FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

Text och foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se 

Snart är det premiär på Skogskunskap.se för en ny interaktiv film. Den här gången om skogens döda ved – full av spännande, myllrande liv!

Line Djupström undersöker världens äldsta skördarkapade högstubbar.

– Vi berättar hur man med enkla och kostnadseffektiva åtgärder kan göra stor skillnad till det bättre, säger Skogforsks Jan Weslien, som leder projektet. Men också om hur viktigt det är att man bevarar den döda veden. 

Jan Weslien berättar om naturskogens dynamik, men så här mycket ved i grova dimensioner skapas inte av skogsbruket. Hänsynen vid avverkning måste kompletteras med avsättningar av större arealer naturskog för att funka.

Filmen är baserad på resultat från forskningsprogrammet Smart Hänsyn och huvudmålgruppen är skogsägare, planerare och maskinförare. Den är interaktiv, så du kan klicka på symboler i filmen och lära dig mera om hur den döda veden gynnar ett myller av djur, fåglar, insekter, lavar och mossor under sitt ”liv” från nydött träd till multnande låga. Med den här tekniken blir fördjupningar – allt från forskningsrapporter till kulturreportage och praktiska råd – tillgängliga för tittaren med en knapptryckning. 

Per Westerfelt berättar om spännande blomsovarbin.  

– Det är en tydlig trend att filmer integreras med webben, säger vetenskapsjournalisten Sverker Johansson på Bitzer Productions AB, som producerar de interaktiva filmerna åt Skogforsk och SLU. Med interaktivitet blir budskapen mera lättillgängliga och inspirerar till att söka mera kunskap. Kidsen gillar vår aspfilm, det är ett gott betyg tycker vi.

Filmen Död ved
Den interaktiva filmen om död ved är den andra filmen i en serie som bygger på resultaten från forskningsprogrammet Smart Hänsyn. Den första filmen handlade om aspen. Just nu produceras en tredje film – om hänsynsytor. Skogforsk och SLU agerar faktagranskare och ciceroner, medan Formas och Skogssällskapet finansierar satsningen. Filmerna produceras av Bitzer Productions AB.  

 

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 4 2019

 

Relaterade reportage

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet