Hanna Bernö forskar om askskottsjukan. Hon tycker att det behövs ett starkare regelverk för hur man transporterar levande organismer, fröer och trävaror. “Det kan lätt bli så här fel som det blivit med asken”, säger hon.

Hon fightas för asken

Askskottsjukan hotar vårt gamla världsträd asken. Men Skogforsks Hanna Bernö som slåss för dess överlevnad har inte gett upp hoppet: – Jag vet att det finns chans för asken att överleva. Men då måste vi agera!

Text: MAJA-STINA SKARSTEDT Foto: ERIK WINQVIST

När Hanna Bernö fortfarande var masterstudent fastnade hon för en föreläsning som hölls av hennes nuvarande handledare, Michelle Cleary, docent och universitetslektor i skogspatologi på SLU.

– Föreläsningen handlade om invasiva sjukdomar på ädellövträd och jag blev väldigt intresserad. Det är ett outforskat fält, framförallt i Sverige. Jag tyckte att det var spännande att det fanns ett driv, annat än kommersiella värden. Det handlar om en arts överlevnad och inte vilken art som helst – utan vårt eget urträd Yggdrasil.

Hanna Bernö började sin doktorand tjänst vid både SLU och Skogforsk samtidigt som coronapandemin bröt ut.

– Jag brukar förklara för folk som inte är så insatta i skog att askskottsjukan är ungefär som corona, men för asken, säger hon. Vissa askar dör, andra klarar sig bättre. I forskarteamet ingår förutom Hanna Bernö, Michelle Cleary och Skogforskkollegan Mateusz Liziniewicz, med flera projekt igång samtidigt. Rädda Asken pågår fortfarande – initiativet som Michelle Cleary grundade med Skogforsks Lars-Göran Stener när de började studera askskottsjukan och dess effekter under 2000-talet.

Just nu förbereder Hanna Bernö ett labbarbete där de undersöker om det finns biomarkörer som kan indikera hur tålig en enskild ask är. I Skåne har gruppen också ett fältförsök med svenska askar som både bedömts vara känsliga och mer toleranta. I samma försök har de också fem asiatiska askarter, då askskottsjukan kommit till Europa från Asien genom internationell handel.

– I vårt försök vill vi se om det finns någon likhet mellan de asiatiska askarna och de europeiska askar som har större motståndskraft. Dessa biomarkörer skulle kunna vara en hjälp i framtiden för genetisk selektion av nya askar, säger Hanna Bernö.

Tanken är att förädla fram askar med starkt immunförsvar. Den processen är bara påbörjad. Här pågår också medborgarforskning, där privatpersoner hör av sig med tips på friska askar i sjukdomsdrabbade bestånd.

– Vi åker ut och undersöker om de är så friska som det sägs, markerar och åker tillbaka senare. Klarar de en andra inventering väljs de ut för ympning. Vi har gjort uppföljningar av medborgartips under flera år och skulle önska att vi hann besöka ännu fler.

Forskningen kräver tid och resurser. Här hoppas hon att resurserna finns.

– Tiden är en bristvara för att göra urval och för storskaliga och långsiktiga försök. Men det krävs för att få fram en ny generation toleranta askar som kan användas för skogsbruk.

Och Hanna Bernö är hoppfull.

– När du jobbar med en arts överlevnad hjälper det inte att vara pessimistisk. Men det gäller att vi agerar nu och att vi får fortsatta medel. Med teknik för snabbare förädlingsprocesser finns det definitivt en chans att asken kan bli ett ekonomiskt intressant skogsträd igen. Och vackra vårdträd, för den delen. I klimathotets skugga kommer vi att behöva många trädslag att jobba med.

I forskningsprojektet Rädda asken har Hanna Bernö fått träffa privata skogsägare i den medborgarforskning som pågått: ”Det har varit väldigt givande – de brinner för det här ämnet lika mycket som jag gör. Vi har fått se hur mycket asken betyder för människorna. Känslorna för asken ger en annan sida av skogsskötseln och betydelsen av skog.” Här matar hon in de friska askarnas koordinater och egenskaper i en gps-app.

3 saker du kan göra för asken

1. Du kan inte göra så mycket för att förhindra att askskottsjukan angriper ditt bestånd. Men märker du att du fått det – hugg inte ned träden. Det finns de som klarar sig. Du kan ha en sådan juvel. Och även om de inte klarar sig är de viktiga för biodiversitet och insekter. Över hundra arter har asken som förstahandsval, som livsmiljö.

2. Håll rent och snyggt. Med ett fåtal askar i beståndet kan du eventuellt bromsa askskottsjukan. Rensa undan döda grenar så att svampen inte kan övervintra. Det är förstås svårt att göra i ett helt skogsbestånd. Svampen övervintrar på grenarna och släpper sporer på sommaren, sporer som sprids med vinden.

3. Använd inte kemiska bekämpningsmedel. Det har gjorts sådana försök, men i naturliga bestånd är det varken effektivt eller bra för miljön. Det slår även ut gynnsamma svampar och organismer som lever på asken. Man har utvecklat biologisk bekämpning i labbmiljö, men det fungerar ännu inte i fält.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket