Strategin för att förädla björk liknar den för barrträd, även om utvecklingen har gått betydligt långsammare. Med fem procent av förädlingsbudgeten är det svårt att förvänta sig några storverk. Men det innebär inte att det saknas möjligheter – tvärtom.
Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer
Förädling av björk har pågått sedan 1950- talet i södra Sverige, medan utvecklingen i norra Sverige tidvis har stannat av.
– Det har gått i olika takt i de båda landsändarna. Men det håller på att förändras, för några år sedan gjorde vi en nystart i norra Sverige, säger Thomas Kraft, programchef för förädling vid Skogforsk, som bedömer att den snabbare hastigheten i södra Sverige har drivits av skogsbolagens efterfrågan på fröer till plantskolorna.
Ett nationellt förädlingsprogram för björk startades först under 1980-talet då 1 600 plusträd – björkar med önskvärda egenskaper – valdes ut i Sverige, Finland, Baltikum, Tyskland och Polen.
Växthusplantage ger frö
I södra Sverige produceras frö från förädlad björk vid Skogforsks försöksstation i Ekebo, där träden klonas genom ympning för att få fram fler individer. Björkarna planteras i krukor och körs in i ett växthus på våren.
– Det är ett sätt att slippa få in pollen utifrån, som sänker det genetiska värdet. Fördelen med krukor är också att vi enkelt och kontinuerligt kan byta till bättre kloner, som kvalificerar sig i urvalstesterna.
Det kontinuerliga arbetet ligger bakom den numrering som används för den förädlade björken.
– I nuläget skördas fröer från Ekebo 5, version fem av den förädlade björken. Nästa version, Ekebo 6, är på gång inom kort, säger Thomas Kraft.
Låg budget för björk men snabbare förädling
Förädlingsstrategin liknar den för gran och tall.
– De delas upp i olika populationer utifrån det geografiska område de ska vara lämpade för, men det kan även handla om att ta fram specifika egenskaper som klimatanpassning eller frosttålighet. Men avsevärt mindre resurser har satsats på björk. I år går fem procent av budgeten till björk respektive lärk, att jämföra med tall och gran som får 40 procent var. Därför går utvecklingen långsammare.
– Men fördelen med björk är att de blommar tidigt. För barrträd tar det 20 år att ta fram en ny generation, samma tidsperspektiv gäller för att anlägga fröplantager. För björk tar det 10 år – och intresset för björk är stort. Vi klarar inte att täcka dagens efterfrågan.
Genomisk selektion i framtiden
Nästa steg för att öka hastigheten skulle kunna vara så kallad genomisk selektion, vilket innebär att man genom stora dataserier kan se samband mellan tillväxt och DNA-profiler.
– Traditionellt har vi varit hänvisade till att odla upp och mäta hur träden växer. Men det vi ser då är resultatet av både genetik och miljöpåverkan. Genomisk selektion är ett annat sätt att mäta det genetiska värdet. En viktig skillnad är också att denna selektion kan göras tidigt.
– Man vinner inte mycket på att göra det för en gran som blommar först efter 20 år, men för en björk kan vi göra de första korsningarna efter tre till fyra år.
Thomas Kraft betonar att metoden innebär en stor kostnad initialt.
– Man behöver stort datamaterial för att bygga upp statistiska modeller och det återstår mycket arbete, men vi väntar besked från flera stora forskningsansökningar i år. Och potentialen är mycket stor.
– Får vi det att fungera så skulle vi kunna köra runt björkgenerationer på fem år. I dag har den förädlade björken 15 procent bättre tillväxt jämfört med oförädlad, men potentialen är cirka 50 procent högre. Det blir en enorm skillnad jämfört med gran som tar 20 år, då kan vi ju redan ha utfört fyra förädlingsgenerationer för björk.
Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 2/2021