"Även våra praktiska tester visar att det fungerar." Henrik von Hofsten, Skogforsk

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

De höga bränslepriserna i spåren av klimatomställningen och Rysslands invasion av Ukraina slår hårt mot virkestransporterna. Att på allvar minska bränsleförbrukningen är alltså högsta prioritet och nu testas ytterligare ett viktigt verktyg – att minska luftmotståndet.

Sedan början av 2000-talet har Skogforsk medverkat till minskade utsläpp från skogsbrukets transporter. Bland annat har det blivit tillåtet med högre lastvikter. Längre lastbilar, så kallade ETT-fordon (En Trave till), har också testats, dessa tilllåts dock inte i dagsläget. Resultaten visar att bränsleförbrukningen för ett givet transportarbete minskar med 10–15 procent utan att påverkan på vägen nödvändigtvis behöver bli större. Nu testas även aerodynamiska lösningar tillsammans med Linköpings universitet. Många av dagens lastbilar har vindavvisare och chassikjolar för lägre förbrukning redan när de rullar ut från fabriken.

– Men påbyggnader och släp måste också åtgärdas, annars är insatserna på lastbilen närmast bortkastade enligt våra studier, säger Henrik von Hofsten.

Praktiska lösningar

Nu försöker forskarna hitta lösningar för vindavvisning som fungerar i praktiken. Det är svårt, för lastade och olastade virkesfordon har helt olika areodynamik. Forskarna har utvärderat två åtgärder på släpet: kjolpaket och skjutbara bankar. Tekniken analyserades i en virtuell vindtunnel och studien visar att åtgärderna gav minskat luftmotstånd och lägre bränsleförbrukning.

– Även våra praktiska tester visar att det fungerar, konstaterar Henrik von Hofsten.

Vi har förbrukningsstatistik från 15 körningar med ett kjolförsett släp, och 15 körningar med ett referenssläp utan kjolar. Siffrorna visar en tydlig skillnad till det kjolförsedda ekipagets fördel.

En till två procent

Sammantaget kan skjutbara bankar och aerodynamiska kjolar minska bränsleförbrukningen för ett timmerfordon med 1–2 procent i genomsnitt utan att inverka menligt på användningen. Tvärtom kan bankförskjutning underlätta effektiv lastning.

– Om det blir attraktivt att investera i systemet styrs naturligtvis av dess kostnad samt givetvis även av drivmedelspriset, säger Henrik von Hofsten.

Ett genomsnittligt timmerfordon körs 180 000 kilometer per år. En procents minskning av en förbrukning på 40 liter per 100 kilometer motsvarar då 720 liter drivmedel per år, eller 15 000 kronor räknat på ett drivmedelspris om 21 kr per liter. Med en kalkylränta på fem procent skulle en systemkostnad upp till 300 000 kronor vara acceptabel, enligt våra kalkyler.

– Då pratar vi om användning för typiska timmerbilar, som i ganska stor omfattning körs på mindre vägar. Vid körning över längre avstånd i landsvägsfart ökar potentialen.

”Kjolpaket funkar i södra Sverige – men det blir kanske svårare med snövallarna norrut?”
Jonas Fröjd, testförare Fröjds Åkeri i Kisa

– Nu har vi testat det här ett halvår, säger Jonas Fröjd vid Fröjds Åkeri i Kisa, som testkört en rigg med kjolar på släpet.

När vi var uppe på Mittiamässan i Ljusdal i september var många åkare som såg lösningen skeptiska – de undrar hur det ska funka med isiga snövallar och att snö fastnar under kjolarna.

– Nere hos oss i södra Sverige tror jag inte det blir problem i alla fall. Vi har fått mindre snöpåslag än tidigare och dessutom sett till att de nedre 30 centimetrarna på kjolarna är i en mjukare plast som motsvarar stänkskydd ungefär, då viker de utan att gå sönder. Överdelen på kjolen kommer förstås förr eller senare att få en stock på sig, men då byter vi förhoppningsvis bara aluminiumbrädan som kjolen är popnitad i.

Skjutbara bankar – snart verklighet?

Magnus Landberg vid SAAB har tillsammans med Linköpings universitet utvecklat en prototyp med kolvmatning av bankarna som ska sitta nedfälld i släpets sida.

– När vi drar ihop dem mot varandra så minskar vindmotståndet, det rör sig om ganska stora turbulenta virvlar bakom varje enskild banke och stake som vi kommer åt på det viset, säger han. Med den här tekniken kan vi även skjuta ihop travarna och minska turbulensen ytterligare.


Bränslebesparingar för olika konfigurationer

Kjolar på olastat virkesfordon: – 1,1 liter per 100 km

Kjolar på lastat virkesfordon: – 0,3 liter per 100 km

Skjuta ihop bankarna på ett olastat virkesfordon: – 0,6 liter per 100 km

Minskat avstånd mellan travarna förväntas ge lägre förbrukning, men har inte testats än.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket