Hur går det med jämställdheten?

För tio år sedan slog en nedslående enkätundersökning ned i skogssektorn: det fanns en tydlig könsbaserad segregering av den skogliga arbetsmarknaden och kvinnor valde att lämna branschen. Rekryteringsprocesserna, utbildningarna och arbetsmiljön framhölls som särskilt problematiska. Sedan dess har en rad satsningar genomförts för att göra skogssektorn mer attraktiv.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON, Sverker@bitzer.se

Nu görs en uppföljningsenkät för att kartlägga dagens villkor för kvinnorna.

– Den utveckling som vi framför allt vill utforska är hur arbetsmarknaden har utvecklats i ljuset av ett ganska intensivt jämställdhetsarbete och då är det främst det senaste decenniet vi rör oss i, snarare än decennier, säger Maria Johansson, forskare vid SLU. Vi vill också veta mer om de utmaningar som fortfarande finns på arbetsmarknaden.

–Att utforma urvalet som vi gjort gör att vi kan jämföra män och kvinnor i samma ålderskategorier – når de samma positioner i näringen, eller skiljer det sig åt? Det är viktigt att ha koll på om eventuella olikheter beror på skillnad i erfarenhet eller något annat.

En förändring från den förra enkäten (2011) är att forskarna tar avstamp i skogens MeToo-upprop Slutavverkat från 2017. Där förekom berättelser om sexuella trakasserier, och forskarna vill veta hur utbredd den problematiken är. Även Skogforsk är med i framtagandet och utskicket av enkäten samt i analyserna av resultaten:

– Eftersom majoriteten av frågorna är samma som i enkäten för tio år sedan, ska det bli jätteintressant att se om upplevelsen av jämställdheten har blivit bättre, säger Caroline Rothpfeffer, kommunikationsoch hållbarhetschef på Skogforsk.

Enkäten kommer gå ut till samtliga kvinnor som är skogsutbildade i Sverige och lika många skogsutbildade män.

– Jag vill uppmana alla som får enkäten i sin hand (inbjudan kommer via brev, red. anm.) att svara på den, så att vi tillsammans kan göra skogsnäringen till en än mer attraktiv arbetsplats, hoppas Caroline Rothpfeffer.

 

 


Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 3/2021


 

Relaterade reportage

Räkna med frost

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet