Industrins intresse för björken ökar

Fördelarna med björken är flera: trädet växer snabbt, med lägre risk för omfattande skogsskador och skapar större biologisk mångfald – men hur attraktivt är trädslaget ur industrins perspektiv? Och är det lönsamt för skogsägarna?

Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: SVERKER JOHANSSON

 

Ola Kårén, SCA

Ola Kårén, skogsvård, SCA Skog. Foto: SCA.

Inom SCA-koncernen används löv främst i white-top kraftliner och CTMP-massa.

– Vi säljer även mycket små mängder björktimmer till sågverk, säger SCA:s skogsvårdschef Ola Kårén.

Bolagets lövved kommer främst från avverkningar i norra Sverige.

– Men undantagsvis importerar vi mindre volymer från våra baltiska dotterbolag. Andelen löv i SCA:s egna skogar har varit relativt konstant.

– Det handlar om runt 15 procent sedan de första taxeringarna som gjordes på femtiotalet. Vi lämnar löv i luckor när vi röjer och gallrar, och där det finns förutsättningar ska lövträdslagsandelen vara minst 10 procent efter röjning och gallring, säger Ola Kårén. En del bestånd öronmärks också för att bli lövskogar.

– Trots att vi i princip planterar med endast ett trädslag per objekt är 30 procent av våra skogar bland- eller lövskogar. Vårtbjörk är det lövträdslag som har störst potential i norra Sverige, både när det gäller tillväxt och lämpliga marker.

Inom SCA ser man ett behov av forskningsprojekt om anläggning och skötsel av förädlad björk, som är mer snabbväxande och har bättre virkeskvalitet.

– Mer forskning och praktiska erfarenheter behövs för att vi ska kunna rekommendera privata markägare till exempel plantering av björk. Risken för skogsskador på grund av älgbete är förstås ett stort orosmoment, där vi i dagsläget redan har en oacceptabel skadebild i tallungskogen. I de värst utsatta vandringsområdena för älg är troligen björkplantering inget alternativ utan dyr stängsling.

Ola Kårén betonar att man i övriga områden i dagsläget vet inte hur väl planterad björk står sig mot viltbetet eller andra skador.

– En effektivare viltförvaltning behövs för att värna ungskogen i norr, då kommer det sannolikt även finnas plats för mer planterad björk, både i SCA:s egna skogar och hos privata markägare.

 

Per-Anders Fransén, Björkträ

Per-Anders Fransén, Björkträ. Foto: Björkträ

Timret står för ungefär 70 procent av skogsägarens rotnetto, och timret är förstås viktigt även vid en satsning på björk.

– Vårtbjörk eller glasbjörk, det spelar ingen roll, säger Per-Anders Fransén. Men det är viktigt att kunna ta ut sågbara volymer om skogsägarna ska vilja satsa på björk. Han är vd för Björkträ i Arbrå, som tillverkar möbelkomponenter till kvalitetsmöbler, främst av kvistrena bitar från sidobrädor och grövre stockar.

– Kvisten finns främst i kärnan, men även det blir produkter – främst stommar till stoppade möbler i Storbritannien. Vi säljer även till Kina och Vietnam, men svensk möbelindustri är vår huvudmarknad. Björkträ köper sågkubb i östra Mellansverige, från Tierp i söder till Härnösand i norr samt en bit in i Dalarna. Riktpriset ligger strax under normaltimmer av gran.

– Mest köper vi från privatskogsbruket. De enskilda skogsägarna har varit mer toleranta mot björken i skötseln än bolagen. Många bolag jobbar mest med stora virkesbyten också, så de volymerna är inte så lätta att komma åt.

I dag sågar de cirka 18 000 m3 fub ned till 18 centimeter i topp, men såglinjen byggs ut under året och man hoppas på större volymer.

– Så det låter väl bra att intresset för björk ökar, säger Per-Anders Fransén. Volymerna från gallringar och slutavverkningar ökar redan stadigt. Om man är noga med röjning och gallring så gynnar det björken, den lägger på sig diameter om den får utrymme. Däremot är det inte så många som planterar björk. Det sitter djupt i skogsägarna att det ska vara gran och tall, trots björkens många fördelar: stormfasthet, få skadegörare, barriär mot bränder och riskspridning.

 

Björn Sundberg, Stora Enso

Björn Sundberg, Stora Enso. Foto: Stora Enso

– För oss är det intressant med björk. Vi använder redan fem miljoner kubikmeter björk per år i våra industrier i Sverige och Finland, men det är endast naturligt föryngrad björk och inkluderar import från Baltikum och Ryssland. Att planterad förädlad björk växer lika bra som gran och tall har inte varit riktigt känt i skogsindustrin tidigare, säger Björn Sundberg, ansvarig för skogsforskning vid Stora Enso.

Snabb utveckling

Han ser en stor potential i skogsträdsförädlingen. – Här kan vi gå minst lika snabbt fram som vid förädling av eukalyptus i Sydamerika. Jag tror att björken är bra för nordisk skogsindustri, här kan vi få fram något som är både konkurrenskraftigt och gynnsamt för diversiteten i skogen.

Vilka konkreta åtgärder vidtar ni nu?

– Vi hoppas kunna initiera ytterligare björkforskning även i Finland. Om inte viltbetet visar sig vara ett alltför stort problem, kan man tänka sig att vi börjar plantera i lite större skala om cirka fem till tio år, då forskningen utvecklat mer beprövade rutiner för föryngring och skötsel av björk, säger Björn Sundberg.

 

Magnus Lindén, Södra

Magnus Lindén, Södra. Foto: Södra.

Enligt Magnus Lindén, skogsbruksutvecklare på Södra, så passar björk och lövträd bäst till produkter som textilmassa och till viss del även övrig avsalumassa. Det lövvirke som används inom Södra kommer i dag främst från medlemmarnas skogar.

– I perioder när det inte finns tillräckliga volymer importerar vi en del från Baltikum.

Hur ser då framtiden ut när det gäller björk och andra lövträdslag som produktionsträdslag för Södras del?

– Certifieringen kräver minst tio procent löv efter varje åtgärd, jag tror det är den nivån vi kommer fortsätta rekommendera. Vi har i dag 25 procent löv efter slutröjning i produktionsbestånden. Men det är delvis ett resultat av att barrplantor har dött och att det inte röjts tillräckligt mycket, säger Magnus Lindén.

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 2/2021

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket