Björkskog, björk

Genväg till snabbare björkar

Strategin för att förädla björk liknar den för barrträd, även om utvecklingen har gått betydligt långsammare. Med fem procent av förädlingsbudgeten är det svårt att förvänta sig några storverk. Men det innebär inte att det saknas möjligheter – tvärtom.

Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer

Förädling av björk har pågått sedan 1950- talet i södra Sverige, medan utvecklingen i norra Sverige tidvis har stannat av.

– Det har gått i olika takt i de båda landsändarna. Men det håller på att förändras, för några år sedan gjorde vi en nystart i norra Sverige, säger Thomas Kraft, programchef för förädling vid Skogforsk, som bedömer att den snabbare hastigheten i södra Sverige har drivits av skogsbolagens efterfrågan på fröer till plantskolorna.

Ett nationellt förädlingsprogram för björk startades först under 1980-talet då 1 600 plusträd – björkar med önskvärda egenskaper – valdes ut i Sverige, Finland, Baltikum, Tyskland och Polen.

Växthusplantage ger frö

I södra Sverige produceras frö från förädlad björk vid Skogforsks försöksstation i Ekebo, där träden klonas genom ympning för att få fram fler individer. Björkarna planteras i krukor och körs in i ett växthus på våren.

– Det är ett sätt att slippa få in pollen utifrån, som sänker det genetiska värdet. Fördelen med krukor är också att vi enkelt och kontinuerligt kan byta till bättre kloner, som kvalificerar sig i urvalstesterna.

Det kontinuerliga arbetet ligger bakom den numrering som används för den förädlade björken.

– I nuläget skördas fröer från Ekebo 5, version fem av den förädlade björken. Nästa version, Ekebo 6, är på gång inom kort, säger Thomas Kraft.

Thomas Kraft i Skogforsks växthusplantage för Ekebo 5. Foto: Skogforsk

Låg budget för björk men snabbare förädling

Förädlingsstrategin liknar den för gran och tall.

– De delas upp i olika populationer utifrån det geografiska område de ska vara lämpade för, men det kan även handla om att ta fram specifika egenskaper som klimatanpassning eller frosttålighet. Men avsevärt mindre resurser har satsats på björk. I år går fem procent av budgeten till björk respektive lärk, att jämföra med tall och gran som får 40 procent var. Därför går utvecklingen långsammare.

– Men fördelen med björk är att de blommar tidigt. För barrträd tar det 20 år att ta fram en ny generation, samma tidsperspektiv gäller för att anlägga fröplantager. För björk tar det 10 år – och intresset för björk är stort. Vi klarar inte att täcka dagens efterfrågan.

Genomisk selektion i framtiden

Nästa steg för att öka hastigheten skulle kunna vara så kallad genomisk selektion, vilket innebär att man genom stora dataserier kan se samband mellan tillväxt och DNA-profiler.

– Traditionellt har vi varit hänvisade till att odla upp och mäta hur träden växer. Men det vi ser då är resultatet av både genetik och miljöpåverkan. Genomisk selektion är ett annat sätt att mäta det genetiska värdet. En viktig skillnad är också att denna selektion kan göras tidigt.

– Man vinner inte mycket på att göra det för en gran som blommar först efter 20 år, men för en björk kan vi göra de första korsningarna efter tre till fyra år.

Thomas Kraft betonar att metoden innebär en stor kostnad initialt.

– Man behöver stort datamaterial för att bygga upp statistiska modeller och det återstår mycket arbete, men vi väntar besked från flera stora forskningsansökningar i år. Och potentialen är mycket stor.

– Får vi det att fungera så skulle vi kunna köra runt björkgenerationer på fem år. I dag har den förädlade björken 15 procent bättre tillväxt jämfört med oförädlad, men potentialen är cirka 50 procent högre. Det blir en enorm skillnad jämfört med gran som tar 20 år, då kan vi ju redan ha utfört fyra förädlingsgenerationer för björk.

 

 

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 2/2021

 

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket