I år firar skogsbruket ett ovälkommet jubileum – tio år av fallande lönsamhet.
Text och foto: SVERKER JOHANSSON/BITZER
Skogforsk undersöker och sammanställer sedan länge olika produktivitetsmått i skogsbruket, till exempel hur många kubikmeter som producerats per tidsenhet. Data bygger på officiell statistik om avverkningsvolymer och arbetstid.
Under skogsbrukets mekanisering var denna enkla modell en mycket användbar indikator på effektivitetsutvecklingen. Men dess lämplighet som enda måttstock på ekonomisk effektivitet är begränsad.
Nyckeltalet skogsbruksindex beskriver virkesvärdets relation till skogsbrukskostnaden och är ett mått på ekonomisk effektivitet i skogsbruket fritt bilväg. Tillsammans med detaljerade uppgifter om kostnader och intäkter ger indexet en mer heltäckande bild av produktivitet och produktivitetsutveckling i skogsbruket.
Virkesvärdet är en volymvägd beräkning av intäkten för virke i hela Sverige. Kostnaderna avser skogsbrukskostnaden, det vill säga kostnaderna för bland annat drivning, skogsvård, vägar och administration uttryckt i kr/m3fub.
I ett längre perspektiv har virkespriserna sjunkit realt med en till två procent per år sedan 1950-talet. Skogsbruket lyckades länge kompensera för detta med ett allt effektivare skogsbruk, trots stigande arbetskraftskostnader.
Tio år av fallande index
Skogsbruksindex uttrycks i relativa tal och har varierat mellan 1,7–2,4 under den senaste 20-årsperioden. Efter 2010 har det varit sjunkande med kortsiktiga variationer kopplade till konjunktur. På senare år har index legat kvar under två.
Sämre lönsamhet att vänta?
Skogsbrukskostnaden är högre än på mycket länge, vilket är illavarslande när virkespriserna nu åter sjunker och granbarkborreproblemen, som hittills omfattar cirka 18 miljoner m3sk, fortsätter (även om inte all granbarkborreavverkning är försvårad). Dessutom tillkommer troligen högre skogsvårdskostnader under den kommande perioden, på grund av den uppskjutna skogsvården sedan torråret 2018. Det här blir ingen quick fix.