Försvårade avverkningar och sänkt virkesvärde bidrog till att 2020 lades till den allt längre raden av år med sänkt lönsamhet i skogsbruket.

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Ökade kostnader och minskade intäkter – den negativa lönsamhetstrenden för svenskt skogsbruk fortsatte under 2020. Problemen med granbarkborrens angrepp finns kvar och en ny utmaning tillkom då priset för skogsvård steg på grund av pandemin.

Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer

FOTO: SKOGFORSK. Lars Eliasson, Skogforsk.

”Intäktssidan måste öka. Idag ligger nettotäckningsbidraget på samma nivå som för 20 år sen, nominellt sett. Hade det följt prisindex så hade vi haft en helt annan situation nu.”

Skogsbrukskostnaden ökade med fyra procent 2020, vilket trots en negativ trend är en förbättring jämfört med fjolårets 5,5 procent. Skogsbruksindex –virkesvärdets relation till skogsbrukskostnaden – fortsätter att sjunka till följd av ökande kostnader och stagnerande virkesvärden i södra Sverige. Uppröjningen efter stormen Alfrida orsakade stora kostnader i fjol, och till en del även under 2020. Kostnaderna för försvårad avverkning är i nivå med 2019, men hela 35 procent högre än för den ordinarie föryngringsavverkningen 2020. En av orsakerna till detta är uppröjningen efter stormen Alfrida, vilken bidragit till stora kostnader 2019 och 2020.

– Det var inte så varmt, men granbarkborrens angrepp har minskat virkesintäkternavirkesintäkterna och ökat en del avverkningskostnader, säger Lars Eliasson på Skogforsk, som varje år sammanställer och analyserar skogsbrukets intäkter och kostnader tillsammans med Skogsstyrelsen.

Dyraste avverkningen på 15 år

Totalt sett var drivningskostnaderna i södra Sverige 2020 ungefär likvärdiga 2020 medan de ökade i norr. En orsak till att kostnaderna ökar är att man gallrar mer, främst i norra Sverige. På riksnivån ökade kostnaderna för föryngringsavverkning med 2,7 procent och för gallring med 2,3 procent. Saneringsavverkningarna av barkborreskadad skog ger förstås följder på intäktssidan. – Vad gäller barrmassa så kan man tänka att det är en hel del andrasortering på grund av granbarkborre, vilket drar ner virkesvärdet. Granbarkborreskadat grantimmer klassas ofta ned till massaved eller till ett lågbetalt timmersortiment.

Pandemin slog mot skogsvården

Under 2020 tillkom även ett nytt orosmoment: personalbrist orsakad av pandemin.

– Coronarestriktionerna gjorde att en del skogsvårdsentreprenörer inte kunde anställa den utländska, erfarna personal de brukar kontraktera, vilket kan ha bidragit till minskad mängd skogsvård och troligen till det ökade priset, främst i södra Sverige. Skogsbruket är nu inne på elfte året med negativ utveckling av lönsamheten, vad krävs egentligen för att vända på trenden?

– Framför allt måste intäktssidan öka, säger Lars Eliasson. Idag ligger nettotäckningsbidraget på samma nivå som för 20 år sen, nominellt sett. Hade det följt producentprisindex så hade vi haft en helt annan situation nu. För att det ska ske samtidigt som de som gör jobbet ska få täckning för sina kostnadsökningar, måste virkesvärdet öka.

Vad krävs för att det positiva framtidsscenariot ska hålla i sig?

– Att konkurrens och efterfrågan är så pass stor så att både massaindustri och sågverk höjer priserna. Vi vet att sågverksindustrin har kunnat ta högre priser för färdigvaran. Virkesvärdet beror inte bara på vad köparna betalar utan även på kvaliteten på det levererade virket, förhoppningsvis minskar stormskador, granbarkborreskador och andra värdereducerande faktorer.

Skogsbruksindex (kvoten mellan intäkter och kost-nader) mellan 2000–2020.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket