Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Skogsbrukets snabba digitalisering medför nya möjligheter att skapa smarta beslutstöd. Nu har Skogforsk vidareutvecklat Bestway och nu får man förslag på både bästa avläggen och de bästa basvägarna.  

Text och foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer 

Laserskannad virkesvolym, digital höjdmodell över terrängen, markfuktighetskartan, no-go-zoner med hänsyn och godkända avläggsrutor. Allt finns i nya Bestway. Användaren behöver bara mata in avverkningstraktens gränser och trycka på play. Sedan får du planeringsförslag från beslutstödet, som utvärderats i samarbete med Södra och Billerud- Korsnäs. Undermåliga avlägg kostar skogsbruket åtskilligt i form av lägre effektivitet och högre kostnader. Det kan handla om att virket inte får plats eller att skotaren tvingas upp på vägen för att lossa, så att vägen behöver lagas. Vanliga följdverkningar är en tillfällig flytt av maskinerna till dess åkarna kommit ifatt. 

GIS–modellen visar på en karta var avläggen bör ligga med hänsyn till terräng och hinder. Modellen skapar 12 x 12-meters rutor (där grönt betyder lämpligt avlägg, här animerat i bilden). Kravet är att en ruta ska kunna rymma vältan och en skotare som lossar. Flera godkända avläggsrutor i rad kombineras sedan till ett helt avlägg, beroende på hur mycket virke som avlägget måste svälja. Foto: Skogforsk

Affärsrisk för alla inblandade 

Det stör virkesflödet och är en affärsrisk för både entreprenören och kunden. I en intervjustudie från Skogforsk med ett 80-tal skogsentreprenörer (se Vision nr 4/2017) anses avläggets utformning och placering vara den vanligaste bristen i traktdirektivet. Men i spåren av skogsbrukets digitalisering testas nu ett nytt GIS-baserat beslutsstöd. Med hjälp av geodata identifierar modellen ytor som passar för avlägg längs skogsbilvägarna. Modellen tar bland annat hänsyn till terrängen och eventuella hinder i form av tomter, fornminnen, vattendrag eller hänsyn till trafiken – och analysen kan göras innan planeraren besöker trakten, för att minska tiden för fältarbetet. 

– När Bestway utvärderas ville man att beslutstödet även skulle föreslå avläggets placering. Kollegorna byggde en GIS– modell och konstaterade att 90 procent av förslagen var bra, säger Skogforsks Victoria Forsmark, som leder projektet.

Victoria Forsmark och hennes kollegor har utvecklat ett verktyg som hjälper dig med avläggsplaceringen och ger förslag på hur basvägarna ska dras på avverkningstrakten. Foto: Sverker Johansson/Bitzer.

 Ny lovande kombo 

Och nu kan avläggskarteringen kombineras med ett annat verktyg, Skogforsks Bestway, som används för att optimera skogsmaskinernas huvudbasvägar från avverkningen ut till avläggen. I det verktyget ingår traktens virkesvolym som en parameter. Den nya kombon visar också hur stort avlägget ska vara för att rymma all virkesvolym. 

– Vi gör en anpassning till avverkningens virkesvolym för att säkerställa att avlägget är tillräckligt stort, säger Victoria Forsmark. I grova drag delar vi den bedömda avverkningsvolymen med 10 och lägger sedan på fem meter för varje sortiment. Så 1 000 kubikmeter med fem sortiment kräver 125 meter avlägg. Med avläggsoptimeringen markeras de sträckor längs vägarna där avläggsmöjligheterna duger. Sedan optimerar Bestway-modulen hur basvägarna ansluter till avläggen på effektivast möjliga sätt, med hänsyn till skonsam drivning. 


 Nästa steg?

Hur stort blir avlägget i Nya Bestway? Den bedömda avverkningsvolymen delas med 10 och algoritmen lägger på 5 meter för varje sortiment. Så 1 000 kubikmeter med fem sortiment = 125 meter avlägg. Det kräver tio godkända avläggsrutor á 12 x 12 meter. Foto: Sverker Johansson/Bitzer

 Just nu validerar Södra och BillerudKorsnäs den nya kombinationen tillsammans med Skogforsk. Men forskarna funderar redan på nästa möjliga steg – att slå samman två ytterligare beslutsstödsmoduler med Nya Bestway.  

