"Kanske kan vi använda spelkontroller och omväxlande stå och sitta?"

Framtidens förarplats – hur ser den ut?

Är det här framtidens maskinförarmiljö? Redan idag klarar forskarna att styra, lasta och lossa maskinen riktigt effektivt. Och när arbetsplatsen inte längre är inklämd i en hytt finns nya utvecklingsmöjligheter.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se

Ännu ganska konventionell förarmiljö när maskinföraren flyttat till kontoret. ”Men det kan snart ändras”, tror Petrus Jönsson.

Jälla utanför Uppsala. Vid en skogsbilväg står skotaren Xtractor XT28 och lastar virke. Hytten är tom. Men i kojan en bit bort sitter Petrus Jönsson i en kontorsstol, komplett med tre stora tv-skärmar, VR-glasögon i pannan och vanliga maskinreglage i händerna. På skotaren finns fem kameror, laserradar och en sändare som ger honom information i realtid via ett lokalt wifi-nät.

Arbetsplatsen är alltså ganska konventionell trots att den inte längre är inklämd i en hytt.

– Vi har efterliknat hur en maskinstol ser ut, men i takt med att tekniken funkar allt bättre här i labbet så kommer också tankarna på utveckling. Kanske kan vi använda spelkontroller och omväxlande stå och sitta? säger Petrus.

Djupseendet viktigt

Forskarna kör en del med VR-glasögon, de behövs framför allt för att träffa rätt med kranen konstaterar Petrus. Efter ett tag kanske man lär sig att jobba utan djupseende i skärmmiljön, i alla fall för att köra maskinen i terrängen.

Och det går undan när Petrus lastar och lossar.

– Det är mest en övningsfråga, konstaterar han. Redan idag sitter ju timmerbilschaufförer kvar i hytten och lastar med VR, så det är väl inte så konstigt egentligen.

Slipper motorljudet

Petrus är gammal maskinförare. Hur är det då att inte sitta i maskinen, med tanke på alla sinnesintryck som skalas bort?Ljud, lutningar, vibrationer…

– Precis sådant kommer vi att jobba med framöver, säger han. Vi tänker oss mikrofoner som förstärker missljud och identifierar avvikande frekvenser. Samtidigt kan det vara skönt att slippa det konstanta motorljudet. Man kan läsa av om en maskin körts fort och tungt, det finns sensorer för sådant. Och vi märker till exempel att det är lätt att köra för fort på distans om man inte är en så van maskinförare.

Industridesign på G

Ett exjobb i industridesign vid Luleå Tekniska Högskola ska nu titta närmare på hur framtidens maskinförare kommer att arbeta. Martin Englund som är handledare tror dock inte att föraren kommer att vara så värst långt ifrån maskinen, även om man sitter på ett kontor.

– Kontoret kommer att vara i direkt anslutning till drivningstrakten, tror han. Om man jobbar från en koja intill avverkningstrakten kan man upprätta en uppkoppling med ett lokalt wifi-nät. Då får man dessutom direkt tillgång till maskinen. Trots att maskinen är fjärrstyrd måste den ju tankas och servas av människor på plats. Ska man jobba mera på distans krävs ett fullt utbyggt 5G-nät – och det finns ännu bara på försöksstadiet i vissa industri- och stadsmiljöer.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket