Inte bara älgen... – Man kan inte ge älgen skulden för allt elände med låga plantantal, fel ståndorter, klen markberedning, sena röjningar, frost och törskate...listan är lång och skadorna samverkar, säger Urban Nilsson.

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Data från älgbetesinventeringen ÄBIN visar att våra ungskogar inte kommer att leverera vare sig de volymer eller de trädslag vi tänkt oss. – Skogsbruket talar mycket om att öka produktionen. Att bevara produktionen vore ett bra första steg, konstaterar Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se

ÄBIN genererar stora mängder data om våra ungskogar. På provytor i hela riket räknas antalet stammar av gran, tall, björk och andelen betesskadade barrträd. Det här ger en blixtbelysning av framtidens skogar.

Urban Nilsson och hans forskarteam från SLU:s Sydsvensk skogsvetenskap på Alnarp har fördjupat sig i ÄBIN-materialet och resultatet visar att ungskogarna över hela landet är i dåligt skick.

–För att få ett talldominerat bestånd krävs drygt tusen tallar per hektar i röjningsfasen, menar Urban Nilsson. Men i ÄBIN-materialet ser vi att max 60 procent av landets unga tallbestånd kommer att leverera det resultatet. Och eftersom de flesta träden i ÄBIN-inventeringarna inventeras innan de nått älgsäker höjd kan vi räkna med ytterligare bortfall! Det är stor risk att många av de provytor som hade mer än tusen tallar vid inventeringen kommer att ramla ned i klassen med max tusen tallar.

I huvudsak är det ungskogarna av tall som har så här få stammar av huvudträdslaget, men det gäller även 15-20 procent av granföryngringarna. Dessutom är det bara hälften av granföryngringarna som har mer än 1 500 granar per hektar.

”Vi brukar säga att granen ersätter tallen, men enligt den här studien blir de ofta en blandskog av olika lövträd med inslag av barr.”

Mycket tillväxt går förlorad

– Det kommer att bli väldigt mycket mer blandskogar än vad skogsägarna tänkt sig, säger Urban Nilsson. Främst är det självföryngrad björk och i viss mån gran som ersätter tallen när den betas, hamnar på efterkälken och sedan förtvinar, röjs eller gallras bort.

– Det ger förstås positiva effekter i form av högre mångfald och bättre riskspridning, men ur produktionssynpunkt är det beklagligt. Inte minst med tanke på att nya forskningsresultat tyder på att tallens tillväxt är lika bra eller bättre än granens på de flesta ståndorter utom de allra bördigaste.

Vilka produktionseffekter det i praktiken ger har forskarna inte analyserat än, men de kan konstatera att ungskogarna blivit annorlunda än vad skogsägarna tänkt sig.

– Vi har inga tidigare inventeringar att jämföra med och provytorna är relativt små, men tendensen är ändå väldigt tydlig. Tallen minskar drastiskt i ungskogarna.

Går att minska tappet

Men, menar Urban, det finns fortfarande tid att ändra på det här. Data från Riksskogstaxeringen visar ännu ingen minskning av andelen tallbestånd i den mogna skogen. Om föryngringarna förbättras nu kommer åren av dåliga tallföryngringar inte ge något större avtryck i framtidens skogar.

Enligt studien går det dåligt för tallen i hela Sverige, men allra sämst går den i Götaland. Där har andelen föryngringar av tall minskat påtagligt under de senaste 30 åren. Är det den ensidiga satsningen på gran som slår igenom?

– Ja delvis, på många ställen har man utan tvekan planterat gran på fel mark. Men den här studien visar också en annan sak: vi brukar säga att grandominerade bestånd ersätter tall i framtidens skogar, men det blir i själva verket ofta en blandskog av olika lövträd med inslag av barr, konstaterar Urban Nilsson.

Svårt att vända utvecklingens?

Hur går det då om man verkligen försöker göra rätt? I Kalmar län, med en stor andel tallståndorter – och där skogsbruket bedriver upplysningskampanjen ”Mera Tall” – är en tredjedel av ÄBIN-provytorna föryngrade med tall.

Det motsvarar den historiska nivån. Ambitionen hos skogsägarna är alltså att behålla andelen tall i landskapet – men ändå: av provytorna i Kalmar är det bara en tjugondel som håller mer än tusen oskadade tallar per hektar.

– I bästa fall kommer förstås en del av de betade träden att bilda bestånd, säger Urban Nilsson. Men även om häften av dessa räknas in blir ändå huvuddelen av bestånden i den här regionen någon form av blandskog. Detta trots ”Mera Tall”-satsningen. Och då tas inte markens produktionspotential till vara – inte ens där man kraftsamlat.

Andel tallföryngringar och andel ytor med mer än 1 000 tallar/ha

Värst i Götaland. I figuren till höger räknar man med att även hälften av de skadade tallarna kan bilda bestånd, trots en dålig start. Orange visar andel tallföryngringar idag. Blått visar andel föryngringar med minst 1000 oskadade tallar.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket