Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Skogsbranschen är piskade att höja tillväxten. Istället växer röjningsberget. Nu hoppas Skogforsk att smarta röjsågar och artificiell intelligens i kombination med fält- och satellitdata ska leda till mer röjning.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se

Röjsågarna viner och åtta meter långa björkstammar trycks mödosamt ned i stora plockepinnliknande högar. Vi befinner oss utanför Timrå och här sliter ett ryskt röjargäng i den sena röjningen.

– Det är svårt att veta exakt hur lång tid ett röjningsobjekt tar, menar Giorgi Sorokin som leder arbetet. Ofta stämmer inte data för ungskogen speciellt bra. Både vi och uppdragsgivarna skulle behöva bättre underlag.

Beslutsstöd på gång

Och bättre underlag kan vara på gång. Erik Willén vid Skogforsk leder utvecklingsprojektet RÖJSAT, där resultatet förväntas bli ett detaljerat beslutsstöd för röjningsbehov i ungskogar. I projektet bedöms ungskogens tillstånd genom en kombination av multispektrala* satellitbilder, den skannade terrängmodellen, markfuktighetskartan och fältdata för olika typer av röjningsobjekt. Dessutom samlar forskarna in produktionsdata för arbetslag som röjt de karterade bestånden.

Med hjälp av GPS-koordinaterna registreras var i ungskogen som röjningen utförs och hur lång tid den tar. Dessutom samlas det in data om hur sågen används via sensorer monterade på röjsågarna.

– Vi använder alla dessa data för att bedöma graden av röjningsbehov, berättar Erik Willén. Om röjningen tar lång tid indikerar det förstås ett stort röjningsbehov, men det kan ju bero på svår terräng också. Genom att mata datorerna med stora mängder data tränar vi mjukvaran att med AI (artificiell intelligens) göra de här analyserna, och då kunna skilja på vad som är vad.

Smartare sågar

Arbetet följs också noga av sågtillverkarna.

– I framtiden kan det vara möjligt att få än mer data från röjsågarna. Det handlar främst om data om hur sågen används, kopplat till positionerna, fortsätter Erik Willén.

Tillgängliga data ger beslutsstöd

Eftersom datafångsten sker via öppna data (satellit- och skanningsdata) och data från utförarna, så finns det stora möjligheter att skapa ett bra beslutsstöd, där skogsägare och utförare får koll på såväl röjningsbehov som bedömningar av tidsåtgång och förväntade kostnader. Resultatet kan även användas som planeringsunderlag för alla inblandade, menar Erik Willén.

Finns det potential för effektivare metodik i röjningen?Resultaten från RÖJSAT indikerar det. Här syns hur röjarna rört sig i ett av testbestånden.

Det har tidigare diskuterats vem som egentligen äger de data som genereras vid olika skogsbruksåtgärder?

– Ja, i det här projektet har vi förstås avtalat med de ingående parterna om datainsamling och integritet, säger Erik Willén. Vi bedömer nyttan som väldigt stor för alla inblandade, så jag gissar att det kommer att regleras i parternas avtal.
*) Multispektrala satellitbilder registrerar fler bandbredder – även infrarött ljus, vilket gör det lättare att skilja mellan löv och barr.

Giorgi Sorokin och hans lag sliter i en sen röjning utanför Timrå.

Om röjningsberget

Enligt Riksskogstaxeringen är röjningsbehovet i Sverige cirka 1,4 miljoner hektar per år. I materialet kan man notera att de enskilda skogsägarnas skogar röjs mindre i förhållande till sin ägarandel, medan skogsföretagen röjer mer.

Röjningsberget byggs också av att ungskogarna röjs allt senare – därmed kategoriseras större arealer som skog med röjningsbehov. Och ju senare man röjer, desto dyrare och jobbigare blir det, och framtidsstammarna hinner tappa en hel del volymtillväxt.


RÖJSAT – så funkar det!

RÖJSAT finansieras av Vinnova och löper mellan 2019–2022 i samarbete mellan Skogforsk, Örebro universitet, Foran Sverige, Mellanskog, Sveaskog och Södra.

Insamlade positions- och produktionsdata från ett röjarlag samkörs med fjärranalysdata och ger en analys av röjningsbehovet. Ju varmare färg, desto mer troligt är det att beståndet behöver röjas i närtid. På sikt tror forskarna att datorer ska kunna ta fram liknande röjningsanalyser för stora geografiska områden, där skogsägare och utförare får koll på såväl röjningsbehov som bedömningar av tidsåtgång och förväntade kostnader.


 

Insamlade röjningsdata visar var röjningsbehovet är som störst.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket