Askskottsjukan hotar vårt gamla världsträd asken. Men Skogforsks Hanna Bernö som slåss för dess överlevnad har inte gett upp hoppet: – Jag vet att det finns chans för asken att överleva. Men då måste vi agera!
Text: MAJA-STINA SKARSTEDT. Foto: ERIK WINGQUIST
När Hanna Bernö fortfarande var masterstudent fastnade hon för en föreläsning som hölls av hennes nuvarande handledare, Michelle Cleary, docent och universitetslektor i skogspatologi på SLU.
– Föreläsningen handlade om invasiva sjukdomar på ädellövträd och jag blev väldigt intresserad. Det är ett outforskat fält, framförallt i Sverige. Jag tyckte att det var spännande att det fanns ett driv, annat än kommersiella värden. Det handlar om en arts överlevnad och inte vilken art som helst – utan vårt eget urträd Yggdrasil. Hanna Bernö började sin doktorandtjänst vid både SLU och Skogforsk samtidigt som coronapandemin bröt ut.
– Jag brukar förklara för folk som inte är så insatta i skog att askskottsjukan är ungefär som corona, men för asken, säger hon. Vissa askar dör, andra klarar sig bättre.
Undersöker tålighet
I forskarteamet ingår förutom Hanna Bernö, Michelle Cleary och Skogforskkollegan Mateusz Liziniewicz, med flera projekt igång samtidigt. Rädda Asken pågår fortfarande – initiativet som Michelle Cleary grundade med Skogforsks Lars-Göran Stener när de började studera askskottsjukan och dess effekter under 2000-talet. Just nu förbereder Hanna Bernö ett labbarbete där de undersöker om det finns biomarkörer som kan indikera hur tålig en enskild ask är. I Skåne gör gruppen också fältförsök med svenska askar som både bedömts vara känsliga och mer toleranta. Vid samma försök har de också fem asiatiska askarter, då askskottsjukan kommit till Europa från Asien genom internationell handel.
– I vårt försök vill vi se om det finns någon likhet mellan de asiatiska askarna och de europeiska askar som har större motståndskraft. Dessa biomarkörer skulle kunna vara en hjälp i framtiden för genetisk selektion av nya askar, säger Hanna Bernö.
Starta förädling
Tanken är att förädla fram askar med starkt immunförsvar. Den processen är bara påbörjad. Även medborgarforskning, där privatpersoner hör av sig med tips på friska askar i sjukdomsdrabbade bestånd pågår.
– Vi åker ut och undersöker om de är så friska som det sägs, markerar och åker tillbaka senare. Klarar de en andra inventering väljs de ut för ympning. Vi har gjort uppföljningar av medborgartips under flera år och skulle önska att vi hann besöka ännu fler. Forskningen kräver tid och resurser. Här hoppas hon att resurserna finns.
– Tiden är en bristvara för att göra urval och för storskaliga och långsiktiga försök. Men det krävs för att få fram en ny generation toleranta askar som kan användas för skogsbruk.
Och Hanna Bernö är hoppfull.
– När du jobbar med en arts överlevnad hjälper det inte att vara pessimistisk. Men det gäller att vi agerar nu och att vi får fortsatta medel. Med teknik för snabbare förädlingsprocesser finns det definitivt en chans att asken kan bli ett ekonomiskt intressant skogsträd igen. Och vackra vårdträd, för den delen. I klimathotets skugga kommer vi att behöva många trädslag att jobba med.
3 saker du kan göra
1 | Du kan inte göra så mycket för att förhindra att askskottsjukan angriper ditt bestånd.
Men märker du att du fått det – hugg inte ned träden. Det finns de som klarar sig. Du kan ha en sådan juvel. Och även om de inte klarar sig är de viktiga för biodiversitet och insekter. Över hundra arter har asken som förstahandsval, som livsmiljö.
2 | Håll rent och snyggt.
Med ett fåtal askar i beståndet kan du eventuellt bromsa askskottsjukan. Rensa undan döda grenar så att svampen inte kan övervintra. Det är förstås svårt att göra i ett helt skogsbestånd. På vintern övervintrar svampen på grenar, och släpper sporer på sommaren. Sporer som sprids med vinden.
3 | Använd inte kemiska bekämpningsmedel.
Det har gjorts sådana försök, men i naturliga bestånd är det varken effektivt eller bra för miljön. Det slår även ut gynnsamma svampar och organismer som lever på asken. Man har utvecklat biologisk bekämpning i labbmiljö, men det fungerar ännu inte i fält.
Läs mer: rädda asken – webbplats och blogg där teamet kommunicerar sin forskning.
Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 1 2021.