Patrik Ottosson, vd för Radarbolaget och Kari Hyll, forskare vid Skogforsk undersöker fukthalt i trä och flis.

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Dagens metoder för att mäta fukthalt i trä och flis är resurskrävande. Skogforsk har deltagit i ett utvecklingsprojekt med mikrovågsteknik för att mäta fukt i trädbränsle till kraftvärmeverk, en teknik som också har stor potential inom massaindustrin och vid sågverk.

Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: TOMAS GUNNARSSON/Genusfotografen

Mikrovågsugnen sätter matens vattenpartiklar i rörelse. Den nya tekniken för fuktmätning i flis fungerar på samma sätt.

– De mikrovågor vi använder liknar mikrovågsugnens, men de är mycket svagare och har ungefär samma styrka som mobiltelefonens strålning, säger Kari Hyll, forskare vid Skogforsk som arbetar i ett projekt för mätning av skogsbränsle med mikrovågor.

Mikrovågorna skickas mot trä eller flis. Därefter mäts hur mycket av de utsända mikrovågorna som kommer tillbaka, eller hur snabbt de har passerat. Eftersom mikrovågornas energi sätter vattenpartiklar i rörelse så ger tekniken svar på hur mycket fukt materialet innehåller. Mätningen kan antingen göras genom en sändare och en mottagare på varsin sida om virket, eller genom att mikrovågorna studsar mot materialet och tillbaka till sändaren, så kallad radarmätning. Kraftvärmeverken har kommit längst med den här tekniken. Två lösningar är nära kommersialisering.

– Många beröringsfria fukthalts-mätare känner bara av det som är allra närmast provstickan, medan mikrovågor kan skanna av en hel låda, en skopa eller en lastbil. Mätområdet är två till tre meter, förklarar Kari Hyll.

I den ena lösningen har hjullastaren som flyttar flis försetts med fukthaltsmätare i skopan. Den kan mäta fukthalt med några procentenheters noggrannhet. Den andra lösningen är en slags mätlåda, där man kan göra referensmätningar av fukthalter.

– I befintliga fuktmätningar genom torkning och vägning tar det över ett dygn att få reda på fukthalten. Men med mikrovågor tar det en sekund och den har noggrannhet på ungefär en procentenhet.

Flera energibolag är intresserade av tekniken, men den har även potential inom trä- och massaindustrin.

– I ett uppföljande projekt kommer vi att titta vidare på hur vi dels kan mäta hela virkeslass, dels förbättra mätningen av fruset virke, säger Kari Hyll.

Under hösten tilldelades projektet forskningsmedel för att fortsätta utveckla mättekniken för flislass och rundved. Kari Hyll betonar att potentialen är särskilt stor inom massaved.

– Det finns inga bra sätt att mäta fukthalterna i massaved i dag och det finns en enorm potential i att kunna avgöra råvarans färskhet, som till viss del kan göras genom att mäta fukthalten.

Är tekniken dyr?

– Själva komponenterna är oftast inte så dyra, men det beror på hur avancerad utrustningen ska vara och vilket objekt som ska mätas. En lastbilsmätare blir mer komplicerad än en mätlåda.

Hur långt bort är en praktisk tilllämpning i skogsindustrin?

– Det beror på hur bra det vi redan har gjort funkar i större skala, men om allt går väl så kan det handla om tre till fem år, menar Kari Hyll.
– Men man måste ha respekt för produktsteget. Tekniken ska gärna vara typgodkänd eller ha en bekräftad noggrannhet, säger Patrik Ottosson, vd för Radarbolaget, som ansvarar för teknikutvecklingen i projektet tillsammans med Högskolan i Gävle.
– Det är vår ambition att ha ett par produkter på marknaden under 2022. Vi börjar kanske i liten skala tillsammans med en eller några få aktörer för att därefter växla upp försäljningen, säger han.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket