Skogsbranschen är piskade att höja tillväxten. Istället växer röjningsberget. Nu hoppas Skogforsk att smarta röjsågar och artificiell intelligens i kombination med fält- och satellitdata ska leda till mer röjning.
Text och foto: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se
Röjsågarna viner och åtta meter långa björkstammar trycks mödosamt ned i stora plockepinnliknande högar. Vi befinner oss utanför Timrå och här sliter ett ryskt röjargäng i den sena röjningen.
– Det är svårt att veta exakt hur lång tid ett röjningsobjekt tar, menar Giorgi Sorokin som leder arbetet. Ofta stämmer inte data för ungskogen speciellt bra. Både vi och uppdragsgivarna skulle behöva bättre underlag.
Beslutsstöd på gång
Och bättre underlag kan vara på gång. Erik Willén vid Skogforsk leder utvecklingsprojektet RÖJSAT, där resultatet förväntas bli ett detaljerat beslutsstöd för röjningsbehov i ungskogar. I projektet bedöms ungskogens tillstånd genom en kombination av multispektrala* satellitbilder, den skannade terrängmodellen, markfuktighetskartan och fältdata för olika typer av röjningsobjekt. Dessutom samlar forskarna in produktionsdata för arbetslag som röjt de karterade bestånden.
Med hjälp av GPS-koordinaterna registreras var i ungskogen som röjningen utförs och hur lång tid den tar. Dessutom samlas det in data om hur sågen används via sensorer monterade på röjsågarna.
– Vi använder alla dessa data för att bedöma graden av röjningsbehov, berättar Erik Willén. Om röjningen tar lång tid indikerar det förstås ett stort röjningsbehov, men det kan ju bero på svår terräng också. Genom att mata datorerna med stora mängder data tränar vi mjukvaran att med AI (artificiell intelligens) göra de här analyserna, och då kunna skilja på vad som är vad.
Smartare sågar
Arbetet följs också noga av sågtillverkarna.
– I framtiden kan det vara möjligt att få än mer data från röjsågarna. Det handlar främst om data om hur sågen används, kopplat till positionerna, fortsätter Erik Willén.
Tillgängliga data ger beslutsstöd
Eftersom datafångsten sker via öppna data (satellit- och skanningsdata) och data från utförarna, så finns det stora möjligheter att skapa ett bra beslutsstöd, där skogsägare och utförare får koll på såväl röjningsbehov som bedömningar av tidsåtgång och förväntade kostnader. Resultatet kan även användas som planeringsunderlag för alla inblandade, menar Erik Willén.
Det har tidigare diskuterats vem som egentligen äger de data som genereras vid olika skogsbruksåtgärder?
– Ja, i det här projektet har vi förstås avtalat med de ingående parterna om datainsamling och integritet, säger Erik Willén. Vi bedömer nyttan som väldigt stor för alla inblandade, så jag gissar att det kommer att regleras i parternas avtal.
*) Multispektrala satellitbilder registrerar fler bandbredder – även infrarött ljus, vilket gör det lättare att skilja mellan löv och barr.
Om röjningsberget
Enligt Riksskogstaxeringen är röjningsbehovet i Sverige cirka 1,4 miljoner hektar per år. I materialet kan man notera att de enskilda skogsägarnas skogar röjs mindre i förhållande till sin ägarandel, medan skogsföretagen röjer mer.
Röjningsberget byggs också av att ungskogarna röjs allt senare – därmed kategoriseras större arealer som skog med röjningsbehov. Och ju senare man röjer, desto dyrare och jobbigare blir det, och framtidsstammarna hinner tappa en hel del volymtillväxt.
RÖJSAT – så funkar det!
Insamlade positions- och produktionsdata från ett röjarlag samkörs med fjärranalysdata och ger en analys av röjningsbehovet. Ju varmare färg, desto mer troligt är det att beståndet behöver röjas i närtid. På sikt tror forskarna att datorer ska kunna ta fram liknande röjningsanalyser för stora geografiska områden, där skogsägare och utförare får koll på såväl röjningsbehov som bedömningar av tidsåtgång och förväntade kostnader.
Insamlade röjningsdata visar var röjningsbehovet är som störst.