Skogforsks vision av en fjärrövervakad föryngringsmaskin. Illustration: Sixten Johansson
Vinnova och skogsbranschen samt Skogforsk, LTU och KTH satsar tillsammans 20 miljoner kronor på autonom skogsföryngring. Den självgående, fjärrövervakade planteringsmaskinen Autoplant ska ge bättre precision, mindre markpåverkan och bättre arbetsmiljö.
Text och foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer
Det blir allt svårare att få tag på plantörer. Markberedningskostnaden har ökat under flera år och få vill köra markberedarna, med risk för skadliga helkroppsvibrationer. Dessutom finns det en ökande kritik mot skogsbrukets tuffa markberedning, som anses orsaka stor markpåverkan utöver den som krävs för en god föryngring.
Ska utveckla dellösningar
– Vi tror att en mindre, självgående skogsföryngringsmaskin är vägen framåt, säger projektledaren Linnea Hansson vid Skogforsk. Den ska både kunna fläckmarkbereda och plantera i fläckarna. Men jag vill understryka att vad vi har framför oss nu är två år med fokus på dellösningar. Det handlar inte primärt om att skruva ihop en maskin, utan mer om att utveckla tekniska dellösningar i en mix av simuleringar och praktiska test: kan ett aggregat åstadkomma en bra fläck, vad händer om vi har flera planteringsarmar, hur ska vi skilja hinder från hyggesvegetation, och så vidare.
Erfarenheter från Auto2
– Vi kommer att ta med oss en hel del erfarenheter från arbetet med forskningsprojektet Auto2 i vår del av projektet, dels säkerhetstänket med automatisk detektering av människor, dels hur man planerar maskinens framförande med hjälp av global planering med skanningsdata och fjärranalys, samt lokal planering med sensorsystem – hur maskinen visualiserar sin omgivning och gör begåvade vägval när kartan inte är tillräckligt högupplöst
Kommer någon att vara på plats vid maskinen i er målbild?
– Ja, och det finns flera anledningar till det, konstaterar Linnea Hansson. En självgående maskin som inte arbetar inom ett avspärrat område måste enligt lagen ha en förare på plats som ansvarar för säkerheten, även om man förser maskinen med säkerhetssystem. Maskinen måste servas, den måste tankas och när det gäller plantorna så måste de skötas om – de ska vattnas och man behöver säkert jobba mycket med plantlogistiken.
– Men tanken i projektet är att sträva längre än så: att den ska kunna ladda sig själv med plantor och då inte köra över de plantor den redan planterat på sin väg till och från laddplatsen. Så det finns mycket att tänka på i ett sådant här projekt, både stort och smått.
Hur liten kan en sådan här maskin vara?
– Vår målbild är cirka 12 ton, med hänsyn till framkomlighet, lastkapacitet och tillräcklig tyngd för att markbereda.
En nyckelroll
Bracke Forest, som tillverkar maskiner för skogsföryngring, får en nyckelroll i projektet.
– Vi ser det som en stor möjlighet att få utveckla spetsteknik tillsammans med forskningsutövare i nära samarbete med brukare. Vi har ju en lång historik inom markberedning och mekaniserad plantering, och vi ser det här som en del i en framtidssäkring av vår produktportfölj, säger Klas-Håkan Ljungberg, vd på Bracke Forest.
4 hållbarhetsmål i fokus
Klimatutmaningen.
Autoplant bidrar till att ny skog etableras snabbare genom bättre planteringspunkter med högre plantöverlevnad och med energieffektivare maskiner.
Miljöutmaningen.
Det blir mindre markstörningar genom att mindre areal behöver markberedas vid precisionsmarkberedning.
Arbetsmiljöutmaningen.
Förarlösa skogsföryngringsmaskiner tar över ett tungt manuellt arbete och maskinoperatörerna utsätts inte för helkroppsvibrationer som i traditionella markberedare.
Arbetskrafts- och jämställdhetsutmaningen.
Förarlösa maskiner, som i en framtid skulle kunna operera från tätorten, kan locka nya arbetstagargrupper och underlätta familjelivet.
De står bakom satsningen
I Autoplants projektgrupp ingår forskningsutövare (Skogforsk, lTU och KTH), brukare (SCA, Södra, Sveaskog och Holmen) och tillverkare (Bracke Forest och Skogstekniska klustret). Till steg 2 som pågår i två år har Vinnova bidragit med 10 miljoner kronor och projektparterna medfinansierar med samma belopp. Om utfallet blir lyckat kan bidrag sökas till steg 3 där en färdig produkt ska tas fram och kommersialiseras.
Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 1/2021