FOTO: SKOGENBILD

2018 – ett svettigt år för skogsbruket

Först: enorma snömängder i norra Sverige. Blött och mjukt i söder. Sedan: stark hetta, torka och skogsbränder. 2018 innebar stora utmaningar för skogsbruket. Skogsbrukskostnaden ökade med sex procent. Men en urstark konjunktur höjde virkespriserna med hela åtta procent.

Text & foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se

Skogforsks och Skogsstyrel-sens gemensamma enkät visar på små förändringar i de direkta kostnaderna för föryngringsavverkning och gallring under 2018 jämfört med 2017*.

Däremot ledde den heta och torra sommaren till ökade kostnader för markberedning och plantering, med omfattande stillestånd i skogsvårdsarbetet på grund av brandrisk och alltför varma arbetsförhållanden. Det ledde till att mängden skogsvård per avverkad kubikmeter minskade.

Ökade kostnader och priser

Under 2018 ökade den genomsnittliga virkesintäkten vid väg med nästan åtta procent, till 449 kr per m3fub. Samtidigt ökade totalkostnaden för skogsbruk på det egna skogsinnehavet hos enkätens respondenter med cirka sex procent.

Det innebär att skogsbrukets totalkostnad är tillbaka på 2016 års nivåer i både södra och norra Sverige. Med hänsyn till de högre virkespriserna har Skogforsks skogsbruksindex ändå förbättrats något jämfört med 2017. Det är däremot för tidigt att säga om den mångåriga negativa trenden har brutits.

Lars Eliasson, Skogforsk.

Dyrare på egen mark

Under 2018 uppstod även en skillnad i drivningskostnad mellan avverkning av egen skog och avverkning på annan mark, alltså industrins virkesköp.

– Troligen förklaras det av de extraordinära kostnaderna för avverkning under den snöiga och blöta inledningen av året och under den varma och torra sommaren, säger Lars Eliasson. Skogsföretagen tenderar att ta sådana smällar på de egna innehaven, för att inte skogsägarna ska drabbas onödigt hårt.

Mindre och dyrare skogsvård

Den heta sommaren har alltså starkt påverkat skogsvården, där antalet hektar markberedning, plantering och röjning per avverkad kubikmeter minskat. I södra Sverige är denna minskning betydande. Det är därför troligt att den minskade totalkostnad för skogsvården i södra Sverige uppstått på grund av att åtgärder skjutits på fram-tiden.

– Omfattande skogsvårdsinsatser har skjutits upp till 2019 och 2020, säger Lars Eliasson. Det ger troligen en ökning av de totala skogsvårdskostnaderna under den kommande perioden.


*) Samtidigt ökade de indirekta drivningskostnaderna, vilket till exempel kan vara stilleståndsersättningar eller kostnader för brandbevakning.


Om enkäten

Enkätens drivningsvolym motsvarade 48,9 miljoner m³fub, det vill säga ungefär två tredjedelar den svenska virkesfångsten. Södra Sverige avser Götaland och Svealand och norra Sverige omfattar Norrland.


Drivningskostnaderna i princip oförändrade

Trots att den totala drivningskostnaden ökar är de direkta drivningskostnaderna i princip oförändrade jämfört med 2017. De små nominella kostnadsök-ningarna för föryngringsavverkning kan förklaras av att medelstamsvolymen minskat något. Gallringarna har dock blivit dyrare i norra Sverige, även med hänsyn till medelstamsvolymen.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården