Data från älgbetesinventeringen ÄBIN visar att våra ungskogar inte kommer att leverera vare sig de volymer eller de trädslag vi tänkt oss. – Skogsbruket talar mycket om att öka produktionen. Att bevara produktionen vore ett bra första steg, konstaterar Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU.
Text och foto: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se
ÄBIN genererar stora mängder data om våra ungskogar. På provytor i hela riket räknas antalet stammar av gran, tall, björk och andelen betesskadade barrträd. Det här ger en blixtbelysning av framtidens skogar.
Urban Nilsson och hans forskarteam från SLU:s Sydsvensk skogsvetenskap på Alnarp har fördjupat sig i ÄBIN-materialet och resultatet visar att ungskogarna över hela landet är i dåligt skick.
–För att få ett talldominerat bestånd krävs drygt tusen tallar per hektar i röjningsfasen, menar Urban Nilsson. Men i ÄBIN-materialet ser vi att max 60 procent av landets unga tallbestånd kommer att leverera det resultatet. Och eftersom de flesta träden i ÄBIN-inventeringarna inventeras innan de nått älgsäker höjd kan vi räkna med ytterligare bortfall! Det är stor risk att många av de provytor som hade mer än tusen tallar vid inventeringen kommer att ramla ned i klassen med max tusen tallar.
I huvudsak är det ungskogarna av tall som har så här få stammar av huvudträdslaget, men det gäller även 15-20 procent av granföryngringarna. Dessutom är det bara hälften av granföryngringarna som har mer än 1 500 granar per hektar.
”Vi brukar säga att granen ersätter tallen, men enligt den här studien blir de ofta en blandskog av olika lövträd med inslag av barr.”
Mycket tillväxt går förlorad
– Det kommer att bli väldigt mycket mer blandskogar än vad skogsägarna tänkt sig, säger Urban Nilsson. Främst är det självföryngrad björk och i viss mån gran som ersätter tallen när den betas, hamnar på efterkälken och sedan förtvinar, röjs eller gallras bort.
– Det ger förstås positiva effekter i form av högre mångfald och bättre riskspridning, men ur produktionssynpunkt är det beklagligt. Inte minst med tanke på att nya forskningsresultat tyder på att tallens tillväxt är lika bra eller bättre än granens på de flesta ståndorter utom de allra bördigaste.
Vilka produktionseffekter det i praktiken ger har forskarna inte analyserat än, men de kan konstatera att ungskogarna blivit annorlunda än vad skogsägarna tänkt sig.
– Vi har inga tidigare inventeringar att jämföra med och provytorna är relativt små, men tendensen är ändå väldigt tydlig. Tallen minskar drastiskt i ungskogarna.
Går att minska tappet
Men, menar Urban, det finns fortfarande tid att ändra på det här. Data från Riksskogstaxeringen visar ännu ingen minskning av andelen tallbestånd i den mogna skogen. Om föryngringarna förbättras nu kommer åren av dåliga tallföryngringar inte ge något större avtryck i framtidens skogar.
Enligt studien går det dåligt för tallen i hela Sverige, men allra sämst går den i Götaland. Där har andelen föryngringar av tall minskat påtagligt under de senaste 30 åren. Är det den ensidiga satsningen på gran som slår igenom?
– Ja delvis, på många ställen har man utan tvekan planterat gran på fel mark. Men den här studien visar också en annan sak: vi brukar säga att grandominerade bestånd ersätter tall i framtidens skogar, men det blir i själva verket ofta en blandskog av olika lövträd med inslag av barr, konstaterar Urban Nilsson.
Svårt att vända utvecklingens?
Hur går det då om man verkligen försöker göra rätt? I Kalmar län, med en stor andel tallståndorter – och där skogsbruket bedriver upplysningskampanjen ”Mera Tall” – är en tredjedel av ÄBIN-provytorna föryngrade med tall.
Det motsvarar den historiska nivån. Ambitionen hos skogsägarna är alltså att behålla andelen tall i landskapet – men ändå: av provytorna i Kalmar är det bara en tjugondel som håller mer än tusen oskadade tallar per hektar.
– I bästa fall kommer förstås en del av de betade träden att bilda bestånd, säger Urban Nilsson. Men även om häften av dessa räknas in blir ändå huvuddelen av bestånden i den här regionen någon form av blandskog. Detta trots ”Mera Tall”-satsningen. Och då tas inte markens produktionspotential till vara – inte ens där man kraftsamlat.
Andel tallföryngringar och andel ytor med mer än 1 000 tallar/ha
Värst i Götaland. I figuren till höger räknar man med att även hälften av de skadade tallarna kan bilda bestånd, trots en dålig start. Orange visar andel tallföryngringar idag. Blått visar andel föryngringar med minst 1000 oskadade tallar.