Hur ska skogen bli lönsammare?

Så tycker Skogforsks intressenter om skogens lönsamhet. 

Martin Holmgren, vd Stora Enso och Skogforsks ordförande

Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?

– Det är en utmaning, som samtidigt sporrar hela branschen att tänka nytt. Jag ser ingen brist på idéer: digitaliseringen skapar till exempel möjligheter i hela värdekedjan. Men det gäller att implementera FoI-resultaten. Vi har en stor koncern och här finns skalfördelar när vi i vår nya organisation bygger ihop råvaruförsörjningen över hela Östersjöbäckenet. Vi samlar vår utvecklingskraft och FoI-aktiviteterna kommer att ha större internationella inslag framöver. Inte minst gäller det utveckling av digitaliseringen, som har potentialen att både effektivisera verksamheten och höja förädlingsvärdet. Med allt bättre datakvalitet blir också beslutsstöden bättre – en mycket lovande utveckling är att vi på sikt kan prognosticera utfallet från skogen så att vi får rätt råvara till rätt industri och till rätt ändamål. Den potentialen utvecklas raskt i takt när vi kopplar ihop skogsattributen med slutprodukterna och produktutvecklingen.

Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?

– Vi får absolut inte slappna av i effektiviseringsarbetet, men fokus måste ligga på ökat värde. Hur det sedan fördelas är marknaden bäst på att bestämma. Vi har olika roller. Skogsägarna har nu en mycket viktig roll att öka tillväxten, medan vi som också är förädlare kan skapa framtidens nya produkter. Tillsammans kommer vi att skapa högre värde.

Kan skogsbruket organisera sig effektivare än i dag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare? 

– Det finns utan tvekan potentialer att hämta här, vi ska ha en öppenhet och tänka nytt i gränssnittsfrågor. Det är inte så att en storlek passar alla, men där möjligheterna finns att utmana organisationen ska vi förstås göra det.

Marie Wickberg, kommunikationschef Mellanskog

Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?

– Ur ett skogsägarperspektiv är det naturligtvis problematiskt, vårt mål är ju att skapa starkare skogsägare och rikare skogar. En anledning är att det nu är fler intressenter i skogsbruket och en tilltagande målinflation. De senaste årens extremväder driver också kostnaderna. Vi kan inte sitta och vänta på det stora ”språnget” – små förbättringar krävs kontinuerligt i form av allt från digitalisering och bättre processtyrning till drönarteknik. En konkret fråga som vi står inför just nu är hur vi ser på avtal och upphandlingar. Här tror vi på en ökad samordning från vår sida och kanske också en förändrad struktur på entreprenadsidan. Vi ser också att kliv kring digitalisering på drivningssidan (införandet av forest link) ger samlade data som leder till kostnadskontroll och bättre beslutsstöd både hos oss och entreprenörerna. Om man ska peka ut något särskilt så jobbar vi mycket med leveranssäkerhet och optimeringsverktyg för våra transporter, det är insatser som snabbt kan generera stora summor – alternativt kosta mycket om man misslyckas.

Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?

– Det är lättast att jobba med kostnadssidan, som vi kan påverka själva. Men vi ser också saker i horisonten som kan öka intäkterna: ökad efterfrågan på förnybar råvara och att vi jobbar mer med. energisortimenten. Det är inga revolutioner, men viktiga steg när vi både jagar de stora sprången och de små förbättringarna. Om vi kan bibehålla lönsamheten så är det bra, i väntan på en större, klimatdriven global efterfrågan.

Kan skogsbruket organisera sig effektivare än i dag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare? 

– Större leverantörer med bredare portföljer skulle kunna rationalisera vår sida av verksamheten. Samtidigt ser vi en motsatt trend där hög specialkompetens är viktig, och det kan vara svårt att kombinera med en ökad bredd. Stuprören i vår egen organisation kan också vara ett hinder.

Jonas Mårtensson, affärsområdeschef skog, SCA

Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?

– Trenden följer den vi ser i andra branscher med måttligt sofistikerade varor. Slutkunden förväntar sig mer eller bättre produkter och branschen behöver både produktutveckla och öka rationaliteten för att behålla marginalerna.

På intäktssidan ser vi att egenskaperna hos olika stockar, träd, bestånd och geografier går att utnyttja bättre i både sågverken och bruken. Skogforsk och RISE har banat väg för hur löpande försörjningsprognoser kan göras för de olika industriernas behov utifrån laserskanning och skördardata.

Här tar vi integrerade kliv med industrin för att öka förädlingsvärdet. Att vi får röntgenramar på plats för att kunna verifiera prognoserna gör att vi kan vara modigare i vilken takt vi förändrar råvarumixen och därmed utvecklar slutprodukterna för högre intäkter.

Men vi måste fortsätta utveckla produktiviteten för att hålla nere kostnaderna. Viktigast är att den teknik vi har används så effektivt som möjligt. Vi kan fortfarande utveckla våra värdekedjor, både genom utbildning i metodik och med beslutsstöd som Bestway.

Vi ser också en del teknik– och digitaliseringsutveckling som ska ge effekt, som nya skotarkoncept, planteringsmaskiner samt förarstöd som ger en högre och jämnare produktion.

Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?

– Vi ska göra vad vi kan för att lyckas med det och kommer att utnyttja både värdeökning och kostnadskontroll som medel. Vi har en viktig roll i att skapa lönsamhet för enskilda skogsägare och på vårt eget skogsinnehav. Skogsbruksresultatet är en viktig del för att sätta värdet på skogsfastigheter. Vårt skogsinnehav värderas idag till del av värdet på transaktionspriser för skogsmark i norra Sverige. Att vi utvecklar och investerar i lönsam industri är en del i det.

Kan skogsbruket organisera sig effektivare än i dag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare? 

– Att vara närvarande i fält och kunna ta beslut på stående fot är en stark småskalefördel. Vi tror på att kombinera stordriftsfördelar – där vi ska vara utvecklande – med de småskalefördelar som finns hos driftiga entreprenörer. Målsättningen är att ge våra entreprenörer så bra förutsättningar som möjligt för att vara kostnadseffektiva. Med vår pågående omorganisation vill vi bidra mer i gränssnittet mellan oss och våra entreprenörer.

 

Erik ling, stiftsjägmästare, Västerås stift

Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?

– Trenden är i linje med vad vi upplever, med platt prisnivå och ökande kostnader. Vi är lite som grodan i vattnet som långsamt värms upp. Men vi har skalfördelar i vårt samarbete mellan förvaltningarna, där vi samordnar allt med en hög startkostnad, certifiering, IT-plattformar med mera. Just det sistnämnda är viktigt för att vi ska kunna nyttja digitaliseringen, som ger högre kvalitet och leveranssäkerhet – vilket bör ge oss högre priser – samtidigt som färre personer kan managera samma arealer och volymer.

Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?

–Det är svårt att få ut de virkesvärden som finns i skogen, det finns knappt någon marknad för specialsortiment – inte ens till exempel sortiment med högre kärnvedsandel ger egentligen högre intäkter. En bättre fungerande virkesmarknad skulle hjälpa, det finns för få spelare i vissa regioner. Säljarna är relativt splittrade, gör få stora affärer under sin tid som skogsägare och möter affärsproffs från industrisidan. Vi som är stora kan dock konjunkturanpassa avverkningsvolymerna.

Jag hoppas på mer högvärdiga produkter från skogen på sikt. Tyskarna och danskarna är duktiga på det, med fler tillverkare i närområdet som dessutom har mer fokus på kundrelationer och strävar efter hög förädling, medan vi i Sverige snarare söker nästa stora bulkprodukt. Vi är mer producenter. En sak som jag tror kan växa är att vi med hjälp av digitaliseringen kan ge slutkunden hela narrativet om en produkt. Du får med dig hela storyn om plankan, så att säga. Det är en häftig vision som kan ge mer betalt. Med en negativ trend ökar andra intäktsflöden i betydelse. Vindkraften ger enormt mycket mer än skogsbruket och vi har flera stora parker på våra innehav, där vi också engagerar oss i kraftföretagen för att få insyn och lära oss mer. Vi utvecklar också upplåtelsesidan med naturturistentreprenörer inom upplevelser, fiske och jakt – där har vi varit hemmablinda, men det finns stora potentialer.

Kan skogsbruket organisera sig effektivare än i dag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare?

– Entreprenörerna får allt mer ansvar, framför allt de som har stora andelar hos oss. Det handlar också om vilka som har kompetensen och kapaciteten att göra bredare uppdrag. Att vi har en tryggad försörjning av kompetent och motiverad personal är en ödesfråga, där en bredare tjänsteportfölj kan vara en del.

 


Artikeln publicerades i Skogforsks tidning VISION 3/2020.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket