Riset samlas in. Marken är förberedd sedan flera år. Anläggningen av fjärde generationens fröplantager (FyrO) går enligt plan. Samtidigt – vad vet vi egentligen om hur framtidens klimat kommer att påverka våra skogsträd? Kommer plantagerna att leverera som förväntat?
Text och foto: ELIN FRIES, Bitzer
Nya forskningsresultat från Skogforsk visar att framtidens klimat kommer påverka de svenska tallfröplantagerna –men det är osäkert hur mycket, beroende på hur stor klimatförändringarna blir. Samtidigt ska nästa generations plantager anläggas.
– Tillsammans med de stora aktörerna på frö- och plantmarknaden i Sverige måste vi reda ut hur den nya kunskapen ska hjälpa oss att fatta så bra beslut som möjligt, trots de stora osäkerheterna, säger Mats Berlin, forskare vid Skogforsk.
Även för gran i framtiden
Analysen görs för de nya plantager som ska försörja SCA:s tallmarker med framtidens plantmaterial. Men resultaten kommer att kunna användas av fler aktörer som står i startgroparna. I längden ska dessa analyser kunna ge beslutsunderlag för både tall, gran och även andra trädslag. I projektet ingår en användargrupp med de aktörer som planerat för skötselansvar och ägande i de kommande FyrO-plantagerna. Roger Törnqvist är platschef på Lagans fröstation vid Sveaskog. Här förs mycket diskussioner om hur klimatet kommer förändra designen av framtidens fröplantager.
– Givet den stora osäkerheten måste vi jobba med ett mer diversifierat föräldramaterial än i det föregående TreO-programmet. Vi får helt enkelt offra lite tillväxt till förmån för andra egenskaper såsom härdighet, överlevnad och sjukdomsresistens.
SCA i startgroparna
SCA är en av de första aktörerna att starta nya FyrO-plantager av tall. Planen är att inom kort etablera nya plantager för hela sitt skogsinnehav samt planerade externa inköps- och försörjningsområden. FyrO-plantagerna kommer att anläggas under de kommande 10 åren och dessa börjar producera frö efter ytterligare 10–20 år.
FOTO: SCA
”Det vi har att förhålla oss till att plantorna kommer ha ett visst klimat när de är små, och ett visst när de är stora.”
– Plantageanläggning innebär en otrolig långsiktighet och det gäller att vara ute i god tid. När vi nu anlägger plantage gör vi det i vårt nuvarande klimat. Plantaget ger frö om 20 år, sedan ska träden stå i 80–100 år i skogslandskapet och vi vet ju inte hur klimatet ser ut då, säger Ola Kåren, skogsvårdschef vid SCA.
Så hur gör SCA rent praktiskt när ni nu anlägger nya fröplantager?
– Det vi har att förhålla oss till är att plantorna kommer ha ett visst klimat när de är små, och kanske ett annat när de är stora. Den stora klimatförändringen kan ske när de är stora, men det är viktigast att ta hänsyn till den första delens i plantans liv, när den är som mest sårbar.
Men, som Ola Kåren konstaterar, frågan är hur mycket risk som ska läggas i en korg. Visserligen har flera aktörer redan nu samägande av plantager. Men i framtiden kan ytterligare samägande bli aktuellt.
– Det projekt vi har med Skogforsk och andra aktörer nu är väldigt viktigt. Inte bara för enskilda markägare, utan hela Sverige påverkas hur växtliga och motståndskraftiga plantorna är. Vi kommer satsa på det bästa materialet, men det handlar mycket om skötsel också, säger Ola Kåren.
Det område där en fröplantage växer som bäst kan komma att förskjutas så att det inte längre matchar fröplantagets innehav som planerat. Kartorna visar produktionsprestanda över en omloppstid för simulerat fröplantagematerial (TreO, tall med standardiserat klonursprung på 62 oN), där man jämför plantering idag (vänster) med plantering om 25 år (höger). På bilden syns hur successiva klimatför-ändringar påverkar var det är lämpligt att plantera frömaterialet. Gul färg visar optimal användning i framtiden.
FyrO – svårare beslut än någonsin
Under 2022 startar anläggningen av den fjärde generationens fröplantager runt om i Sverige. De senaste plantagerna (TreO) som nu är i produktion ger plantor som växer i snitt 21 procent bättre än oförädlade plantor från naturbestånd. Nästa generations fröplantager (FyrO) som nu planeras, förväntas öka tillväxten med ytterligare cirka sju procent.
FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER
Ett mer komplext – men vassare – Plantval
Plantval är ett välbekant beslutstöd för många större skogsägare som ska välja skogsodlingsmaterial. Välj trädslag och var i landet du vill plantera och verktyget rangordnar materialen efter deras beräknade produktion på den aktuella lokalen. Men beslutstödet bygger på ett enda framtidsscenario om hur klimatet kommer att utvecklas.
– Idag har vi tillgång till klimatdata med högre upplösning – framför allt geografiskt – än när Plantval skapades och vi har nu även tillgång till data för flera klimatscenarier. Så vi behöver uppdatera Plantval för att det ska bli vassare och inte ge oss missvisande beslutsunderlag, säger Henrik Hallingbäck, forskare vid Skogforsk.
Det blir en pedagogisk utmaning, konstaterar han. För i en testplattform av Plantval används nu många framtida scenarier för beräkningarna. Två viktiga slutsatser kunde direkt dras från en preliminär analys:
1. Exempelplantagernas huvudsakliga användningsområde förändrades i vissa fall drastiskt, beroende på var i landet plantagen ligger samt graden av uppvärmning. Ibland så mycket att ett skogsföretags plantmaterial passar bättre utanför det egna geografiska verksamhetsområdet.
2. När flera scenarier inkluderades blev osäkerheten i vissa fall så stor att man behöver utveckla nya och bättre prognosmodeller för att bättre hantera detta.
