Hur säkrar vi överlevnaden?

Få plantor och stora förädlingsförluster. Det visar flera inventeringar av föryngringsytor runt om i landet. Den senaste tiden har flera inventeringar visat att färre plantor än man trott överlever i det långa loppet. Istället har självföryngrad skog tagit dess plats. Nu kraftsamlar SLU och Skogforsk i föryngringsfrågan.

Text och foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se

Ny teknik har gjort det möjligt att positionera och följa enskilda träd under en längre tid. Planteringar som sett lyckade ut i det korta perspektivet visade sig ha betydligt sämre överlevnad än förväntat – med betydande bortfall av förädlingsvinsterna. Nästa steg blir att ta reda på varför.

– Plantornas överlevnad och tillväxt från plantering fram till röjning är beroende av många samverkande faktorer och det finns påfallande lite forskning kring ämnet, säger Jonas Öhlund, skötselforskare vid Skogforsk.

För att hitta sambanden har Skogforsk och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för första gången gått ihop för att kraftsamla runt föryngringsfrågor.

– Sammantaget bidrar arbetet till att lägga en viktig grund för en mer utvecklad och precisionsbaserad skogsföryngring, med potential att kraftfullt kunna öka tillväxten i våra framtida skogar samtidigt som miljöpåverkan kan minimeras säger Annika Nordin, professor på SLU.

Först ut i kraftsamlingen är ett försök som går under namnet Samspelsförsöket som kommer löpa under fyra år. Där studeras samspelet mellan plantstorlek, planteringspunkt, planteringstidspunkt och tillförsel av gödsel vid planteringen. Både tall- och granplantor ingår i försöken som i ett första steg kommer att löpa från plantering fram till dess att plantorna har etablerat sig på hygget.

– Vi misstänker att det finns en stor variation i hur väl markberedningen lyckas skapa de planteringspunkter som eftersträvas och att detta kan ha en stor påverkan på plantornas tidiga överlevnad och förmåga att snabbt etablera sig. Därför kommer planteringspunkternas kvalitet noga att beskrivas i försöket och kopplas mot registrerad plantöverlevnad och tillväxtparametrar, säger Jonas Öhlund.

”Vårt mål är att på effektivast möjliga sätt kunna förbättra de svagaste länkarna i föryngringskedjan.”

Fler projekt ligger i startgroparna. Bland annat hoppas Jonas Öhlund och hans kollegor på att snart kunna dra igång ett omfattande inventeringsprojekt i utslumpade praktiska föryngringar. Fokus kommer att ligga på plantvitalitet och tillväxt under de första tre åren efter planteringen tillsammans med detaljerade beskrivningar av planteringspunkternas kvalitet.

– Det är ett mycket ambitiöst och resurskrävande arbete men skulle kunna ge oss ett värdefullt ”nolläge” för att bättre förstå var vårt fokus bör ligga. Vårt mål är att på effektivast möjliga sätt kunna förbättra de svagaste länkarna i föryngringskedjan, säger Jörgen Hajek, forskare vid Skogforsk.

Andra kunskapsluckor som skötselforskarna vill fylla är samspelseffekter mellan olika typer av snytbaggeskydd och gödsling samt förbättrad ståndortsanpassning med hjälp av mer detaljerade beskrivningar av skogsmarken genom skanning och smartare flygbilder.


Omvänd torva – inte alltid bäst!

Att plantera i omvänd torva anses ge den bästa överlevnaden och tillväxten. Men under torra somrar är det en riskabel metod!

En vanlig instruktion till plantörer är att prioritera plantering i omvända torvor. Om det dessutom finns mineraljord ovanpå är det en riktig höjdare till planteringspunkt. En omvänd torva skapar en komposteffekt – med högre marktemperatur och ökad näringstillgång jämfört med plantering i mineraljord. Den extremt torra sommaren 2018 visade dock att plantering i den omvända torvan kan leda till mycket höga plantavgångar – i alla fall vid sen vår- och högsommarplantering.

Försök utförda av Skogforsk med sen vår- och högsommarplantering i norra Sverige visar att plantor i omvända torvor kan få allvarliga problem med vattentillförseln.

– Plantering i mineraljordspunkter är ett säkert alternativ sett till överlevnad och trots de extremt torra förhållandena 2018 kunde inga högre avgångar registreras efter den första sommaren. Stigande kapillärt bundet markvatten ger plantan en säker vattenförsörjning även då sommarregnen uteblir, säger forskaren Jörgen Hajek som står bakom studien.

Men för att undvika uppfrysning bör plantering i mineraljord inte utföras på finjordsrika marker. Den låga näringstillgången i mineraljorden riskerar också att medföra en försämrad långsiktig tillväxt hos plantorna.

FOTO: SKOGFORSK

— För att undvika framtida avgångar till följd av uppfrysning är det viktigt att man planterar plantorna högt i harvfåran och håller sig till väldränerad mineraljord utan finsediment, menar Jörgen Hajek, Skogforsk.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket