Grotens återkomst?

Stort energiinnehåll, möjlighet att plocka ut 200 procent mer volym än idag och en viktig råvara för fossil substitution. Så varför används inte skogens restprodukter mer?

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se | FotoSVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se

Det finns mycket som talar för biobränslen, men förutsättningarna i landet varierar. Störst chans till bra lönsamhet för grenar och toppar, GROT är på höga granboniteter nära värmeverk. I tallskog blir det mindre GROT och långa transporter är ett sänke för lönsamheten. Foto: Sverker Johansson/BITZER.

I takt med ett högre tryck på skogsråvaran börjar de industriella sidoströmmarna till vissa användare sina. I dag går exempelvis en allt större del av spån för pelletstillverkning till nya produkter, som drivmedel.

En alternativ råvara med stor potential är den idag lågt utnyttjade resursen GROT, grenar och toppar. I syntesrapporten ”Miljöpåverkan av skogsbränsleuttag” slår Energimyndigheten fast att GROT och stubbar kan bidra hållbart med 27 TWh biobränslen per år. En betydande andel, då hela det svenska energisystemet tillfördes 565 TWh under 2017. Idag skördas bara 9 TWh GROT. 

Stor teoretisk potential

 – Bioenergi är världens och Sveriges största förnybara energikälla och central för att uppnå de svenska energi- och klimatpolitiska målen. Den är också viktig för försörjningstryggheten, säger Anna Malmström på Energimyndigheten som arbetar med hållbart skogsbränsleuttag. Enligt henne kan GROT skördas på 50 procent av avverkningsytorna utan att det innebär en negativ inverkan på biologisk mångfald, skogens långsiktiga produktionsförmåga, samt risk för försurning av mark och vatten.

 Potential vs. lönsamhet?

Lars Eliasson
– För att uttaget av GROT ska öka måste det vara en god affär för alla inblandade, från markägare och entreprenör till industri och samhälle, säger Lars Eliasson. Om de bara blir några tusenlappar extra vid en slutavverkning för en markägare kan marginalerna kännas tajta, eftersom man väger uttaget mot en risk att tappa tillväxt i framtida bestånd, säger Lars Eliasson, Skogforsk. Foto: Skogforsk

 Rapporten bygger på vad som faktiskt är tillgängligt och tar inte hänsyn till om det är lönsamt eller inte. Forskaren Lars Eliasson menar att potentialen är betydligt mer komplex. 

– Av de 27 TWh ingår 8 TWh barr. I skogsbruket anstränger man sig tvärtom för att få barren att stanna på hyggen, dels är kunderna inte intresserade av barr och då huvuddelen av näringen sitter i barren riskerar tillväxten att minska, säger han. Knappt 20 TWh kvar alltså. Men allt är inte realistiskt att tillgodoräkna, menar Lars Eliasson. 

– Att transportera GROT är inte billigt och var materialet kommer ifrån har en stark påverkan på hur mycket det kostar att ta ut groten och leverera den till kund, säger han. Marknaden i Norrland är idag iskall, medan den nu blir betydligt hetare söderut där närvaron av fler fjärrvärmeverk ökar efterfrågan.  

FAKTA: Vad är det då som talar för och emot GROTens framtid ur ett marknadsekonomiskt perspektiv? Lars Eliasson sammanfattar.  

+ Efterfrågat biobränsle.

Redan i dag ökar efterfrågan och andelen biomassa som används som bränsle ökat från 37 procent 2008 till 47 procent 2017, visar statistik från SCB. – På längre sikt har den pågående utbyggnaden av flytande biobränsle stor betydelse för efterfrågan av GROT. Efterfrågan av skogsbränsle blir förmodligen främst regional, knuten till biobränsleanläggningar. 

+ Utbyggnad i Östersjöregionen.

Det pågår flera kraftvärmeutbyggnader kring Östersjön som väntas höja efterfrågan på GROT. I Köpenhamn byggs några av landets största energianläggningar om från kol till pellets. Även i södra Finland pågår utbyggnader av kraftvärmeverk med pannor anpassade för biobränslen. – När biokraftvärmeverket Värtaverket byggdes i Stockholm 2016 designades pannan för att ta emot 100 procent biobränsle – och efterfrågan av GROT ökade följaktligen. Om utbyggnaderna påverkar GROTpriset är en annan sak. 

+ Biocirkulär ekonomi.

Stort intresse för klimatsmart energi. Klimatmålen säger att vi ska vara klimatneutrala runt 2045.

– Markägarnas affär.

Jämfört med 2011 års prisbild har ersättningen för GROT sjunkit med nära 12 procent och uttaget kan dessutom ge tillväxtförluster i framtida bestånd på grund av bortförsel av kväve och näringsämnen. För att GROT ska bli intressant måste uttaget vara en god affär för samtliga parter, från markägare entreprenörer, bränsleförmedlande företag, energiföretagen och samhälle. 

– Klara spelregler.

För långsiktiga och kostsamma investeringar i bioenergianläggningar behövs klara ekonomiska och skattemässiga spelregler för biobränsle. 

– Mildare vintrar.

Med framtida mildare vintrar sjunker behovet av energi och efterfrågan kan minska. Det innebär också mjukare marker – då måste vi ha GROT att köra på för att undvika markskador. Det var tydligt våren 2018 som var väldigt mild, GROT användes i basvägarna och leveranser av biobränsle sjönk. 

GROTens framtid?

Fram till 2011 ökade andelen GROT inom den svenska energiförsörjningen. Därefter tog det stopp.

– En av orsakerna var att konkurrensen returträ och andra bränslen gjorde GROT mindre lönsam, det rådde även ett par milda vintrar som kan ha haft en viss påverkan på efterfrågan, säger Lars Eliasson. I dag är priserna för GROT ungefär 12 procent lägre än under toppåret.  

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 4 2019

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket