FOTO: JAN MASTNIK

60% av plantorna kvar efter röjning

För första gången har skogsforskningen kunnat visa hur många planterade plantor som når gallringsfasen, och resultatet är sämre än många trott. Bara 60 procent av de förädlade tall- och granplantorna finns kvar efter röjningen.

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se

FOTO: SKOGFORSK

Helena Gålnander, projektledare vid Skogforsk.

För att nå en hög tillväxt spelar förädlade plantor en nyckelroll. Redan i dag har förädlade plantor betydligt högre tillväxt och överlevnad än de naturligt föryngrade, och skogsbruket räknar med att tillväxtvinsten i framtiden ligger runt 20–25 procent högre än i den oförädlade skogen. Men – den förhoppningen bygger på att de planterade plantorna står för den absoluta huvuddelen av framtidens bestånd.

En vedertagen sanning som blir rejält omruskad i en ny studie från Skogforsk. Bara 60 procent av de planterade plantorna finns kvar efter röjningen.

– Dessutom står röjningen bara för en liten del av hur många planterade plantor som försvinner, resten dör utan att vi vet orsaken, säger Helena Gålnander, projektledare vid Skogforsk.

För skogsbruket innebär det årligen stora investeringar i dyra förädlade plantor som aldrig kommer nå slutdestinationen. Helena Gålnander tror att många skogsägare och skogsföretag kommer bli förvånade över resultaten.

– Ja, absolut. Skogsbolagens internuppföljningar registrerar hur många stammar det finns i de röjda bestånden – inte hur många av de planterade träden som står kvar. Och att avgöra om ett träd i röjningsfas härstammar från naturlig föryngring eller plantering är närapå omöjligt i efterhand.

Men tack vare skogsbolaget SCA:s satsning på bättre uppföljning, där man noggrant positionerat plantorna, har forskarna för första gången lyckats genomföra en större inventering där man slagit fast hur stor andel av de planterade plantorna som bildar den framtida skogen. Resultatet är ganska nedslående: 60 procent av de planterade träden blir kvar.

– Just nu följer vi upp liknande försöksytor i södra Sverige på 37 trakter. Men resultatet ser tyvärr inte bättre ut där – tvärtom, säger Helena Gålnander.

Varför så många av de planterade plantorna dör går inte att härleda i materialet.

– Det finns stora kunskapsluckor när det gäller överlevnaden under tiden mellan plantering och efter röjningen. Med tanke på att vi investerar i produktionen och planteringen av nästan 400 miljoner plantor per år så vet vi väldigt lite om vad som sker med dem, säger hon.

I dag är majoriteten av de planterade gran- och tallplantorna förädlade (99 procent vad gäller tallen och 56 procent av granen). Att så många förädlade plantor inte överlever efter röjningen menar hon är extra bekymmersamt då studien även visar att bara i snitt 1243 planterade träd finns kvar efter röjningen. Det är ungefär så många träd som borde stå kvar efter förstagallringen.

Hur många plantor behöver man plantera om man vill ha 100 procent förädlade plantor i sitt bestånd?

– Med studiens genomsnittliga plantavgång på cirka 40 procent efter röjning skulle det behöva planteras mellan 2200–3400 plantor per hektar för att ha 100 procent planterat material i de framtida bestånden. Den här studien och även andra studier visar att det planteras i genomsnitt cirka 2 100 plantor per hektar, vilket är för lite om målet är att ha enbart planterade plantor i det framtida produktionsbeståndet.

– Samtidigt vill många ha lövträd i sina skogsbestånd, bland annat för att sprida riskerna bättre. Miljöcertifieringen ställer också krav på lövandelen. Den inblandningen löser många med självföryngring.


4 Erfarenheter från studien

1 Bra planteringspunkt. Studien visar att 20 procent av tall- och granplantorna inte sitter i en bra planteringspunkt. Att placera plantan bättre förbättrar överlevnadschanserna med 10 procent.

2 Långvarig boost med markberedning… Att markberedning ökar överlevnaden är välkänt. Tillväxten ökar också drastiskt och håller i sig länge.

3 .… men den ger också fler oförädlade huvudstammar. En oväntad upptäckt var att planterade tallar med mindre mineraljord runt stammen hade en högre överlevnad än de med mycket mineraljord. En tänkbar anledning är att eftersom mineraljorden är så lätt att etablera sig i, har konkurrensen av välväxande, naturligt föryngrade tallar resulterat i att man röjt bort en större andel av de planterade plantorna.

4 Ståndortsanpassning, ståndortsanpassning, ståndortspassning! Vikten av att plantera rätt trädslag på rätt mark blir ofta tydlig i äldre bestånd när de utsätts för insekter, svampar och torka. Men även på ett tidigt stadium är ståndortsanpassningen viktig. Studien visar bland annat att bristen på rörligt markvatten sänker överlevnaden för gran, som har ett större behov av fukt och näring än tallen.


Minutiös internuppföljning bakom de nya resultaten

SCA har sedan 1998 egna provytorna spridda över sina regioner där varje planta posi-tioneras och följs i upp till tio års ålder med intervallen 0, 1, 3,5 och 10 år efter plante-ringen. Under sommaren 2016 inventerade Skogforsk 19 av trakterna efter röjningen (13-17 år efter planteringen). Genom positioneringen kunde planterade plantor skiljas från de självföryngrade.


60 procent av plantorna blir skog – är det OK?

FOTO: SCA

Ola Kårén, skogsvårdschef SCA Skog:

– Det är väldigt intressanta siffror eftersom det är ett pionjärarbete som bygger på positionerade plantor, men ett sämre utfall än vi förväntat oss. Det mest nedslående är att antalet huvudstammar är så lågt efter röjning – 1460 stammar per hektar innebär nästan att man förlorar en gallring om man tänker sig ett uttag på 30–40 procent, och det är bara 1 240 av stammarna som är planterade. Det är den siffra vi borde ha haft efter förstagallringen.

– Samtidigt visar våra egna uppföljningar på ett större underlag att vi ändå ligger på runt 1700 stammar i medeltal efter röjning, varav 15 procent är löv. Varför siffrorna skiljer sig från Skogforsks studie vet vi inte än, det kräver en analys.

– Eftersom många företag har liknande skötselinstruktioner och ofta samma skogsvårdsentreprenörer, misstänker jag att det inte bara är hos oss utfallet ser ut så här. Det finns uppenbarligen en potential i hela branschen att kvalitetssäkra skogsvårdskedjan bättre. När vi väl kommer till röjningen är det svårt att göra något, det är i markberedningen och planteringen vi måste höja kvaliteten.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket