Hon fightas för asken

Hanna Bernö forskar om askskottsjukan. Hon tycker att det behövs ett starkare regelverk för hur man transporterar levande organismer, fröer och trävaror. “Det kan lätt bli så här fel som det blivit med asken”, säger hon. Foto: Erik Wingquist

Askskottsjukan hotar vårt gamla världsträd asken. Men Skogforsks Hanna Bernö som slåss för dess överlevnad har inte gett upp hoppet: – Jag vet att det finns chans för asken att överleva. Men då måste vi agera! 

Text: MAJA-STINA SKARSTEDT. Foto: ERIK WINGQUIST 

När Hanna Bernö fortfarande var masterstudent fastnade hon för en föreläsning som hölls av hennes nuvarande handledare, Michelle Cleary, docent och universitetslektor i skogspatologi på SLU.

 – Föreläsningen handlade om invasiva sjukdomar på ädellövträd och jag blev väldigt intresserad. Det är ett outforskat fält, framförallt i Sverige. Jag tyckte att det var spännande att det fanns ett driv, annat än kommersiella värden. Det handlar om en arts överlevnad och inte vilken art som helst – utan vårt eget urträd Yggdrasil. Hanna Bernö började sin doktorandtjänst vid både SLU och Skogforsk samtidigt som coronapandemin bröt ut. 

– Jag brukar förklara för folk som inte är så insatta i skog att askskottsjukan är ungefär som corona, men för asken, säger hon. Vissa askar dör, andra klarar sig bättre.

I forskningsprojektet Rädda asken har Hanna Bernö fått träffa privata skogsägare i den medborgarforskning som pågått: ”Det har varit väldigt givande – de brinner för det här ämnet lika mycket som jag gör. Vi har fått se hur mycket asken betyder för människorna. Känslorna för asken ger en annan sida av skogsskötseln och betydelsen av skog.” här matar hon in de friska askarnas koordinater och egenskaper i en gps-app. Foto: Erik Wingquist

 

Undersöker tålighet

I forskarteamet ingår förutom Hanna Bernö, Michelle Cleary och Skogforskkollegan Mateusz Liziniewicz, med flera projekt igång samtidigt. Rädda Asken pågår fortfarande – initiativet som Michelle Cleary grundade med Skogforsks Lars-Göran Stener när de började studera askskottsjukan och dess effekter under 2000-talet.  Just nu förbereder Hanna Bernö ett labbarbete där de undersöker om det finns biomarkörer som kan indikera hur tålig en enskild ask är. I Skåne gör gruppen också fältförsök med svenska askar som både bedömts vara känsliga och mer toleranta. Vid samma försök har de också fem asiatiska askarter, då askskottsjukan kommit till Europa från Asien genom internationell handel.

– I vårt försök vill vi se om det finns någon likhet mellan de asiatiska askarna och de europeiska askar som har större motståndskraft. Dessa biomarkörer skulle kunna vara en hjälp i framtiden för genetisk selektion av nya askar, säger Hanna Bernö. 

Starta förädling

Tanken är att förädla fram askar med starkt immunförsvar. Den processen är bara påbörjad. Även medborgarforskning, där privatpersoner hör av sig med tips på friska askar i sjukdomsdrabbade bestånd pågår. 

– Vi åker ut och undersöker om de är så friska som det sägs, markerar och åker tillbaka senare. Klarar de en andra inventering väljs de ut för ympning. Vi har gjort uppföljningar av medborgartips under flera år och skulle önska att vi hann besöka ännu fler. Forskningen kräver tid och resurser. Här hoppas hon att resurserna finns. 

– Tiden är en bristvara för att göra urval och för storskaliga och långsiktiga försök. Men det krävs för att få fram en ny generation toleranta askar som kan användas för skogsbruk. 

Och Hanna Bernö är hoppfull.

 – När du jobbar med en arts överlevnad hjälper det inte att vara pessimistisk. Men det gäller att vi agerar nu och att vi får fortsatta medel. Med teknik för snabbare förädlingsprocesser finns det definitivt en chans att asken kan bli ett ekonomiskt intressant skogsträd igen. Och vackra vårdträd, för den delen. I klimathotets skugga kommer vi att behöva många trädslag att jobba med.  

3 saker du kan göra  

Ask. Foto: Hanna Bernö

1 | Du kan inte göra så mycket för att förhindra att askskottsjukan angriper ditt bestånd.

Men märker du att du fått det – hugg inte ned träden. Det finns de som klarar sig. Du kan ha en sådan juvel. Och även om de inte klarar sig är de viktiga för biodiversitet och insekter. Över hundra arter har asken som förstahandsval, som livsmiljö.

 2 | Håll rent och snyggt. 

Med ett fåtal askar i beståndet kan du eventuellt bromsa askskottsjukan. Rensa undan döda grenar så att svampen inte kan övervintra. Det är förstås svårt att göra i ett helt skogsbestånd. På vintern övervintrar svampen på grenar, och släpper sporer på sommaren. Sporer som sprids med vinden. 

3 | Använd inte kemiska bekämpningsmedel. 

Det har gjorts sådana försök, men i naturliga bestånd är det varken effektivt eller bra för miljön. Det slår även ut gynnsamma svampar och organismer som lever på asken. Man har utvecklat biologisk bekämpning i labbmiljö, men det fungerar ännu inte i fält. 

Läs mer: rädda asken – webbplats och blogg där teamet kommunicerar sin forskning.

 

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 1 2021.

Relaterade reportage

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet