Allt fler vägar öppnas upp för tunga fordon. Foto: Sverker Johansson/Bitzer.

Åkerierna som satsar STORT

Bara 20 procent av de allmänna vägarna i landet är tillgängliga för större lastbilar. Men i Norrland finns långa sträckor som klassats som BK4 – och här finns också de stora bilarna. Möt åkarna som satsar stort.  

Text: JOHN SANDSTRÖM | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer 

En av Själanders bilar hämtar sågtimmer till Bollsta. Foto: Sverker Johansson/Bitzer

Många åkerier ser i och för sig tydliga fördelar med att kunna transportera ett högre totalt tonnage än de 64 ton som BK1 medger. Men Skogforsks studier visar att lönsamheten för 70–74 tons ekipage i jämförelse med dagens bilar uppnås först när minst hälften av årsvolymen kan köras med fulla lass. Och då krävs mycket BK4. Från Dalälven och söderut med relativt små sammanhängande områden BK4-väg är det därför ännu inte många som satsar på tyngre fordon. Förmodligen krävs det att minst 75 procent av det statliga vägnätet klassas som BK4 innan vi är där, enligt samma resultat från Skogforsk.

 Satsar i norr 

Men i de nordligaste delarna av Sverige är de sammanhängande sträckorna med BK4 redan idag nog stora för att åkare ska våga satsa fullt ut. Anders Eklund vid Eklunds Åkeri utanför Piteå är en sådan pionjär. Alla hans 14 bilar är byggda för att klara 74 ton och är utrustade med nio axlar. 

– Redan innan regeringen tog beslut om BK4 så började vi köpa 74- tons bilar, fastän vi kunde bara lasta släpet halvfullt, säger Anders Eklund. Men trots att varje bil kostar cirka 300 000 kronor mer än en standardbil fanns det andra fördelar som gjorde att vi nådde lönsamhet. Även nu när vi kör fullt är underhållet betydligt mindre, eftersom grejorna är kraftfullt dimensionerade. Och de ligger mycket stadigare på vägen, så det blir – peppar, peppar – inga skador från avåkningar. 

Anders Eklund, Eklunds Åkeri. Foto: Sverker Johansson/Bitzer.

”Inget annat val” 

Via sitt kontrakt åt Sveaskog har Eklunds mycket virke som ska flyttas – runt 900 000 m3fub årligen, och det kräver en tung flotta. Det mesta är massaved till Smurfit Kappas pappersbruk i Piteå samt timmer till Setras såg i Malå och Stenvalls Trä med fyra sågverk i Norrbotten. Sammanlagt ombesörjer Eklunds Åkeri frakter på omkring en miljon m3fub. Ungefär 80 procent av vägnätet i verksamhetsområdet är idag BK4.

 – För mig fanns inget annat val, säger Anders Eklund. Hade jag fortsatt med 64 ton hade jag aldrig klarat mina åtaganden. 

Snart 100 ton? 

I dag diskuterar Anders Eklund ett nytt projekt med Volvo om att testa ett ekipage på 100 ton. Utöver den egna flottan – som går tvåskift året runt – fungerar hans företag också som en slags lastbilscentral. Han sysselsätter ytterligare 10–15 bilar på enkelskift. Även de åkarna har skaffat 74-tonnare med nio axlar. 

– De har lyssnat och trott på vad jag säger, konstaterar Anders Eklund. Satsar man inte är man snart inte med i matchen, har jag sagt åt dem.  

”Sänker antalet chaufförer” 

Själanders Åkeri i Näsåker norr om Sollefteå insåg tidigt fördelarna med stora lastbilar

. – Vi drog igång ett projekt med Skogforsk redan 2012 med två 74-tonnare. Vi fick direkt nytta av den ökade kapaciteten, berättar ägaren André Själander. Idag är omkring 70 procent av vägnätet i hans verksamhetsområde klassat som BK4. Åkeriet har 15 timmerbilar, varav nio 70- och fyra 74-tonnare.

 – Vi har svårt att nå tillräckligt hög lastfyllnad på de största bilarna, men på 70-tonnarna får vi oftast fullt lass året runt, säger André Själander. Och därmed bättre ekonomi! 

Här hoppas André Själander på att skogsbruket ska se över möjligheterna med anpassad aptering på massaveden. Hösten 2019 körde de test med längre massaved. 

– Med tre decimeter längre bitar kunde vi lasta mycket snabbare, och vi fick fulla lass varje gång. Det är märkligt att skogsbruket inte gör mer anpassningar när vi tydligt visade hur bra det blev. 

André Själander, Näsåker. Foto: Sverker Johansson/Bitzer

Löser rekryteringsfrågan 

André Själander lyfter även fram en annan stor fördel med de större bilarna:

 – Med de tyngre bilarna kan vi sänka antalet chaufförer med 10 procent. Det är vår räddning eftersom duktiga piloter är en bristvara – att rekrytera chaufförer är ett mycket stort problem redan i dag.  

5 fördelar för åkerierna  med 70/74 ton

  •  Större volym och vikt per lass 
  • Lägre behov av chaufförer 
  • Begagnade ekipage har ett högre värde 
  • Ekonomiskt även att köra omvägar 
  • Bättre konkurrensförmåga och totalekonomi 

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 1/2021

 

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket