För första gången har skogsforskningen kunnat visa hur många planterade plantor som når gallringsfasen, och resultatet är sämre än många trott. Bara 60 procent av de förädlade tall- och granplantorna finns kvar efter röjningen.
Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se
Helena Gålnander, projektledare vid Skogforsk.
För att nå en hög tillväxt spelar förädlade plantor en nyckelroll. Redan i dag har förädlade plantor betydligt högre tillväxt och överlevnad än de naturligt föryngrade, och skogsbruket räknar med att tillväxtvinsten i framtiden ligger runt 20–25 procent högre än i den oförädlade skogen. Men – den förhoppningen bygger på att de planterade plantorna står för den absoluta huvuddelen av framtidens bestånd.
En vedertagen sanning som blir rejält omruskad i en ny studie från Skogforsk. Bara 60 procent av de planterade plantorna finns kvar efter röjningen.
– Dessutom står röjningen bara för en liten del av hur många planterade plantor som försvinner, resten dör utan att vi vet orsaken, säger Helena Gålnander, projektledare vid Skogforsk.
För skogsbruket innebär det årligen stora investeringar i dyra förädlade plantor som aldrig kommer nå slutdestinationen. Helena Gålnander tror att många skogsägare och skogsföretag kommer bli förvånade över resultaten.
– Ja, absolut. Skogsbolagens internuppföljningar registrerar hur många stammar det finns i de röjda bestånden – inte hur många av de planterade träden som står kvar. Och att avgöra om ett träd i röjningsfas härstammar från naturlig föryngring eller plantering är närapå omöjligt i efterhand.
Men tack vare skogsbolaget SCA:s satsning på bättre uppföljning, där man noggrant positionerat plantorna, har forskarna för första gången lyckats genomföra en större inventering där man slagit fast hur stor andel av de planterade plantorna som bildar den framtida skogen. Resultatet är ganska nedslående: 60 procent av de planterade träden blir kvar.
– Just nu följer vi upp liknande försöksytor i södra Sverige på 37 trakter. Men resultatet ser tyvärr inte bättre ut där – tvärtom, säger Helena Gålnander.
Varför så många av de planterade plantorna dör går inte att härleda i materialet.
– Det finns stora kunskapsluckor när det gäller överlevnaden under tiden mellan plantering och efter röjningen. Med tanke på att vi investerar i produktionen och planteringen av nästan 400 miljoner plantor per år så vet vi väldigt lite om vad som sker med dem, säger hon.
I dag är majoriteten av de planterade gran- och tallplantorna förädlade (99 procent vad gäller tallen och 56 procent av granen). Att så många förädlade plantor inte överlever efter röjningen menar hon är extra bekymmersamt då studien även visar att bara i snitt 1243 planterade träd finns kvar efter röjningen. Det är ungefär så många träd som borde stå kvar efter förstagallringen.
Hur många plantor behöver man plantera om man vill ha 100 procent förädlade plantor i sitt bestånd?
– Med studiens genomsnittliga plantavgång på cirka 40 procent efter röjning skulle det behöva planteras mellan 2200–3400 plantor per hektar för att ha 100 procent planterat material i de framtida bestånden. Den här studien och även andra studier visar att det planteras i genomsnitt cirka 2 100 plantor per hektar, vilket är för lite om målet är att ha enbart planterade plantor i det framtida produktionsbeståndet.
– Samtidigt vill många ha lövträd i sina skogsbestånd, bland annat för att sprida riskerna bättre. Miljöcertifieringen ställer också krav på lövandelen. Den inblandningen löser många med självföryngring.
4 Erfarenheter från studien
1 Bra planteringspunkt. Studien visar att 20 procent av tall- och granplantorna inte sitter i en bra planteringspunkt. Att placera plantan bättre förbättrar överlevnadschanserna med 10 procent.
2 Långvarig boost med markberedning… Att markberedning ökar överlevnaden är välkänt. Tillväxten ökar också drastiskt och håller i sig länge.
3 .… men den ger också fler oförädlade huvudstammar. En oväntad upptäckt var att planterade tallar med mindre mineraljord runt stammen hade en högre överlevnad än de med mycket mineraljord. En tänkbar anledning är att eftersom mineraljorden är så lätt att etablera sig i, har konkurrensen av välväxande, naturligt föryngrade tallar resulterat i att man röjt bort en större andel av de planterade plantorna.
4 Ståndortsanpassning, ståndortsanpassning, ståndortspassning! Vikten av att plantera rätt trädslag på rätt mark blir ofta tydlig i äldre bestånd när de utsätts för insekter, svampar och torka. Men även på ett tidigt stadium är ståndortsanpassningen viktig. Studien visar bland annat att bristen på rörligt markvatten sänker överlevnaden för gran, som har ett större behov av fukt och näring än tallen.
Minutiös internuppföljning bakom de nya resultaten
SCA har sedan 1998 egna provytorna spridda över sina regioner där varje planta posi-tioneras och följs i upp till tio års ålder med intervallen 0, 1, 3,5 och 10 år efter plante-ringen. Under sommaren 2016 inventerade Skogforsk 19 av trakterna efter röjningen (13-17 år efter planteringen). Genom positioneringen kunde planterade plantor skiljas från de självföryngrade.
60 procent av plantorna blir skog – är det OK?
Ola Kårén, skogsvårdschef SCA Skog:
– Det är väldigt intressanta siffror eftersom det är ett pionjärarbete som bygger på positionerade plantor, men ett sämre utfall än vi förväntat oss. Det mest nedslående är att antalet huvudstammar är så lågt efter röjning – 1460 stammar per hektar innebär nästan att man förlorar en gallring om man tänker sig ett uttag på 30–40 procent, och det är bara 1 240 av stammarna som är planterade. Det är den siffra vi borde ha haft efter förstagallringen.
– Samtidigt visar våra egna uppföljningar på ett större underlag att vi ändå ligger på runt 1700 stammar i medeltal efter röjning, varav 15 procent är löv. Varför siffrorna skiljer sig från Skogforsks studie vet vi inte än, det kräver en analys.
– Eftersom många företag har liknande skötselinstruktioner och ofta samma skogsvårdsentreprenörer, misstänker jag att det inte bara är hos oss utfallet ser ut så här. Det finns uppenbarligen en potential i hela branschen att kvalitetssäkra skogsvårdskedjan bättre. När vi väl kommer till röjningen är det svårt att göra något, det är i markberedningen och planteringen vi måste höja kvaliteten.