Björk och gran tar upp lika mycket koldioxid under sin livstid, men när granen är halvvägs till avverkning är björken redan färdigvuxen. Skulle en storskalig satsning på björk bidra till ökad kolbindning?
Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer
Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU.
Björk är inte bara bra för artrikedom och mångfald i skogen, trädslaget är även effektivt när det kommer till att lagra kol. – Björken kan på en del marker binda dubbelt så mycket kol jämfört med granen de första 30 åren, säger Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU.
Mer växtkraft – mer kol
Kolupptaget är kopplat till hur mycket biomassa som trädet producerar, och eftersom björkar växer mer i början av sin livscykel går det helt enkelt åt mer koldioxid för att producera denna mängd biomassa.
– Men på lite längre sikt så knaprar granen in och sett till hela trädens omloppstid så tar björk och gran upp ungefär lika mycket koldioxid, betonar Urban Nilsson.
Enligt Sveriges klimatpolitiska ramverk ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Skulle storskalig satsning på björk kunna vara en del av lösningen?
– Om vi börjar med två hyggen där vi planterar björk respektive gran, så tar björkhygget upp mer koldioxid till 2045 jämfört med ett granhygge. Men … när björken avverkas så börjar man ju om från noll igen, medan granarna fortsätter att binda koldioxid för fullt. På landskapsnivå blir det annorlunda, då är i stället medeltillväxten för landskapet avgörande.
– När det gäller kolbindning så måste man se till landskap och inte till enskilda bestånd för att få en bild av helheten. Det är det sammantagna kolupptaget i Sveriges alla skogsbestånd som ger klimatnytta –inte kolupptaget i enskilda bestånd.
Rätt trädslag på rätt plats
Sammanfattningsvis menar Urban Nilsson att det naturligtvis går bra att odla björk för att få ner koldioxidhalterna snabbare, men att det är en kortsiktig lösning.
– Granen som vi planterar nu gör ingen jättestor skillnad till 2045. Så om man bara ser ur det tidsperspektivet så är det bättre att plantera björk, men vi måste även se längre fram i tiden. I stället bör markägare fokusera på de specifika förhållandena i området.
– Vi ska producera det trädslag som växer bäst på en viss mark. Granar växer bäst på bördiga marker medan björken troligen klarar sig bra på mellanbördiga marker. Men även här behövs mer kunskap. Eftersom vi inte har planterat björk i stor skala finns det liten erfarenhet om vilka ståndorter som egentligen passar bäst för björk! Det finns också frågetecken kring hur mycket kol som binds i marken.
– Det är en generell osäkerhetsfaktor om kolinlagring i marken, och osäkerheten är ännu större vad gäller olika trädslag. Här behöver vi mer kunskap.
Hur används virket?
En avgörande faktor är i slutänden hur produkten används.
– Gran som används som byggmaterial binder koldioxiden under mycket lång tid medan björken, som idag till stor del hamnar i pappersmassa, snabbare eldas upp och släpps ut i atmosfären igen. I trähus kan kolet finnas kvar i hundra år eller mer. Som det är nu så är det fördel för gran – men om björken i ökad utsträckning blir långlivade produkter så ändras det förstås.
Stora skador – stora utsläpp
Ytterligare en osäkerhetsfaktor som påverkar trädens koldioxidupptagningsförmåga är skadeangreppens effekter.
– Om man får stora skadegörare så avslutas eller minskas kolupptaget. Det är just nu – och kanske även framåt – granens stora problem. För björk finns ingen sådan allvarlig skadegörare just nu, men i ett förändrat klimat så vet vi inte. Fast det gäller alla trädslag. Inför framtiden betonar Urban Nilsson att det är viktigt att ha en bred palett av trädslag i skogen, och här spelar björken en viktig roll.
– Vi vill använda björk för att säkra framtida skogsproduktion, med rätt trädslag på rätt mark blir får vi vitalare träd och minskad risk för skador. Hela klimatvinsten bygger på att skogen står där och binder kol. Då det är säkrare att ha äggen i flera korgar, säger han.