– Försöket kan ses som en screening av vilka kloner som är bästa kandidater för att stå emot rotröta, säger Martin Larsson, odlingsledare på Svenska Skogsplantor vid Lugnet plantskola.

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Genom att ympa in rotröta i granplantor sållar nu forskarna fram de mest rötresistenta träden. Såväl skogsägarna som skogsindustrin kan tjäna miljarder om projektet lyckas.

Text och foto: ELIN FRIES

Granens rotröta orsakar årligen intäktsbortfall på mellan en halv och en miljard kronor och så mycket som var femte gran drabbas.

– Det är ett litet försök, men vilka möjligheter det kan ge! säger Helene Bergström, affärsområdeschef på Svenska Skogsplantor. Det kan ta oss långt i arbetet med att förädla fram resistenta plantor.

Helene Bergström, affärsområdeschef på Svenska Skogsplantor. Foto: Elin Fries/Bitzer

Skogforsk förser försöket med frön.

– I Skogforsks förädlingsprogram ser vi hur resistensen mot röta skiljer sig mellan olika kloner. De är helt enkelt bättre eller sämre på att ta fighten, säger Andreas Helmersson, skogsträdsförädlare vid Skogforsk.

Nästa år kommer forskare vid SLU att inokulera rotröta för att sedan följa plantornas reaktion. Resultaten kan komma redan om något år. I projektet utvecklas modeller för genomiskt urval. Därmed kan forskarna snabbare hitta de bästa avkommorna från de korsningar som görs i förädlingsprogrammet.

– Att ha modeller som kan ge en prognos för en egenskap som annars visar sig så sent i trädets utveckling är bra, eftersom vi slipper fenotyp*- försök som är tidskrävande och dyra. På sikt hoppas vi kunna bidra till att förädlingspopulationerna i snitt har ett bättre motstånd mot rotröta, säger doktoranden Matilda Stein Åslund vid SLU som jobbar i projektet.

* Fenotyp kan enklast beskrivas som en egenskap som är lätt att observera, och är en effekt av samspel mellan arv och miljö.

 

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 3/2021

Relaterade reportage

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet