Så tycker Skogforsks intressenter om skogens lönsamhet.
Martin Holmgren, vd Stora Enso och Skogforsks ordförande
Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?
– Det är en utmaning, som samtidigt sporrar hela branschen att tänka nytt. Jag ser ingen brist på idéer: digitaliseringen skapar till exempel möjligheter i hela värdekedjan. Men det gäller att implementera FoI-resultaten. Vi har en stor koncern och här finns skalfördelar när vi i vår nya organisation bygger ihop råvaruförsörjningen över hela Östersjöbäckenet. Vi samlar vår utvecklingskraft och FoI-aktiviteterna kommer att ha större internationella inslag framöver. Inte minst gäller det utveckling av digitaliseringen, som har potentialen att både effektivisera verksamheten och höja förädlingsvärdet. Med allt bättre datakvalitet blir också beslutsstöden bättre – en mycket lovande utveckling är att vi på sikt kan prognosticera utfallet från skogen så att vi får rätt råvara till rätt industri och till rätt ändamål. Den potentialen utvecklas raskt i takt när vi kopplar ihop skogsattributen med slutprodukterna och produktutvecklingen.
Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?
– Vi får absolut inte slappna av i effektiviseringsarbetet, men fokus måste ligga på ökat värde. Hur det sedan fördelas är marknaden bäst på att bestämma. Vi har olika roller. Skogsägarna har nu en mycket viktig roll att öka tillväxten, medan vi som också är förädlare kan skapa framtidens nya produkter. Tillsammans kommer vi att skapa högre värde.
Kan skogsbruket organisera sig effektivare än i dag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare?
– Det finns utan tvekan potentialer att hämta här, vi ska ha en öppenhet och tänka nytt i gränssnittsfrågor. Det är inte så att en storlek passar alla, men där möjligheterna finns att utmana organisationen ska vi förstås göra det.
Marie Wickberg, kommunikationschef Mellanskog
Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?
– Ur ett skogsägarperspektiv är det naturligtvis problematiskt, vårt mål är ju att skapa starkare skogsägare och rikare skogar. En anledning är att det nu är fler intressenter i skogsbruket och en tilltagande målinflation. De senaste årens extremväder driver också kostnaderna. Vi kan inte sitta och vänta på det stora ”språnget” – små förbättringar krävs kontinuerligt i form av allt från digitalisering och bättre processtyrning till drönarteknik. En konkret fråga som vi står inför just nu är hur vi ser på avtal och upphandlingar. Här tror vi på en ökad samordning från vår sida och kanske också en förändrad struktur på entreprenadsidan. Vi ser också att kliv kring digitalisering på drivningssidan (införandet av forest link) ger samlade data som leder till kostnadskontroll och bättre beslutsstöd både hos oss och entreprenörerna. Om man ska peka ut något särskilt så jobbar vi mycket med leveranssäkerhet och optimeringsverktyg för våra transporter, det är insatser som snabbt kan generera stora summor – alternativt kosta mycket om man misslyckas.
Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?
– Det är lättast att jobba med kostnadssidan, som vi kan påverka själva. Men vi ser också saker i horisonten som kan öka intäkterna: ökad efterfrågan på förnybar råvara och att vi jobbar mer med. energisortimenten. Det är inga revolutioner, men viktiga steg när vi både jagar de stora sprången och de små förbättringarna. Om vi kan bibehålla lönsamheten så är det bra, i väntan på en större, klimatdriven global efterfrågan.
Kan skogsbruket organisera sig effektivare än i dag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare?
– Större leverantörer med bredare portföljer skulle kunna rationalisera vår sida av verksamheten. Samtidigt ser vi en motsatt trend där hög specialkompetens är viktig, och det kan vara svårt att kombinera med en ökad bredd. Stuprören i vår egen organisation kan också vara ett hinder.
Jonas Mårtensson, affärsområdeschef skog, SCA
Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?
– Trenden följer den vi ser i andra branscher med måttligt sofistikerade varor. Slutkunden förväntar sig mer eller bättre produkter och branschen behöver både produktutveckla och öka rationaliteten för att behålla marginalerna.
På intäktssidan ser vi att egenskaperna hos olika stockar, träd, bestånd och geografier går att utnyttja bättre i både sågverken och bruken. Skogforsk och RISE har banat väg för hur löpande försörjningsprognoser kan göras för de olika industriernas behov utifrån laserskanning och skördardata.
Här tar vi integrerade kliv med industrin för att öka förädlingsvärdet. Att vi får röntgenramar på plats för att kunna verifiera prognoserna gör att vi kan vara modigare i vilken takt vi förändrar råvarumixen och därmed utvecklar slutprodukterna för högre intäkter.
Men vi måste fortsätta utveckla produktiviteten för att hålla nere kostnaderna. Viktigast är att den teknik vi har används så effektivt som möjligt. Vi kan fortfarande utveckla våra värdekedjor, både genom utbildning i metodik och med beslutsstöd som Bestway.
Vi ser också en del teknik– och digitaliseringsutveckling som ska ge effekt, som nya skotarkoncept, planteringsmaskiner samt förarstöd som ger en högre och jämnare produktion.
Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?
– Vi ska göra vad vi kan för att lyckas med det och kommer att utnyttja både värdeökning och kostnadskontroll som medel. Vi har en viktig roll i att skapa lönsamhet för enskilda skogsägare och på vårt eget skogsinnehav. Skogsbruksresultatet är en viktig del för att sätta värdet på skogsfastigheter. Vårt skogsinnehav värderas idag till del av värdet på transaktionspriser för skogsmark i norra Sverige. Att vi utvecklar och investerar i lönsam industri är en del i det.
Kan skogsbruket organisera sig effektivare än i dag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare?
– Att vara närvarande i fält och kunna ta beslut på stående fot är en stark småskalefördel. Vi tror på att kombinera stordriftsfördelar – där vi ska vara utvecklande – med de småskalefördelar som finns hos driftiga entreprenörer. Målsättningen är att ge våra entreprenörer så bra förutsättningar som möjligt för att vara kostnadseffektiva. Med vår pågående omorganisation vill vi bidra mer i gränssnittet mellan oss och våra entreprenörer.
Erik ling, stiftsjägmästare, Västerås stift
Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?
– Trenden är i linje med vad vi upplever, med platt prisnivå och ökande kostnader. Vi är lite som grodan i vattnet som långsamt värms upp. Men vi har skalfördelar i vårt samarbete mellan förvaltningarna, där vi samordnar allt med en hög startkostnad, certifiering, IT-plattformar med mera. Just det sistnämnda är viktigt för att vi ska kunna nyttja digitaliseringen, som ger högre kvalitet och leveranssäkerhet – vilket bör ge oss högre priser – samtidigt som färre personer kan managera samma arealer och volymer.
Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?
–Det är svårt att få ut de virkesvärden som finns i skogen, det finns knappt någon marknad för specialsortiment – inte ens till exempel sortiment med högre kärnvedsandel ger egentligen högre intäkter. En bättre fungerande virkesmarknad skulle hjälpa, det finns för få spelare i vissa regioner. Säljarna är relativt splittrade, gör få stora affärer under sin tid som skogsägare och möter affärsproffs från industrisidan. Vi som är stora kan dock konjunkturanpassa avverkningsvolymerna.
Jag hoppas på mer högvärdiga produkter från skogen på sikt. Tyskarna och danskarna är duktiga på det, med fler tillverkare i närområdet som dessutom har mer fokus på kundrelationer och strävar efter hög förädling, medan vi i Sverige snarare söker nästa stora bulkprodukt. Vi är mer producenter. En sak som jag tror kan växa är att vi med hjälp av digitaliseringen kan ge slutkunden hela narrativet om en produkt. Du får med dig hela storyn om plankan, så att säga. Det är en häftig vision som kan ge mer betalt. Med en negativ trend ökar andra intäktsflöden i betydelse. Vindkraften ger enormt mycket mer än skogsbruket och vi har flera stora parker på våra innehav, där vi också engagerar oss i kraftföretagen för att få insyn och lära oss mer. Vi utvecklar också upplåtelsesidan med naturturistentreprenörer inom upplevelser, fiske och jakt – där har vi varit hemmablinda, men det finns stora potentialer.
Kan skogsbruket organisera sig effektivare än i dag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare?
– Entreprenörerna får allt mer ansvar, framför allt de som har stora andelar hos oss. Det handlar också om vilka som har kompetensen och kapaciteten att göra bredare uppdrag. Att vi har en tryggad försörjning av kompetent och motiverad personal är en ödesfråga, där en bredare tjänsteportfölj kan vara en del.
Artikeln publicerades i Skogforsks tidning VISION 3/2020.