Fördelarna med björken är flera: trädet växer snabbt, med lägre risk för omfattande skogsskador och skapar större biologisk mångfald – men hur attraktivt är trädslaget ur industrins perspektiv? Och är det lönsamt för skogsägarna?
Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: SVERKER JOHANSSON
Ola Kårén, SCA
Inom SCA-koncernen används löv främst i white-top kraftliner och CTMP-massa.
– Vi säljer även mycket små mängder björktimmer till sågverk, säger SCA:s skogsvårdschef Ola Kårén.
Bolagets lövved kommer främst från avverkningar i norra Sverige.
– Men undantagsvis importerar vi mindre volymer från våra baltiska dotterbolag. Andelen löv i SCA:s egna skogar har varit relativt konstant.
– Det handlar om runt 15 procent sedan de första taxeringarna som gjordes på femtiotalet. Vi lämnar löv i luckor när vi röjer och gallrar, och där det finns förutsättningar ska lövträdslagsandelen vara minst 10 procent efter röjning och gallring, säger Ola Kårén. En del bestånd öronmärks också för att bli lövskogar.
– Trots att vi i princip planterar med endast ett trädslag per objekt är 30 procent av våra skogar bland- eller lövskogar. Vårtbjörk är det lövträdslag som har störst potential i norra Sverige, både när det gäller tillväxt och lämpliga marker.
Inom SCA ser man ett behov av forskningsprojekt om anläggning och skötsel av förädlad björk, som är mer snabbväxande och har bättre virkeskvalitet.
– Mer forskning och praktiska erfarenheter behövs för att vi ska kunna rekommendera privata markägare till exempel plantering av björk. Risken för skogsskador på grund av älgbete är förstås ett stort orosmoment, där vi i dagsläget redan har en oacceptabel skadebild i tallungskogen. I de värst utsatta vandringsområdena för älg är troligen björkplantering inget alternativ utan dyr stängsling.
Ola Kårén betonar att man i övriga områden i dagsläget vet inte hur väl planterad björk står sig mot viltbetet eller andra skador.
– En effektivare viltförvaltning behövs för att värna ungskogen i norr, då kommer det sannolikt även finnas plats för mer planterad björk, både i SCA:s egna skogar och hos privata markägare.
Per-Anders Fransén, Björkträ
Timret står för ungefär 70 procent av skogsägarens rotnetto, och timret är förstås viktigt även vid en satsning på björk.
– Vårtbjörk eller glasbjörk, det spelar ingen roll, säger Per-Anders Fransén. Men det är viktigt att kunna ta ut sågbara volymer om skogsägarna ska vilja satsa på björk. Han är vd för Björkträ i Arbrå, som tillverkar möbelkomponenter till kvalitetsmöbler, främst av kvistrena bitar från sidobrädor och grövre stockar.
– Kvisten finns främst i kärnan, men även det blir produkter – främst stommar till stoppade möbler i Storbritannien. Vi säljer även till Kina och Vietnam, men svensk möbelindustri är vår huvudmarknad. Björkträ köper sågkubb i östra Mellansverige, från Tierp i söder till Härnösand i norr samt en bit in i Dalarna. Riktpriset ligger strax under normaltimmer av gran.
– Mest köper vi från privatskogsbruket. De enskilda skogsägarna har varit mer toleranta mot björken i skötseln än bolagen. Många bolag jobbar mest med stora virkesbyten också, så de volymerna är inte så lätta att komma åt.
I dag sågar de cirka 18 000 m3 fub ned till 18 centimeter i topp, men såglinjen byggs ut under året och man hoppas på större volymer.
– Så det låter väl bra att intresset för björk ökar, säger Per-Anders Fransén. Volymerna från gallringar och slutavverkningar ökar redan stadigt. Om man är noga med röjning och gallring så gynnar det björken, den lägger på sig diameter om den får utrymme. Däremot är det inte så många som planterar björk. Det sitter djupt i skogsägarna att det ska vara gran och tall, trots björkens många fördelar: stormfasthet, få skadegörare, barriär mot bränder och riskspridning.
Björn Sundberg, Stora Enso
– För oss är det intressant med björk. Vi använder redan fem miljoner kubikmeter björk per år i våra industrier i Sverige och Finland, men det är endast naturligt föryngrad björk och inkluderar import från Baltikum och Ryssland. Att planterad förädlad björk växer lika bra som gran och tall har inte varit riktigt känt i skogsindustrin tidigare, säger Björn Sundberg, ansvarig för skogsforskning vid Stora Enso.
Snabb utveckling
Han ser en stor potential i skogsträdsförädlingen. – Här kan vi gå minst lika snabbt fram som vid förädling av eukalyptus i Sydamerika. Jag tror att björken är bra för nordisk skogsindustri, här kan vi få fram något som är både konkurrenskraftigt och gynnsamt för diversiteten i skogen.
Vilka konkreta åtgärder vidtar ni nu?
– Vi hoppas kunna initiera ytterligare björkforskning även i Finland. Om inte viltbetet visar sig vara ett alltför stort problem, kan man tänka sig att vi börjar plantera i lite större skala om cirka fem till tio år, då forskningen utvecklat mer beprövade rutiner för föryngring och skötsel av björk, säger Björn Sundberg.
Magnus Lindén, Södra
Enligt Magnus Lindén, skogsbruksutvecklare på Södra, så passar björk och lövträd bäst till produkter som textilmassa och till viss del även övrig avsalumassa. Det lövvirke som används inom Södra kommer i dag främst från medlemmarnas skogar.
– I perioder när det inte finns tillräckliga volymer importerar vi en del från Baltikum.
Hur ser då framtiden ut när det gäller björk och andra lövträdslag som produktionsträdslag för Södras del?
– Certifieringen kräver minst tio procent löv efter varje åtgärd, jag tror det är den nivån vi kommer fortsätta rekommendera. Vi har i dag 25 procent löv efter slutröjning i produktionsbestånden. Men det är delvis ett resultat av att barrplantor har dött och att det inte röjts tillräckligt mycket, säger Magnus Lindén.