Ingen quick fix

I år firar skogsbruket ett ovälkommet jubileum – tio år av fallande lönsamhet. 

Text och foto: SVERKER JOHANSSON/BITZER 

Skogforsk undersöker och sammanställer sedan länge olika produktivitetsmått i skogsbruket, till exempel hur många kubikmeter som producerats per tidsenhet. Data bygger på officiell statistik om avverkningsvolymer och arbetstid.

Under skogsbrukets mekanisering var denna enkla modell en mycket användbar indikator på effektivitetsutvecklingen. Men dess lämplighet som enda måttstock på ekonomisk effektivitet är begränsad.

Nyckeltalet skogsbruksindex beskriver virkesvärdets relation till skogsbrukskostnaden och är ett mått på ekonomisk effektivitet i skogsbruket fritt bilväg. Tillsammans med detaljerade uppgifter om kostnader och intäkter ger indexet en mer heltäckande bild av produktivitet och produktivitetsutveckling i skogsbruket.

Virkesvärdet är en volymvägd beräkning av intäkten för virke i hela Sverige. Kostnaderna avser skogsbrukskostnaden, det vill säga kostnaderna för bland annat drivning, skogsvård, vägar och administration uttryckt i kr/m3fub.

I ett längre perspektiv har virkespriserna sjunkit realt med en till två procent per år sedan 1950-talet. Skogsbruket lyckades länge kompensera för detta med ett allt effektivare skogsbruk, trots stigande arbetskraftskostnader.

Tio år av fallande index

Skogsbruksindex uttrycks i relativa tal och har varierat mellan 1,7–2,4 under den senaste 20-årsperioden. Efter 2010 har det varit sjunkande med kortsiktiga variationer kopplade till konjunktur. På senare år har index legat kvar under två.

Sämre lönsamhet att vänta?

Skogsbrukskostnaden är högre än på mycket länge, vilket är illavarslande när virkespriserna nu åter sjunker och granbarkborreproblemen, som hittills omfattar cirka 18 miljoner m3sk, fortsätter (även om inte all granbarkborreavverkning är försvårad). Dessutom tillkommer troligen högre skogsvårdskostnader under den kommande perioden, på grund av den uppskjutna skogsvården sedan torråret 2018. Det här blir ingen quick fix.

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 3/2020

Relaterade reportage

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet