Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Björk och gran tar upp lika mycket koldioxid under sin livstid, men när granen är halvvägs till avverkning är björken redan färdigvuxen. Skulle en storskalig satsning på björk bidra till ökad kolbindning?

Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer

Björk är inte bara bra för artrikedom och mångfald i skogen, trädslaget är även effektivt när det kommer till att lagra kol.

– Björken kan på en del marker binda dubbelt så mycket kol jämfört med granen de första 30 åren, säger Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU.

Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU. Foto: Sverker Johansson/Bitzer

Mer växtkraft – mer kol

Kolupptaget är kopplat till hur mycket biomassa som trädet producerar, och eftersom björkar växer mer i början av sin livscykel går det helt enkelt åt mer koldioxid för att producera denna mängd biomassa.

– Men på lite längre sikt så knaprar granen in. Sett till hela trädens omloppstid så tar björk och gran upp ungefär lika mycket koldioxid, betonar Urban Nilsson.

Enligt Sveriges klimatpolitiska ramverk ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Skulle storskalig satsning på björk kunna vara en del av lösningen?

– Om vi börjar med två hyggen där vi planterar björk respektive gran, så tar björkhygget upp mer koldioxid till 2045 jämfört med ett granhygge. Men … när björken avverkas så börjar man ju om från noll igen, medan granarna fortsätter att binda koldioxid för fullt.

På landskapsnivå blir det annorlunda, då är i stället medeltillväxten för landskapet avgörande.

– När det gäller kolbindning så måste man se till landskap och inte till enskilda bestånd för att få en bild av helheten. Det är det sammantagna kolupptaget i Sveriges alla skogsbestånd som ger klimatnytta – inte kolupptaget i enskilda bestånd.

Rätt trädslag på rätt plats

Sammanfattningsvis menar Urban Nilsson att det naturligtvis går bra att odla björk för att få ner koldioxidhalterna snabbare, men att det är en kortsiktig lösning.

– Granen som vi planterar nu gör ingen jättestor skillnad till 2045. Så om man bara ser ur det tidsperspektivet så är det bättre att plantera björk, men vi måste även se längre fram i tiden. I stället bör markägare fokusera på de specifika förhållandena i området.

– Vi ska producera det trädslag som växer bäst på en viss mark. Granar växer bäst på bördiga marker medan björken troligen klarar sig bra på mellanbördiga marker. Men även här behövs mer kunskap. Eftersom vi inte har planterat björk i stor skala finns det liten erfarenhet om vilka ståndorter som egentligen passar bäst för björk! Det finns också frågetecken kring hur mycket kol som binds i marken.

– Det är en generell osäkerhetsfaktor om kolinlagring i marken, och osäkerheten är ännu större vad gäller olika trädslag. Här behöver vi mer kunskap.

Hur används virket?

En avgörande faktor är i slutänden hur produkten används.

– Gran som används som byggmaterial binder koldioxiden under mycket lång tid medan björken, som idag till stor del hamnar i pappersmassa, snabbare eldas upp och släpps ut i atmosfären igen. I trähus kan kolet finnas kvar i hundra år eller mer. Som det är nu så är det fördel för gran – men om björken i ökad utsträckning blir långlivade produkter så ändras det förstås.

Stora skador – stora utsläpp

Ytterligare en osäkerhetsfaktor som påverkar trädens koldioxidupptagningsförmåga är skadeangreppens effekter.

– Om man får stora skadegörare så avslutas eller minskas kolupptaget. Det är just nu – och kanske även framåt – granens stora problem. För björk finns ingen sådan allvarlig skadegörare just nu, men i ett förändrat klimat så vet vi inte. Fast det gäller alla trädslag.

Inför framtiden betonar Urban Nilsson att det är viktigt att ha en bred palett av trädslag i skogen. Här spelar björken en viktig roll.

– Vi vill använda björk för att säkra framtida skogsproduktion, med rätt trädslag på rätt mark blir får vi vitalare träd och minskad risk för skador. Hela klimatvinsten bygger på att skogen står där och binder kol. Då det är säkrare att ha äggen i flera korgar, säger han.

 


Björk och kol

  1. Björken binder dubbelt så mycket kol som gran under de första 30 åren.
  2. Att ha flera trädslag i landskapet minskar risken för avgångar av kol till atmosfären vid skadeangrepp.
  3. Björken måste användas till produkter som binder kol länge. I dag går den mest till massa.

 

 

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 2/2021

 

 

Relaterade reportage

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet