannar stockarna och positionerar dem för optimerat sågutbyte. Även massabruken är intresserade av deklarerade råvaruegenskaper för sina leveranser i form av till exempel densitet och andra fiberegenskaper. Det kan skogsbruket snart leverera i form av utbytesprognoser för planerade avverkningar. De bygger på utfall från historiska skördardata för liknande bestånd, på beståndets ålder samt egenskapsmodeller.
Per Österberg, SCA.
– Vår uppgift är att öka nettot för hela SCA, vi kan inte optimera enskilda industribeställningar, säger Per Österberg på SCA Skog. Med de här prognoserna kan vi hitta en bra mix av lämpliga bestånd och vi kan på samma sätt minska andelen bestånd med egenskaper som vi just nu inte har efterfrågan på. Svartkvistig skog apteras på ett sätt, bestånd med mycket kärnved på ett annat. Behövs högre massavedsvolym?
Kan vi i så fall göra det utan att SCA:s totalnetto minskar?
– Det här är vår utmaning och den blir enklare om och när vi kan koppla ihop industrins önskemål med kunskap om skogslagrets inre egenskaper – och inte minst vår kunskap om vad leveransen i så fall kostar i förhållande till produktvärdet.
10. Skogsbrukets klimatnytta
”Det svenska skogsbruket är ett otroligt klimat-redskap, men det bygger på att skogen brukas aktivt.”
En ökad avverkning ger större klimatnytta, så länge som tillväxt och virkesförråd upprätthålls. Det visade professor Rolf Björheden i sin mycket uppmärksammade syntesrapport Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan. Växande skog tar upp koldioxid och det avverkade virket kan ersätta fossilbaserade produkter och därmed minska tillförsel av koldioxid till atmosfären.
– Det svenska skogsbruket är ett otroligt klimatredskap, men det bygger på att skogen brukas aktivt. Att lämna skogen orörd skulle öka lagret av kol men även utsläppen av koldioxid från nedbrytning. I en fullmogen skog sker ingen nettoinbindning av kol eftersom nedbrytningen av död trädbiomassa balanserar den årliga tillväxten, säger Rolf Björheden.
Rapporten visar att Sveriges skogar årligen binder lika mycket CO2som vi svenskar varje år släpper ut inom Sveriges gränser. Samt att mängden virke i skogen under de senaste hundra åren har ökat i en omfattning som motsvarar två miljarder ton koldioxid. Skogsbrukets egna utsläpp av koldioxid ligger omkring en miljon ton per år.
Nytta: Rapporten har genererat nya beräkningar på läns- och regionnivå, nordiska sammanställningar och även ett liknande upptag med Kanada pågår. Ett stort antal föredrag samt framträdanden i tv- och radioprogram är andra ringar på vattnet av denna rapport.