  1. Avläggskarteringen ska kunna kombineras med en analys av vägarnas upprustningsbehov via modulen VägRust, för att bedöma vilka vägar som man behöver ha koll på inför en kommande avverkningsperiod i ett område. En brist är att vägarnas höjdkoordinater idag stämmer ganska dåligt. 
  2. Bestway kan kombineras med ett förslag till optimering av skotningsarbetet, ett utvecklingsprojekt som kallas Skotstöd. Baserat på data över skördarens avverkningsstråk och de koordinatsatta volymerna med olika sortiment kan skotarförarna få ett förslag på hur terrängtransporten ska organiseras på effektivast möjliga sätt, med hänsyn till markförhållandena.  

Så tycker intressenterna 

Johan Söderholm, BillerudKorsnäs. Foto: Sverker Johansson/Bitzer

Johan Söderholm, BillerudKorsnäs: 

– På de objekt jag kollat så ligger avläggsförslagen bra och basvägarna också. Vi verkar kunna spara flera kilometer terrängtransport på ett par av objekten. Ibland stämmer det inte riktigt överens med den befintliga planeringen – ofta beror det på att vi valt att använda gamla basvägar. Men man förstår logiken när man är därute och det ser ut som riktigt bra lösningar. Naturligtvis uppstår en del funderingar på vad som händer om förslaget gäller två vägar: tappar vi det vi vinner på insparad terrängtransport om vi måste rusta två vägsträckor? Tappar vi pengar i logistiken om en lastbil måste åka på två avlägg och samla ihop volymer för något sortiment? Men det fina är att man får siffror i ryggen, så att man har något konkret att utgå från. Det borde ge bättre beslut.  

Joel Persson, Södra Skog. Foto: Sverker Johansson/Bitzer

Joel Persson, Södra Skog: 

– Vi har gjort en första utvärdering av ett tiotal sedan tidigare avverkade trakter, som i efterhand körts i Bestway med avläggsoptimering. Sedan har vi jämfört förslagen med det praktiska utfallet – och det ser bra ut! I flera fall kan det vara så att ett avlägg som använts vid avverkningarna också överensstämmer med förslaget från Bestway. Men att modellen föreslår ytterligare ett avlägg för att optimera transporten än mer. De teoretiska siffrorna visar att vi i snitt skulle kunna spara flera kilometer terrängtransport per objekt. Av olika anledningar som man ser först i fält så kommer vi inte kunna teckna in hela den potentialen, men vi kommer en bit på väg. En styrka med beslutsstödet är att det kan hjälpa oss och våra medlemmar att tänka utanför boxen.

– Det är lätt att tankarna fastnar i den gamla basvägsdragningen och avläggsplaceringen, men ibland kan det vara värt att hugga en basväg genom en bit gallring eller slingra ut genom en plantering till en eller flera nya avläggsplatser istället. Att optimera terrängtransporten kan spara kostnader, men det kan även vara så att rätt placering av basväg och avlägg kan möjliggöra en avverkning vid en viss tidpunkt som annars hade riskerat markskador. Med konkreta siffror blir det enklare att utvärdera en annan sträckning än den mest uppenbara, och utvärdera effekterna av olika alternativ. Det pågår nu en stor inventering av alla skogsbilvägar i Götaland. Den informationen i kombination med avläggsoptimeringen i Bestway kommer säkert kunna ge en ännu bättre träffsäkerhet i beslutsstödet. Väginformationen blir ju viktiga indata för vilka vägar som är framkomliga och tillgängliga för virkestransport med lastbil, och påverkar var avlägget bäst ska placeras.

När tror du att detta kan vara implementerat?

– Det finns på prioriteringslistan, det är också därför vi är aktiva i den här satsningen och utvärderingen av beslutsstödet. Men just nu landar vi en omfattande revision av våra stödjande system, när det är klart kan vi börja fasa in den här typen av nya beslutsstöd till våra inspektorer.


        Artikeln publicerades i Skogforsks tidning VISION 4/2020.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket