APSE får digital utbildning

I vårsolen tinar mindre behagliga överraskningar fram på hygget: höga stubbar från vinterns avverkning. Men vems är egentligen ansvaret? Maskinförarens eller beställarens? I ABSE reder man ut ansvarsfrågorna innan åtgärden genomförs. Nu lanseras digitala utbildningar inom APSE och ABSE för första gången.

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer

FOTO: SKOGFORSK

Nu är APSE-kursen digital.

– Med en digital utbildning får fler möjligheten att delta, säger Anders Mörk, kursledare för APSE-utbildningen.

– Det var lite som High Chaparral,med avtal nedklottrade på pappersnäsdukar på byakrogen, skämtar Anders Mörk, forskare vid Skogforsk om hur entreprenadskogsbrukets avtal kunde se ut för 10–20 år sedan. Men helt överdrivet är kanske inte påståendet. ABSE, de allmänna bestämmelserna för skogsentreprenad, kom för tolv år sedan som en reaktion på en stökig och ostrukturerad avtalsmarknad inom skogsentreprenad. Skogforsk har en sekreterarroll i kommittén.

Under drygt tio år har Skogforsk hållit kurser för beställare och entreprenörer. I kursen ingår dels en teoridel, samt en så kallad casedel. I casedelen får deltagarna diskutera olika fall hämtade från verkligheten. Under 2020 och 2021 har de allmänna bestämmelserna samt hela avtalspaketet reviderats. Även utbildningen uppdaterades. Först gjordes teoridelen om till webbutbildning, och som ett svar på pandemin gjordes den fördjupande kursdelen virtuell. Det finns två versioner av kursen – en för drivning och en för skogsvård. I kurserna diskuteras olika ”case” som är aktuella för deltagarna.

Deltagarna sitter tre och tre i virtuella rum och samtalar, för att sedan diskutera frågeställningarna i helgrupp. Det kan till exempel handla om att vid en återväxtkontroll har många plantor dött: vem är då ansvarig – och hur kan man via avtalet förhindra att en ansvarskonflikt uppstår. Med på kursen är alltid en företagsjurist som agerar facit och bollplank.


Tre exempel som kortfattat beskriver hur olika case kan se ut under utbildningen:

Ansvar och ersättning när plantorna tar slut

Den i traktdirektivet angivna arealen som ska planteras är felaktig. En konsekvens blir att planteringslaget får vänta i fyra timmar på leverans av plantor. Vem bär ansvaret, och har entreprenören rätt till ersättning för det aktuella stilleståndet?

Fel typ av röjningsinsats utförs

Entreprenören utför på en fastighet röjning i fyra olika bestånd. I ett av bestånden röjs felaktigt allt löv bort, trots att det enligt traktdirektivet skulle ha sparats. Vad gäller beträffande ersättning för utfört arbete samt ersättning för förlorad tillväxt och kvalitetsskador i det aktuella beståndet?

Stillestånd vid brandrisk

Brandrisken är hög, men att ha maskiner och personal ståendes stora delar av sommaren kan innebära att puttas över ruinens brant för maskinentreprenören. Om och hur ska stilleståndsersättning betalas ut?


Hur går det med jämställdheten?

För tio år sedan slog en nedslående enkätundersökning ned i skogssektorn: det fanns en tydlig könsbaserad segregering av den skogliga arbetsmarknaden och kvinnor valde att lämna branschen. Rekryteringsprocesserna, utbildningarna och arbetsmiljön framhölls som särskilt problematiska. Sedan dess har en rad satsningar genomförts för att göra skogssektorn mer attraktiv. Nu görs en uppföljningsenkät för att kartlägga dagens villkor för kvinnorna.

– Den utveckling som vi framför allt vill utforska är hur arbetsmarknaden har utvecklats i ljuset av ett ganska intensivt jämställdhetsarbete och då är det främst det senaste decenniet vi rör oss i, snarare än decennier, säger Maria Johansson, forskare vid SLU. Vi vill också veta mer om de utmaningar som fortfarande finns på arbetsmarknaden.

– Att utforma urvalet som vi gjort gör att vi kan jämföra män och kvinnor i samma ålderskategorier – når de samma positioner i näringen, eller skiljer det sig åt? Det är viktigt att ha koll på om eventuella olikheter beror på skillnad i erfarenhet eller något annat. En förändring från den förra enkäten (2011) är att forskarna tar avstamp i skogens MeToo-upprop Slutaverkat från 2017. Där förekom berättelser om sexuella trakasserier, och forskarna vill veta hur utbredd den problematiken är. Även Skogforsk är med i framtagandet och utskicket av enkäten samt i analyserna av resultaten:

– Eftersom majoriteten av frågorna är samma som i enkäten för tio år sedan, ska det bli jätteintressant att se om upplevelsen av jämställdheten har blivit bättre, säger Caroline Rothpfeffer, kommunikations-och hållbarhetschef på Skogforsk. Enkäten kommer gå ut till samtliga kvinnor som är skogsutbildade i Sverige och lika många skogsutbildade män.

– Jag vill uppmana alla som får enkäten i sin hand (inbjudan kommer via brev, red. anm.) att svara på den, så att vi tillsammans kan göra skogsnäringen till en än mer attraktiv arbetsplats, hoppas Caroline Rothpfeffer.

 

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket