Älgbetad björk blir … svampodling

Vad gör man om älgen ätit upp all tall och även den självföryngrade björken betas hårt? Man försöker tänka utanför boxen.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON, Sverker@bitzer.se

Axel Johanssons släkt har skog i Skattungbyn och jobbar nu med sena röjningar – bestånd som den förre ägaren gett upp skötseln på. Ore älv-området är känt för sina vandringsälgar. Tallen betas i princip bort och den självföryngrade björken får mycket stryk.

– Men skog blir det ändå – nu står det 12 000–14 000 stammar björk och gran här som vi röjer ned till knappa 2 000 stam per hektar. Egentligen var tanken att gå ned till cirka 1 500 stammar per hektar eftersom björken måste få ta plats, men dels finns det många veka stammar som snön riskerar att ta och dels satsar vi på att ympa insprängticka i 500 stammar per hektar.

Sprängtickan kallas också chaga, en svamp som smink och hälsokostindustrin efterfrågar. Men den vilda chagan räcker inte – marknaden växer mycket snabbt i EU och USA.

Hårt älgbetad

Axel klappar på en björkstam. Den är hårt älgbetad för tio år sedan och en rejäl sprötkvist med blåröta syns i brösthöjd.

– Mycket av björken blir ändå inte timmer. Vi gjorde jobbet med hjälp av ett finskt företag som är stora på chaga.

– Vi har skrivit kontrakt med dem att de ska köpa skörden till marknadspris när den är klar om åtta år. Marknadspriset är idag 350 kronor per kilo och man räknar med att få ut cirka 750 kilo per hektar.

– Visst är det en chansning, men finska skogsägare ligger före i selen och kontraktet ger oss säkrad avsättning. Alternativet är en minusgallring. Jag kan inte så mycket om skogsbranschen men trodde väl att virke var bättre än svamp.

Vad händer nu?

– Jag tänker åttaåriga ”omloppstider” och en hektar per år. Då får vi förhoppningsvis ett hyfsat kassaflöde på sikt. Och runt de 500 chagabjörkarna blir det ju ett vanligt skogsbestånd som vi har råd att gallra då.

 

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 2/2021

Relaterade reportage

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet