Drönare – framtidens planeringsteknik?

På sågverk och massaindustrier skannar drönare redan lagren. Det skogsstående lagret är som bekant en svårare miljö. Men redan i år kan ett tekniksprpng vara inom räckhåll – beståndsgående autonoma drönare som skannar enskilda träd. Vision har sonderat terrängen.

Text: JOHN SANDSTRÖM | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer

Deep Forestry i Uppsala lanserar en autonom, beståndsgående drönare som med LiDAR-teknik dokumenterar samtliga träd inne i ett bestånd. Företagets vd Levi Farrand är hydrolog och expert på drönarteknik.

– Våra drönare ger en exakt digital kopia av verkligheten. SCA har prövat en prototyp, men nu behöver vi fler kunder som är intresserade av att utvärdera vår skarpa version, berättar Levi Farrand entusiastiskt. Vi har även dialog med maskintillverkare för utveckling av autonoma skördare och skotare.

Med data om varje enskilt träd ser Levi Farrand en potential i selektiv och detaljstyrd skördning, framför allt vid slutavverkning.

– När man vet exakt vad som står i skogen kan man optimera sitt uttag efter marknadskraven. Sågverken vet i förväg vad man kan förvänta sig för utfall. Förutsättningarna för naturhänsyn blir också bättre. Med hjälp av skördardata kan man få exakta uppgifter om varje träd som avverkats, och vilka träd som står kvar.

– Alla blir vinnare med den nya tekniken – skogsägaren, entreprenörerna, industrin och naturen, menar Levi Farrand. Vi letar nu tidiga användare som vi kan utveckla tekniken tillsammans med. Vid en pilotstudie digitaliseras cirka 100 hektar, en ”tvilling”, anpassad efter kundens behov. Om kunden är nöjd går vi vidare med en större del av innehavet.

– Fast vi är bara i början av vår utveckling. Det är människans kapacitet och metodiken som är begränsningen, inte drönarens – den kan flyga mer än 20 km/h om man så vill, säger Levi Farrand.

 

UTMANINGAR OCH HINDER

* Det genereras enorma mängder data som ska hanteras och analyseras.

* De nya systemen bör utvärderas av andra än tillverkarna själva.

* Kunnig personal måste kunna hantera drönarna ute i skogen.

* Täta bestånd kan inte kartläggas annat än uppifrån.

* Piloten måste i de flesta fall kunna se drönaren enligt dagens regler.

 

MÖJLIGHETER

* Säkrare utfallsprognoser kan skapa ökat värde längre fram i värdekedjan.

* Bättre data och prognoser som även kan ägas av säljaren, inte bara köparen.

* Enklare att ta rätt hänsyn och dokumentera certifieringen.

* Effektivisering av skogsbruksåtgärder möjliggörs med bättre data.

* En tekniker kan hantera flera drönare samtidigt – om regelverket tillåter autonoma drönare. * Större drönare kan nyttjas till precisionsgödsling eller brandbekämpning – högre precision och mindre miljöpåverkan.

 

Swescan

Fredrik Hansson, Swescan. Foto: Swescan

Bolaget erbjuder datainsamling – bland annat av lagervolymer och kartmaterial – baserad på drönarburen laserskanning till kunder över hela landet inom samhällsbyggnad och entreprenad, sågverk och skogsindustrier, bergtäkter och jordbruk. Skogsbruket utgör bara någon enstaka procent av kundbasen.

– Vi har lagt mycket energi på långsiktigt strategiskt samarbete med skogsbolagen, men intresset från deras sida har inte varit så stort. Ändå avsätter vi cirka 30 procent till utvecklingsarbete nära de kunder som ser nyttan, säger Swescans Fredrik Hansson.

Man har ändå utfört en del skogsinventeringar. Fredrik nämner vindfällen och barkborreangrepp.

– Vi kan täcka 100 hektar per timme och snabbt ge information om exakt position och omfattning av problemen. För vindfällena kan vi ange trädets riktning för optimal ruttplanering, enligt en studie vid SLU kan det ge stora kostnadssänkningar för skördaren. Vi hoppas att skogen ska upptäcka fördelarna, säger Fredrik Hansson.

 

 

 

 

 

 

Katam

Anton Holmström, Katam. Foto: Katam

Företaget Katam i Lund samlar data från drönarburna kameror och data kompletteras med markprovytor genom att filma träden med mobiltelefon – filmer som analyseras i en app. Oftast är det skogsägaren själv eller lejd konsult som kör drönaren. Systemets kapacitet är omkring 80 hektar per dag, enligt Katam.

– Vid större provytor och stamtäta bestånd är metoden effektivare än relaskop, det visar ett exjobb vid SLU, berättar försäljningschefen Anton Holmström. Noggrannhet kan variera ett par procent upp och ned jämfört med mätning med dataklave. Utöver positionen för varje träd får man data om diameter, grundyta, volym och stamtäthet. Vi tar ett fast pris per hektar, i snitt blir det 10–50 öre per kubikmeter.

– Fast Sverige utgör bara 10 procent av vår marknad. Intresset är större för våra tjänster utomlands, framför allt från stora plantageägare som vill ha bättre data, konstaterar Anton Holmström. Katam har även autonoma drönare på gång. De ska lanseras i slutet av året och samlar in samma data som vid en traditionell stämpling. – Men vårt system är mer exakt och får en kapacitet på cirka 50 hektar per dag.

Kan man flyga utan att övervaka dem?

– Tekniskt ja, men det är tyvärr inte tillåtet med dagens regelverk, säger Anton Holmström.

 

Skogforsk kommenterar

Erik Willén, Skogforsk. Foto: Sverker Johansson/Bitzer.

– Det är spännande att följa drönarutvecklingen i skogsbruket. Drönarna i skogsbruket används mest som tittskåp och är ett bra verktyg för att följa upp skogsskador från vind och insekter, men det finns innovativa småföretag som utvecklar fler lösningar. Deras lösningar kan bidra med mer information om skogen än vi är vana att hantera. Det är samtidigt en utmaning då det är svårt att värdera mervärdet. Det är viktigt att kunna visa på rationaliseringar jämfört med dagens mätningar. Samtidigt börjar vi använda mer data från skördare och går mot tätare laserskanningar från luften, så det är centralt att hitta rätt lösning för drönartillämpningarna. På sikt kanske de kan effektivisera skogsoperationerna, men då med andra typer av drönare.

 

Relaterade reportage

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet