Skogforsks och SLU:s färska analyser av plantavgångar, röjningsresultat och ungskogsinventeringar visar på stora kvalitetsbrister i våra ungskogar. Vad innebär det egentligen för tillväxten?
Text och foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se
Vad innebär det försämrade ungskogstillståndet?
SLU konstaterar i sin ÄBIN-studie (se föregående uppslag) att vi inte alls får den välväxande ungskog som vi tänkt oss. Resultatet blir mest blandskogar med stora inslag av självföryngrade lövträd. Det har förstås många goda sidor: riskspridning både på virkesmarknaden och vad gäller skogsskador. Högre biologisk mångfald. Men…lägre virkesproduktion.
Hur mycket lägre? Analysen är svår att göra för det beror på hur länge vi tänker fortsätta anlägga dåliga föryngringar. Om skogsvården skulle förbättras drastiskt kommer vi att se ganska lite av tappet i framtidsskogarna. Men om det fortgår slår det rejält mot virkesbalansen. Låt oss räkna på två exempel.
1. Anta att självföryngrad björk har cirka 40 procent av den planterade tallens och granens tillväxt (Ekö et al.) Vi föryngrar cirka 200 000 hektar varje år. Om 20 procent av den arealen domineras av naturligt föryngrad björk i stället för planterad tall eller gran kommer 40 000 ha varje år att få en 60-procentig tillväxtnedsättning. Om vi antar att ungskogens kvalitet haltat i 30 år (sedan 1990), har vi nu 1,2 miljoner hektar där det växer med 2.4 m3sk istället för 6 m3sk per hektar och år. Det ger 4,3 miljoner m3sk i årlig tillväxtnedsättning.
Vi kan också titta på år 2050, när vi ska ha fasat ut all fossil energi. Många hoppas att skogen ska hjälpa oss med det! Då producerar de nu medelålders bestånden i exemplet (som föryngrades mellan 1990–2020) som allra bäst. Låt oss räkna med 10 m3sk/ha och år för planterad gran och tall, samt 4 m3sk/ha och år för naturligt föryngrad björk. Det skulle ge en tillväxtnedsättning på 6 miljoner m3sk per år.
2. I en modellering från Skogforsk år 2006 (Karlsson et al.) – i spåren av diskussionerna om förändrad skötsel och trädslagsbyten efter stormen Gudrun – beräknades ett scenario med omställning från 30 procent av arealen planterad gran till självföryngrad björk i genomsnitt sänka tillväxten med tre miljoner m3sk per år och den årliga avverkningen med en miljon m3sk för perioden 2060–2100. Motsvarande effekt av 60 procent areal självföryngrad björk var sex miljoner m3sk respektive fyra miljoner m3sk för samma period.