De flesta entreprenadföretag i skogen hade en bättre ekonomisk utveckling än svenska aktiebolag i allmänhet mellan 2017 och 2019. Men både lönsamhet och betalningsförmåga är generellt lägre än i andra branscher, visar en ny studie från Skogforsk.
Text: KARIN MONTGOMERY
– De undersökta företagen har bättre utveckling av lönsamhet och betalningsförmåga än svenska aktiebolag i allmänhet. Vad det beror på är jag inte helt säker på, men det kan ha med konjunkturen och efterfrågan på skogsprodukter att göra, säger Birger Eriksson, Skogforsk, en av författarna till rapporten. Jag konstaterar samtidigt att man ligger lägre än i andra branscher och att det är stora skillnader mellan de olika företagen. I kartläggningen ingår skogsvårdsföretag, drivningsföretag, övriga entreprenadföretag, skogsförvaltande företag och sågverksföretag. Totalt handlar det om drygt 3 000 företag. Rapporten är en uppföljning av en tidigare genomgång för perioden 2013 till 2017, som redovisades 2019.
Birger Eriksson.
”Några företag går bra medan andra går riktigt dåligt. Med en så pass stor spridning så borde det finnas utvecklingsmöjligheter.”
Fortsatt uppföljning
Den ekonomiska statusen har överlag stärkts i entreprenadskogsbruket. Både lång- och kortsiktiga betalningsförmågan ökar i samtliga företagsgrupper. Och Skogforsks plan är att fortsätta uppföljningen vartannat år: – Statistiken kan ge underlag för utvecklad dialog om lönsamhet och förbättringspotential i skogen mellan beställare, entreprenadföretag och forskning. Men även inom dessa tre grupper, menar Birger Eriksson. Ett exempel på sådana diskussioner är hur oursourcingen inom branschen utvecklas.
– Den etappvisa outsourcingen har bidragit till uppdelningen i skogsvårds-, drivnings- och planläggningsföretag, varav de flesta är mycket små. Det behövs mer forskning för att visa om det är optimalt för skogsbruket med denna specialisering, säger Birger Eriksson.
Potential i annan struktur?
Han exemplifierar med skogsvårdsföretagen, där 88 procent av företagen omsätter mindre än 10 miljoner kronor per år. Som tidigare yrkesverksam inköpare ser han för- och nackdelar med denna struktur.
– Vi behöver titta närmare på vad en förändring av strukturen skulle innebära för skogsbruket som helhet och för de olika aktörerna. Kan till exempel kostnaderna för att förhandla, upphandla, kontrollera och följa upp minska, – och i så fall hur mycket – om entreprenadföretagen blir större? Ett annat exempel där han ser behov av diskussioner är skillnaderna i lönsamhet. Årets rapport visar att det finns stor spridning inom samtliga företagsgrupper.
– Några företag går bra medan andra går riktigt dåligt. Med en så pass stor spridning så borde det finnas utvecklingsmöjligheter, säger han.
Kolbjörn Kindströmer.
”Det krävs en hög arbetsinsats för att nå lönsamhet. Då plötsligt är siffrorna inte lika roliga längre.”
”Kul – men det finns en baksida”
Kolbjörn Kindströmer, tillförordnad vd för Skogsentreprenörerna, håller med Birger Eriksson om att det finns en stor lönsamhetsspridning inom branschen.
– Vi är väldigt produktionsinriktade, men vi behöver ta ett större perspektiv. Hela skaran av olika kompetenser behövs, säger han.
Ett område som han vill lyfta är arbetsmiljön.
– Det är såklart kul att lönsamheten går upp, men jag ser även baksidan av det. Våra medlemmar jobbar otroligt mycket mer – det krävs en hög arbetsinsats för att nå lönsamhet. Då plötsligt är siffrorna inte lika roliga längre. För att komma vidare är utbildning inom arbetsmiljö en väg framåt, men även att utöka samarbetet med kunderna.
– Vi har ett gott samarbete i andra frågor, men arbetsmiljö är ett område som ännu inte har hakat på den utvecklingen. Dessa frågor måste gå hand i hand mellan kund och entreprenör, eftersom det hänger så tätt ihop med affären, säger Kolbjörn Kindströmer.
