Färre plantor än man tidigare trott överlever de första åren och bildar bestånd. Istället tar självföryngrad skog dess plats. Nu samlas åtta skogsbolag och Skogforsk för en historisk kraftsamling i föryngringsfrågan.
Text och foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se och SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se
I dag gör alla större skogsbolag egna inventeringar av planteringar. Men såväl egenkontroller som forskningsresultat visar att många plantor dör under de första åren. Det leder till stora tillväxtförluster. Nu går åtta företag samman för att tillsammans med Skogforsk hitta orsakerna till varför plantorna stryker med.
– Det är ett jätteprojekt, och samarbetet ger oss stora skalfördelar då varje företag får möjlighet att ta del av betydligt större datamängder än enbart från sina egna planteringar, säger Skogforsks Mattias Berglund, som leder projektet.
Magnus Petersson, chef för skötsel- och entreprenörsutveckling vid Södra. Södra är ett av åtta företag som medverkar i Föryngringskollen.
”Det behövs mer forskning inom området föryngring och satsningarna har tyvärr minskat över tid, trots att utmaningarna och behoven är många.”
Projektet går under namnet Föryngringskollen och är med sin budget på tio miljoner kronor ett av de största forskningsprojekten inom skogsvård som startats i Sverige. Under vart och ett av de fem åren projektet löper genomförs standardiserade inventeringar av hundratals objekt över hela landet. På skogsägarföreningen Södra ser skogsskötselchefen Magnus Petersson fördelar med att tillsammans tackla föryngringsfrågan.
– Vi är lockade av att bilda nätverk av forskare och skogsföretag som tillsammans kan analysera resultaten, utbyta erfarenheteroch driva utvecklingen framåt, säger han.
På Södra inventeras planteringarna direkt efter planteringen och tre år senare.
– Vi kan konstatera att vissa delar har blivit bättre, men också att vi inte är nöjda med överlevnaden och tror att det finns en potential att förbättra resultatet. I projektet kommer resultaten förmedlas löpande, bland annat genom ett årligt Föryngringsforum.
– I takt med att vi fyller på med inventeringsresultat i databanken kommer vi kunna identifiera högriskkombinationer, till exempel plantsort och planteringspunkt, där risken för höga plantbortfall är stor. Då data samlas in under flera år finns också möjlighet att koppla väderdata till resultaten. Upplägget skapar också förutsättningar för en snabb implementering av de förbättringsåtgärder vi hittar, säger Mattias Berglund.
Föryngringskollen fokuserar på de tre första åren av plantans liv, och skiljer sig därmed från Skogsstyrelsen återväxtuppföljning. Den uppföljningen görs fem år efter avverkning i södra Sverige och sju år efter avverkning i norra Sverige. Även syftet skiljer sig åt.
Jonas Öhlund, skötselforskare vid Skogforsk.
”Plantornas överlevnad och tillväxt från plantering fram till röjning är beroende av många samverkande faktorer och det finns påfallande lite forskning kring ämnet.”
– Den inventeringen utgår från lagkraven och man räkna in både planterade och självföryngrade plantor. I Föryngringskollen söker vi avgångsorsakerna för de planterade plantorna, och är därför ute tidigt i föryngringarna för att kunna identifiera vilka plantor det rör sig om. Vi har också ett stort fokus på planteringspunkter och dess betydelse för den tidiga plantöverlevnaden, säger Jonas Öhlund, forskare i skogsskötsel vid Skogforsk.
Han tror att Föryngringskollen kommer att få ett stort genomslag:
– Det är svårt och dyrt att rätta till en misslyckad föryngring. Det finns bara ett riktigt bra tillfälle att lyckas, och det är vid själva planteringen. Med Föryngringskollen angriper vi problemet systematiskt och tillsammans, och varje år som går kommer dataunderlaget att stärkas.
Det här är Föryngringskollen
Föryngringskollen kommer löpa under fem år och inventerar årligen hundratals objekt. I projektet utbildas inventeringspersonal för att detaljerat undersöka allt från plantsort och planteringspunkter till jordart och potentiella dödsorsaker. För varje år som går byggs en allt större databas upp som kan användas till framtida forskning. Inventeringarna är landsomfattande och uppdelat i tre regioner: Norrland, Svealand och Götaland och inventeringsobjekten och cirkelprovytorna är utslumpade.
