Skogforsk kan snart komma att starta en pilotstudie där en lantbruks-, skogsbruk- och anläggningsmaskin med modulära batterier används för första gången. En första prototyp av en elektrisk skotare kan rulla ut i skogen redan inom två år, om allt går enligt planerna.

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Världens första elektriska skogsmaskin kan rulla ut i skogarna redan inom 2–3 år. På Skogforsk skissar man för fullt på hur allt från batterifrågan till systemkostnaden bäst ska lösas. Olle Gelin, som är teknikforskare på Skogforsk, ser möjligheter för skogsbruket att gå över till elektrisk drift inom en snar framtid. 

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se

FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER

– I dag tänker folk att det inte skulle funka med batterier i skogen, men tänker man ”USB powerbank” till en telefon så klarnar det. Jag skulle vilja se en skoglig electric site med eldrivna maskiner som laddas med mobila laddstationer eller via batteripacksbyte, liknande det koncept som börjat användas inom gruvnäringen, säger han.

Tillsammans med forskningsinstitutet RISE, Scania, SEI (Stockholm Envi-ronment Institute), Malwa, EON och industridesignföretaget NoPicnic har Skogforsk sett närmare på elektrifieringen och resultaten är intressanta.

– Det är absolut möjligt att gå vidare med den kunskap vi har i dag, säger Olle Gelin. Förutom att eldrivna skogsmaskiner är mer miljövänliga än dagens dieseldrivna skogsmaskiner kan även driftkostnaden bli betydligt lägre.

– Visserligen är elektriska skördare och skotare dyrare i inköpspris på grund av batteriet, å andra sidan har de lägre drivmedelskostnader och kostnader för service och underhåll på grund att elmaskinen har mindre servicebehov än förbränningsmotorn, säger Olle Gelin.

Då det ännu inte finns elektriska skogsmaskiner har branschen goda möjligheter att bygga upp ett nytt sorts maskinsystem. Under hösten har forskare från Skogforsk och RISE undersökt flera alternativ, bland annat en framtid med en cirkulär användning av standardiserade batterier som passar fler maskiner.

– Fördelarna med ett standardiserat och utbytbart batteri är att maskinen kan köpas in till lägre kostnad, dessutom kan samma batteri användas till olika maskiner och branscher, vilket ökar utnyttjandet per batteri, säger Olle Gelin.


Olle spanar in i framtiden om…

Transport av batterier

Containrar med uppladdningsbara batterier levereras till avverkningsplatsen. Där laddas skördare och skotare upp vid behov. När trakten är avverkad transporteras containern till närmaste vind- eller solenergipark för att laddas upp på nytt.

Batteriets utformning

För hög flexibilitet är det bra med ett modulsystem där mindre batterier kan sättas ihop till större enheter, med större energiinnehåll.

Återvinning av batterier

I dag fungerar återvinning och återanvändning av litiumjonbatterier dåligt. Men det finns bra teknik för återvinning och allt eftersom fler uttjänta batterier når marknaden kommer system och lösningar för återvinning att utvecklas.

Modulärt system

I modellen för entreprenad, skogs- och jordbruk används batteripacksbyte i första hand. Ett alternativ är att reservbatterierna fungerar som en mobil laddstation. – En idé är att ha självkörande laddstationer med en ”follow me” funktion, som helt enkelt följer efter skördaren och skotaren med ett batteri som automatiskt byts vid behov.

Batteriets livscykler

Nya batterier levererar högre effekt och kommer först att användas i högpresterande maskiner som skördare. När batteriet börjar bli slitet kan det mellanlanda hos en skotare för att sedan leva sina sista dagar hos exempelvis lågeffektsfordon i anläggningsbranschen. Till sist återanvänds det som elnätsbalanserare innan det återvinns.

Framtida utmaningar

Även om möjligheterna med en standardiserad batterimodul och batteripack är näst intill obegränsade i teorin, kvarstår en del frågetecken.

– Att enas om en standard för batterimodulerna och logistiken med batteripack är två utmaningar som måste lösas.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket