Det är viktigt att lämna hänsynsträd av gamla björkar vid avverkningen. Men det räcker inte som enskild åtgärd. Fragmentering – där det blir för långt mellan äldre, lövrika bestånd – är ett problem i många skogslandskap.

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Björken är Sveriges vanligaste lövträd och har en given plats i ett lövrikare landskap. Men hur bidrar en ökad björkandel till mångfalden?
Vilka skadegörare kan drabba den – och hur klarar björken betesskadorna?

Text: KARIN MONTGOMERY och SVERKER JOHANSSON Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer

Viktigt träd för mångfald – och riskspridning. Jan Weslien synar en överårig björk som lämnats kvar på hygget.

I den nya standarden för FSC-certifiering av skog, som godkändes 2020, finns tydligare krav på ökad andel lövträd. Bland annat innebär kraven att lövträd – där förutsättningar finns – ska utgöra minst tio procent av stamantalet vid föryngringsavverkning. Och det kanske inte är så konstigt, med tanke på hur viktiga lövträden är för den biologiska mångfalden i skogen.

Enligt Skogforsks nya rapport ”Björkens möjligheter i ett framtida klimatanpassat brukande av skog” utnyttjas björken av cirka 900 arter av skalbaggar, fjärilar, lavar, mossor och svampar. Många av dessa arter kan utnyttja andra lövträd än björk. Det är ungefär lika många arter som utnyttjar gran – men det är relativt få av arterna som kan utnyttja båda trädslagen.

Minskad fragmentering viktigast

Vad skulle då ge den största effekten på mångfalden om vi ökade andelen björk i skogen?

– Den viktigaste effekten är minskad fragmentering, säger Jan Weslien, som forskar på naturvård och skogsskador vid Skogforsk. Habitatfragmentering är en process där en given arts livsrum bryts upp i mindre enheter och är sannolikt det största hotet – det kan på sikt innebära att en art dör ut i ett skogslandskap. Större inslag av björk på landskapsnivå skulle minska habitatfragmenteringen för många arter som lever på lövträd.

Många skogslandskap har brist på äldre lövrika skogar och en satsning på björk som ett av huvudträdslagen skulle på sikt bidra till mer äldre lövskog. Grova riktvärden, baserade på både teoretiska och empiriska studier, är att mellan 10 och 30 procent av landskapets areal bör bestå av medelålders eller äldre lövträdsdominerade bestånd.

– Generellt kan man säga att få arter kräver rena lövbestånd, säger Jan Weslien. Däremot finns det många arter som måste ha landskap med hög andel lövrika bestånd.

Stjärtmesen gillar lövrik blandskog och är känslig för fragmentering.

Hackspettar, mesar – och järpar

Exempel på sådana arter är mindre hackspett och stjärtmes. Hur stor andel som behövs beror på fragmenteringen. Stjärtmes behöver cirka 15 procent medelålders till äldre lövrika (>50 procent löv) bestånd om avståndet mellan bestånden är 500 meter. Mindre hackspett behöver cirka 40 hektar äldre lövdominerade bestånd fragmenterade inom ett område på högst 200 hektar.

Det stämmer väl med teoretiska resonemang om fragmentering, där avstånden mellan habitaten ökar exponentiellt då habitatarealen understiger cirka 20 procent av landskapet. Järpen är istället en art som trivs bäst i flerskiktad skog med viss lövinblandning, det vill säga rena barrbestånd – rena lövbestånd eller barrbestånd med för hög lövinblandning är olämpliga.

Fina upplevelser – och minskad skaderisk

De ljusa björkbestånden uppskattas av oss människor, särskilt om de är välskötta. Lövträd gör att det blir ljusare i skogen, och det medför även en annan markvegetation. Utöver mer ljusinsläpp och ökad växtrikedom så fungerar björken även som riskspridare.

– Granmonokulturer kan förstås drabbas mycket hårdare vid angrepp av granbarkborre. Ju fler stammar av andra trädslag i beståndet, desto mindre risk för omfattande granbarkborreskador, säger Jan Weslien. Men även björken har en skadeinsekt som gillar just torra somrar: björksplintborren.

– Under torrår kan björksplintborren angripa björken, men den har inte samma problematik som granbarkborren. Om björken blir vanligare så blir troligen även björksplintborren vanligare, men för att trädet ska dö av den så måste det vara rejält torrstressad, oftast överlever träden, säger Jan Weslien.

Så … finns det några nackdelar med att plantera mer björk? Och spelar det någon roll om den är förädlad?

– Här saknas kunskap, säger Jan Weslien, men det finns i alla fall många fördelar. Ju mer värdefull björken blir som produkt desto mer bestånd med björk kommer det att bli – och det är alltså bra på flera sätt. Men det beror ju också på var man odlar produktionsbjörken, det vill säga vilka bestånd ersätter den – lövbestånd eller barrbestånd?

Viltbetet – en joker i leken?

Lövträd har ett dåligt rykte då det gäller betesskador och ekonomin tål inte att skogsägaren stängslar. Rönn, asp, sälg och ek är till exempel mycket betesbegärliga. Björken är däremot inte lika utsatt. Björken har dessutom en snabb start och växer ofta förbi viltbeteshöjden efter ungefär tre år. Det är alltså en kort tid som de är utsatta jämfört med en tallplantering. Men hur omfattande är egentligen problemet med viltbetesskador på björk?

Andis Zvirgzdins vid SLU studerar just detta. I ett första steg har skogsägare som planterat björk i södra Sverige intervjuats om i vilken utsträckning de har drabbats av betesskador. Resultatet ser lovande ut; en absolut majoritet (17 av 20 tillfrågade) upplever inte betesskador som något allvarligt problem.

Nästa fas, som inleds i sommar, blir att inventera skogen för att kartlägga faktiska betesskador. Hur kan då studiens resultat användas rent konkret?

– Vi hoppas kunna visa att det är möjligt att plantera björk i Sverige, trots både älg och rådjur, säger Andis Zvirgzdins.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket