Björkskog, björk

Genväg till snabbare björkar

Strategin för att förädla björk liknar den för barrträd, även om utvecklingen har gått betydligt långsammare. Med fem procent av förädlingsbudgeten är det svårt att förvänta sig några storverk. Men det innebär inte att det saknas möjligheter – tvärtom.

Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer

Förädling av björk har pågått sedan 1950- talet i södra Sverige, medan utvecklingen i norra Sverige tidvis har stannat av.

– Det har gått i olika takt i de båda landsändarna. Men det håller på att förändras, för några år sedan gjorde vi en nystart i norra Sverige, säger Thomas Kraft, programchef för förädling vid Skogforsk, som bedömer att den snabbare hastigheten i södra Sverige har drivits av skogsbolagens efterfrågan på fröer till plantskolorna.

Ett nationellt förädlingsprogram för björk startades först under 1980-talet då 1 600 plusträd – björkar med önskvärda egenskaper – valdes ut i Sverige, Finland, Baltikum, Tyskland och Polen.

Växthusplantage ger frö

I södra Sverige produceras frö från förädlad björk vid Skogforsks försöksstation i Ekebo, där träden klonas genom ympning för att få fram fler individer. Björkarna planteras i krukor och körs in i ett växthus på våren.

– Det är ett sätt att slippa få in pollen utifrån, som sänker det genetiska värdet. Fördelen med krukor är också att vi enkelt och kontinuerligt kan byta till bättre kloner, som kvalificerar sig i urvalstesterna.

Det kontinuerliga arbetet ligger bakom den numrering som används för den förädlade björken.

– I nuläget skördas fröer från Ekebo 5, version fem av den förädlade björken. Nästa version, Ekebo 6, är på gång inom kort, säger Thomas Kraft.

Thomas Kraft i Skogforsks växthusplantage för Ekebo 5. Foto: Skogforsk

Låg budget för björk men snabbare förädling

Förädlingsstrategin liknar den för gran och tall.

– De delas upp i olika populationer utifrån det geografiska område de ska vara lämpade för, men det kan även handla om att ta fram specifika egenskaper som klimatanpassning eller frosttålighet. Men avsevärt mindre resurser har satsats på björk. I år går fem procent av budgeten till björk respektive lärk, att jämföra med tall och gran som får 40 procent var. Därför går utvecklingen långsammare.

– Men fördelen med björk är att de blommar tidigt. För barrträd tar det 20 år att ta fram en ny generation, samma tidsperspektiv gäller för att anlägga fröplantager. För björk tar det 10 år – och intresset för björk är stort. Vi klarar inte att täcka dagens efterfrågan.

Genomisk selektion i framtiden

Nästa steg för att öka hastigheten skulle kunna vara så kallad genomisk selektion, vilket innebär att man genom stora dataserier kan se samband mellan tillväxt och DNA-profiler.

– Traditionellt har vi varit hänvisade till att odla upp och mäta hur träden växer. Men det vi ser då är resultatet av både genetik och miljöpåverkan. Genomisk selektion är ett annat sätt att mäta det genetiska värdet. En viktig skillnad är också att denna selektion kan göras tidigt.

– Man vinner inte mycket på att göra det för en gran som blommar först efter 20 år, men för en björk kan vi göra de första korsningarna efter tre till fyra år.

Thomas Kraft betonar att metoden innebär en stor kostnad initialt.

– Man behöver stort datamaterial för att bygga upp statistiska modeller och det återstår mycket arbete, men vi väntar besked från flera stora forskningsansökningar i år. Och potentialen är mycket stor.

– Får vi det att fungera så skulle vi kunna köra runt björkgenerationer på fem år. I dag har den förädlade björken 15 procent bättre tillväxt jämfört med oförädlad, men potentialen är cirka 50 procent högre. Det blir en enorm skillnad jämfört med gran som tar 20 år, då kan vi ju redan ha utfört fyra förädlingsgenerationer för björk.

 

 

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 2/2021

 

Relaterade reportage

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet