Skogsbrukets snabba digitalisering medför nya möjligheter att skapa smarta beslutstöd. Nu har Skogforsk vidareutvecklat Bestway och nu får man förslag på både bästa avläggen och de bästa basvägarna.
Text och foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer
Laserskannad virkesvolym, digital höjdmodell över terrängen, markfuktighetskartan, no-go-zoner med hänsyn och godkända avläggsrutor. Allt finns i nya Bestway. Användaren behöver bara mata in avverkningstraktens gränser och trycka på play. Sedan får du planeringsförslag från beslutstödet, som utvärderats i samarbete med Södra och Billerud- Korsnäs. Undermåliga avlägg kostar skogsbruket åtskilligt i form av lägre effektivitet och högre kostnader. Det kan handla om att virket inte får plats eller att skotaren tvingas upp på vägen för att lossa, så att vägen behöver lagas. Vanliga följdverkningar är en tillfällig flytt av maskinerna till dess åkarna kommit ifatt.
Affärsrisk för alla inblandade
Det stör virkesflödet och är en affärsrisk för både entreprenören och kunden. I en intervjustudie från Skogforsk med ett 80-tal skogsentreprenörer (se Vision nr 4/2017) anses avläggets utformning och placering vara den vanligaste bristen i traktdirektivet. Men i spåren av skogsbrukets digitalisering testas nu ett nytt GIS-baserat beslutsstöd. Med hjälp av geodata identifierar modellen ytor som passar för avlägg längs skogsbilvägarna. Modellen tar bland annat hänsyn till terrängen och eventuella hinder i form av tomter, fornminnen, vattendrag eller hänsyn till trafiken – och analysen kan göras innan planeraren besöker trakten, för att minska tiden för fältarbetet.
– När Bestway utvärderas ville man att beslutstödet även skulle föreslå avläggets placering. Kollegorna byggde en GIS– modell och konstaterade att 90 procent av förslagen var bra, säger Skogforsks Victoria Forsmark, som leder projektet.
Ny lovande kombo
Och nu kan avläggskarteringen kombineras med ett annat verktyg, Skogforsks Bestway, som används för att optimera skogsmaskinernas huvudbasvägar från avverkningen ut till avläggen. I det verktyget ingår traktens virkesvolym som en parameter. Den nya kombon visar också hur stort avlägget ska vara för att rymma all virkesvolym.
– Vi gör en anpassning till avverkningens virkesvolym för att säkerställa att avlägget är tillräckligt stort, säger Victoria Forsmark. I grova drag delar vi den bedömda avverkningsvolymen med 10 och lägger sedan på fem meter för varje sortiment. Så 1 000 kubikmeter med fem sortiment kräver 125 meter avlägg. Med avläggsoptimeringen markeras de sträckor längs vägarna där avläggsmöjligheterna duger. Sedan optimerar Bestway-modulen hur basvägarna ansluter till avläggen på effektivast möjliga sätt, med hänsyn till skonsam drivning.
Nästa steg?
Just nu validerar Södra och BillerudKorsnäs den nya kombinationen tillsammans med Skogforsk. Men forskarna funderar redan på nästa möjliga steg – att slå samman två ytterligare beslutsstödsmoduler med Nya Bestway.
- Avläggskarteringen ska kunna kombineras med en analys av vägarnas upprustningsbehov via modulen VägRust, för att bedöma vilka vägar som man behöver ha koll på inför en kommande avverkningsperiod i ett område. En brist är att vägarnas höjdkoordinater idag stämmer ganska dåligt.
- Bestway kan kombineras med ett förslag till optimering av skotningsarbetet, ett utvecklingsprojekt som kallas Skotstöd. Baserat på data över skördarens avverkningsstråk och de koordinatsatta volymerna med olika sortiment kan skotarförarna få ett förslag på hur terrängtransporten ska organiseras på effektivast möjliga sätt, med hänsyn till markförhållandena.
Så tycker intressenterna
Johan Söderholm, BillerudKorsnäs:
– På de objekt jag kollat så ligger avläggsförslagen bra och basvägarna också. Vi verkar kunna spara flera kilometer terrängtransport på ett par av objekten. Ibland stämmer det inte riktigt överens med den befintliga planeringen – ofta beror det på att vi valt att använda gamla basvägar. Men man förstår logiken när man är därute och det ser ut som riktigt bra lösningar. Naturligtvis uppstår en del funderingar på vad som händer om förslaget gäller två vägar: tappar vi det vi vinner på insparad terrängtransport om vi måste rusta två vägsträckor? Tappar vi pengar i logistiken om en lastbil måste åka på två avlägg och samla ihop volymer för något sortiment? Men det fina är att man får siffror i ryggen, så att man har något konkret att utgå från. Det borde ge bättre beslut.
Joel Persson, Södra Skog:
– Vi har gjort en första utvärdering av ett tiotal sedan tidigare avverkade trakter, som i efterhand körts i Bestway med avläggsoptimering. Sedan har vi jämfört förslagen med det praktiska utfallet – och det ser bra ut! I flera fall kan det vara så att ett avlägg som använts vid avverkningarna också överensstämmer med förslaget från Bestway. Men att modellen föreslår ytterligare ett avlägg för att optimera transporten än mer. De teoretiska siffrorna visar att vi i snitt skulle kunna spara flera kilometer terrängtransport per objekt. Av olika anledningar som man ser först i fält så kommer vi inte kunna teckna in hela den potentialen, men vi kommer en bit på väg. En styrka med beslutsstödet är att det kan hjälpa oss och våra medlemmar att tänka utanför boxen.
– Det är lätt att tankarna fastnar i den gamla basvägsdragningen och avläggsplaceringen, men ibland kan det vara värt att hugga en basväg genom en bit gallring eller slingra ut genom en plantering till en eller flera nya avläggsplatser istället. Att optimera terrängtransporten kan spara kostnader, men det kan även vara så att rätt placering av basväg och avlägg kan möjliggöra en avverkning vid en viss tidpunkt som annars hade riskerat markskador. Med konkreta siffror blir det enklare att utvärdera en annan sträckning än den mest uppenbara, och utvärdera effekterna av olika alternativ. Det pågår nu en stor inventering av alla skogsbilvägar i Götaland. Den informationen i kombination med avläggsoptimeringen i Bestway kommer säkert kunna ge en ännu bättre träffsäkerhet i beslutsstödet. Väginformationen blir ju viktiga indata för vilka vägar som är framkomliga och tillgängliga för virkestransport med lastbil, och påverkar var avlägget bäst ska placeras.
När tror du att detta kan vara implementerat?
– Det finns på prioriteringslistan, det är också därför vi är aktiva i den här satsningen och utvärderingen av beslutsstödet. Men just nu landar vi en omfattande revision av våra stödjande system, när det är klart kan vi börja fasa in den här typen av nya beslutsstöd till våra inspektorer.
Artikeln publicerades i Skogforsks tidning VISION 4/2020.