FOTO: SKOGFORSK/SLU/SKOGENBILD

Dialogen lika viktig som direktivet

Det framgångsrika dialogarbetet mellan entreprenörer och tjänstemän gav kraft att på nytt ta tag i den välbekanta frågan om bristfälliga traktdirektiv. – Det blev katalysatorn där vi insåg att det råder en intern kommunikationsbubbla. Nu börjar vi städa framför egen dörr! säger Magnus Aretorn, skogsvårdschef Holmen Skog.

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se

Magnus Aretorn, skogsvårdschef Holmen Skog.

Dåliga, bristfälliga traktdirektiv har varit en lika återkommande som svårlöst huvudvärk för skogsbranschen. Kan det förklaras med ny personal? Många variabler i skogen? Tidsbrist? Eller är dåliga traktdirektiv snarare symtomet på ett annat problem? På Holmen Skog kom ett framsynt initiativ att utveckla dialogen mellan entreprenörer och tjänstemän att kasta nytt ljus på ett välkänt problem; den goda dialogen med entreprenören förutsätter att vi även har den med varandra internt, mellan funktioner.

Ledde till frustration

– Träningen i feedbacksamtal mellan produktions- eller skogsvårdsledare och entreprenör kom ofta att handla om brister i traktdirektivet och den frustration det ledde till. En gemensam upplevelse av ett sedan länge känt problem har framkommit tydligare i den nya funktionella organisationen, säger Bodel Norrby, organisations- och ledarskapsutvecklare på Skogforsk som tränar och handleder de tolv cheferna som leder dialogarbetet i sina respektive avdelningar.

Bodel Norby, organisations- och ledarskapsutvecklare på Skogforsk tränar och handleder tolv chefer på Holmen som leder dialogarbetet
i sina respektive avdelningar.

En väckarklocka

Den andra väckarklockan blev företagets senaste medarbetarundersökning.

– Vi såg ett behov av ökad samverkan bland medarbetarna, framförallt på produktions- och skogsvårdssidan, konstaterar Magnus Aretorn.

Då traktdirektiven på Holmen, likt många andra organisationer, ofta görs i samband med virkesköpet hamnar produktion och skogsvård i ett läge där de ställs till svars inför entreprenören, för en arbetsinstruktion de själva inte utformat, för en trakt de själva oftast inte sett. Kvaliteten på traktdirektivet kan vara skillnaden mellan en smidig arbetsdag och en fullständig katastrof.

Då traktdirektivet utgör själva ritningen för arbetets utförande är det avgörande för entreprenörsföretagets lönsamhet.

–En av våra bästa entreprenörer anser att det är mer värt att få bra traktdirektiv än en höjning av ersättningen, säger Magnus Aretorn.

Funktionella organisationers akilleshäl

Intressekonflikter mellan olika funktioner inom en organisation är vanliga, enligtDianne Staal Wästerlund, lektor i arbetsvetenskap vid SLU. Till saken hör att Holmen 2018 tog det slutliga steget att gå från en geografiskt uppdelad organisation till en funktionell indelning av köp, logistik, produktion/skogsvård samt egen skog.

En funktionell organisation utmärks av specialisering av arbetsuppgifter och medarbetare har lättare att bli experter inom ett specifikt område. Modellen används numera av nästan alla skogsföretag.

Men en funktionell organisation ställer höga krav på kommunikation och samordning, visar forskning och samlad erfarenhet.

– När man kommer längre ned i hierarkin och ska koordinera mellan olika funktioner kan det uppstå olika idéer om vad som är viktigt, och att man tänker i olika banor. Man förstår inte varandra och det kan uppstå kommunikationsproblem. De här problemen är klassiska, säger Dianne Staal Wästerlund.

Hon fortsätter:

– Utmaningar med funktionella organisationer inom skogsbruket konkretiseras längst ned i hierarkin – i just traktdirektiven.

Dianne Staal Wästerlund, lektor i arbetsvetenskap vid SLU.

Nya samverkansytor

Generellt har omorganiseringen tagits väl emot av Holmens medarbetare, med de förändringar den inneburit.

– När vi hade en areell funktion löste vi alla frågor inom distrikten, på kontoren. Med en stuprörsorganisation måste vi hitta nya samverkansytor, säger Hans Ångman, produktionschef vid region Mitt.

En lösning skulle vara att använda samma metodik som tidigare funnits mellan enteprenörer och tjänstemän. All personal inom skogsvård, produktion och logistik har gått igenom utbildningen. I region Mitt har man även involverat köpavdelningen i utbildningssatsningen. Redan nu börjar skillnader i förståelse för varandras verksamheter synas mellan olika funktioner. Anders Svensson, logistikchef tar upp ett klassiskt irritationsmoment i traktdirektiven – trångt avlägg.

– I en sådan här situation är det lätt att tänka att om jag varit ansvarig hade jag gjort på ett annat sätt. Men ofta har man inte hela bilden. Det kan vara så att det helt enkelt inte fanns något avlägg någon annanstans, att alla markägare runtomkring blivit kontaktade men att det ändå inte gått att hitta en annan lösning. Men det vet vi aldrig om vi inte talar med varandra, säger han.

Dialogarbetet har gett resultat för samarbetet i stort.

– Jag märker en klar attitydförändring. Det finns en kraft idag, och en positivitet kring arbetet. Det känns väldigt bra att vi på kort tid ser effekter, även om detta är ett långsiktigt arbete, säger Hans Ångman.

Köpare belönas också för kvalitet

Inför 2020 definierades kvalitativa mål för vireksköpare den årliga verksamhetsplanen. Dessa följs kontinuerligt under månadssamtal med varje medarbetare. Det betyder att utöver kvantitativa mål, som inköpt volym, inkluderar samtalen även de kvalitativa målen: samarbete och traktdirektiv.

– Dialogen är jättebra för att identifiera vilka som är de viktiga överlämningspunkterna, säger Fredrik Bäckström Nilsson som är köpchef i Uppland och fortsätter:

– Ett bra verktyg för att nå våra mål är just samtalsstrukturen för utvärdering och feedback på utfört arbete som vi använder vid våra månadssamtal.

Arbetsgrupper har startats med fokus på bättre traktdirektiv och Magnus Aretorn ser positivt på framtiden.

– Det känns hoppfullt och jag hoppas det vänder nu. Även i praktiken, säger han.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket