Förväntningarna på vad skogen ska leverera växer och nu efterfrågas nya skogsbruksmetoder. Inom projektet Adaptivt skogsbruk ska nya metoder testas i en större operativ skala på ett kontrollerat sätt. Samtal mellan olika intressenter, kunskapsutbyggnad och storskaliga tester står på agendan.
Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se och SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se
Skogsforskning har inte sällan utförts i små parceller för att sedan skalas upp i fullstor skala inom det praktiska skogsbruket, oftast har resultaten blivit de önskade men ibland har oönskade följder uppstått Det är här adaptivt skogsbruk kommer in som en brygga mellan forskningen och det praktiska skogsbruket, menar Skogforsks Johan Sonesson, som leder projektet.
– Vi kan systematiskt testa metoderna innan de börjar tillämpas brett, säger han. Adaptivt skogsbruk inkluderar även samråd och dialog för att inkludera alla olika intressenter som kan beröras.
Från idé till verklighet
Något förenklat går processen till så här: en skogsägare kontaktar Skogforsk med en idé om en skogsbruksmetod man vill pröva i större skala. Skogforsks styrelse avgör om skogsbruksmetoden passar inom adaptivt skogsbruk. Skogforsk, vars roll är att driva processen adaptivt skogsbruk, samlar till en bred intressentdiskussion där alla som berörs av projektet till exempel lokalbefolkning, miljö och friluftsorganisationer, bjuds in till diskussion. Under intressedialogen går man igenom till exempel farhågor, förhoppningar och kunskapsluckor. Efter den breda intressedialogen tas beslut om projektet ska drivas vidare eller inte, beroende på kunskapsläget och markägarens intresse att driva projektet vidare. Om projektet går vidare in i lärandeprocessen kan större försök läggas ut i skogen. Skogforsks roll är att facilitera processen framåt. Projektet dokumenteras löpande av Skogforsk. För skogsbruket är adaptivt skogsbruk ett sätt att undersöka risker och kunskapsluckor med en ny, storskalig metod och att få samhällets acceptans, menar Johan Sonesson. Att inte på ett transparent sätt genomlysa metoden och ha en lyssnande inställning kan få ödesdigra konsekvenser.
– Ta den svenska hormoslyrbesprutningen i skogen under 50-talet och fram till 70-talet. Där infördes drastiska metoder i stor skala utan att på förhand veta konsekvenserna. I efterhand kan man se att många inblandade hos myndigheter, företag och forskning hade samma utbildning och värderingar. I en adaptiv skogsbruksmodell undviker man förhoppningsvis att något sådant sker igen genom att fler är med i dialogen, säger Johan Sonesson.
Nygammalt projekt
Projektet adaptivt skogsbruk är inte nytt. Det startade på initiativ av regeringen och drevs av SLU och Skogsstyrelsen under åren 2013–2015. Där togs en arbetsmodell fram, som inkluderar en bred deltagandeprocess och en kunskapsdel. År 2020 togs projektet över av Skogforsk för att göra teori till praktik. Projektet är finansierat av Formas samt de deltagande företagen och fortgår i fyra år. Skogforsk har inget ansvar för utförandet, men ansvarar för att facilitera processen. Skogforsks styrelse beslutar om vilka projekt som ska genomföras inom adaptivt skogsbruk och Skogforsk har därmed också mandat att avsluta projekt om projektmodellen inte följs eller visar sig vara oanvändbart för det aktuella projektet.
– Det är även viktigt att delprojekten initieras och drivs av just markägare –finns det inte ett intresse från en eller flera markägare att testa och utvärdera en viss skogsbruksmetod blir det heller inte ett projekt inom adaptivt skogsbruk, säger Johan Sonesson.
– Inom adaptivt skogsbruk prövas skogsbruksmetoder i större skala som tidigare bara testats i mindre försök. Ett projekt inom intensivgödsling har påbörjats – nästa projekt blir hyggesfritt skogsbruk, säger Johan Sonesson vid Skogforsk.
Höjd i dialoger
Intressentdiskussionerna har tydliggjort att det finns en del konflikter inbyggt i metoden behovsanpassad gödsling (BAG). Det visar att projektet fungerar menar Johan Sonesson.
– Det är positivt att två så stora aktörer som WWF och Sveaskog står bakom själva modellen Adaptivt skogsbruk. Det ser vi som ett kvitto på att modellen är bra! Att alla inte ställer sig bakom de olika nya skogsbruksmetoderna som kommer testas med hjälp av modellen är väntat, och det är modellen byggd för: att ta höjd i dialogerna och utvärdera konsekvenser med målet att landa i avvägda beslut, säger Johan Soneson.