Ökade kostnader och minskade intäkter – den negativa lönsamhetstrenden för svenskt skogsbruk fortsatte under 2020. Problemen med granbarkborrens angrepp finns kvar och en ny utmaning tillkom då priset för skogsvård steg på grund av pandemin.
Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer
”Intäktssidan måste öka. Idag ligger nettotäckningsbidraget på samma nivå som för 20 år sen, nominellt sett. Hade det följt prisindex så hade vi haft en helt annan situation nu.”
Skogsbrukskostnaden ökade med fyra procent 2020, vilket trots en negativ trend är en förbättring jämfört med fjolårets 5,5 procent. Skogsbruksindex –virkesvärdets relation till skogsbrukskostnaden – fortsätter att sjunka till följd av ökande kostnader och stagnerande virkesvärden i södra Sverige. Uppröjningen efter stormen Alfrida orsakade stora kostnader i fjol, och till en del även under 2020. Kostnaderna för försvårad avverkning är i nivå med 2019, men hela 35 procent högre än för den ordinarie föryngringsavverkningen 2020. En av orsakerna till detta är uppröjningen efter stormen Alfrida, vilken bidragit till stora kostnader 2019 och 2020.
– Det var inte så varmt, men granbarkborrens angrepp har minskat virkesintäkternavirkesintäkterna och ökat en del avverkningskostnader, säger Lars Eliasson på Skogforsk, som varje år sammanställer och analyserar skogsbrukets intäkter och kostnader tillsammans med Skogsstyrelsen.
Dyraste avverkningen på 15 år
Totalt sett var drivningskostnaderna i södra Sverige 2020 ungefär likvärdiga 2020 medan de ökade i norr. En orsak till att kostnaderna ökar är att man gallrar mer, främst i norra Sverige. På riksnivån ökade kostnaderna för föryngringsavverkning med 2,7 procent och för gallring med 2,3 procent. Saneringsavverkningarna av barkborreskadad skog ger förstås följder på intäktssidan. – Vad gäller barrmassa så kan man tänka att det är en hel del andrasortering på grund av granbarkborre, vilket drar ner virkesvärdet. Granbarkborreskadat grantimmer klassas ofta ned till massaved eller till ett lågbetalt timmersortiment.
Pandemin slog mot skogsvården
Under 2020 tillkom även ett nytt orosmoment: personalbrist orsakad av pandemin.
– Coronarestriktionerna gjorde att en del skogsvårdsentreprenörer inte kunde anställa den utländska, erfarna personal de brukar kontraktera, vilket kan ha bidragit till minskad mängd skogsvård och troligen till det ökade priset, främst i södra Sverige. Skogsbruket är nu inne på elfte året med negativ utveckling av lönsamheten, vad krävs egentligen för att vända på trenden?
– Framför allt måste intäktssidan öka, säger Lars Eliasson. Idag ligger nettotäckningsbidraget på samma nivå som för 20 år sen, nominellt sett. Hade det följt producentprisindex så hade vi haft en helt annan situation nu. För att det ska ske samtidigt som de som gör jobbet ska få täckning för sina kostnadsökningar, måste virkesvärdet öka.
Vad krävs för att det positiva framtidsscenariot ska hålla i sig?
– Att konkurrens och efterfrågan är så pass stor så att både massaindustri och sågverk höjer priserna. Vi vet att sågverksindustrin har kunnat ta högre priser för färdigvaran. Virkesvärdet beror inte bara på vad köparna betalar utan även på kvaliteten på det levererade virket, förhoppningsvis minskar stormskador, granbarkborreskador och andra värdereducerande faktorer.
Skogsbruksindex (kvoten mellan intäkter och kost-nader) mellan 2000–2020.