Digitaliseringen i skogen tar ett stort steg framåt när även naturvårdsuppföljningen blir digital. Snitslarna ersätts av koordinatsatta data, förarna får smartare beslutsstöd och uppföljningen blir effektivare.
Text och foto: ELIN FRIES och SVERKER JOHANSSON/Bitzer
Sedan mitten på 1990-talet har flera miljoner hektar skog avverkats med hänsyn till döda och levande träd. Större hänsynsytor brukar avgränsas från objektet medan mindre trädgrupper, högstubbar och evighetsträd väljs ut av skördarföraren beroende på förutsättningarna. Dessutom finns det ofta forn- och kulturminnen på avverkningsobjekten. Skogforsk har nu utvecklat en prototyp för hur data om alla dessa hänsyn ska hänga med in i skogsföretagens register och skogsägarnas planer. Ett mål är att följa upp och kvantifiera nyckeltal kopplade till FSC och PEFC.
Viktigt att veta
För skogsägaren är det viktigt att ha koll på var hänsynen lämnats och vilket syfte åtgärderna har – även på lång sikt. För större bolag och organisationer måste ha bra kvalitet på sina hänsynsdata vid uppföljning av interna mål och vid extern granskning av certifieringens revisorer. I dag sker en omfattande snitsling. Men i takt med allt bättre gps-enheter, som använder flera satellitsystem och onlinekorrigering, kommer vi snart att se färre märkband i skogen.
– Med en noggrannhet på ett par meter under trädskiktet är det självklart att gränser och hänsynsobjekt ska digitaliseras redan under traktplaneringen, säger Björn Hannrup vid Skogforsk. Och eftersom samma utveckling mot en bättre noggrannhet sker i maskinerna är det nu också möjligt att jobba med så kallade digitala staket (geofencing) – föraren får en varning innan maskinen hamnar för nära exempelvis ett röjningsröse eller en fångstgrop.
Även uppföljningen blir digital
Men hur mycket evighetsträd, högstubbar och hänsynsytor blir det egentligen? Och var finns de – om revisorn vill kolla? Hittills har det inte funnits något effektivt uppföljningssystem för naturvård. Antalet högstubbar och naturvärdesträd har klickats på en gammal biträknare, för att sedan föras in på en blankett. Var hänsynen hamnat har inte loggats, utom då det gäller större trädsamlingar. Men mer komplexa certifieringskrav kräver bättre koll. I dag följs naturvårdshänsyn upp genom manuella mätningar. Men med dagens digitala informationskällor går det att göra en bättre uppföljning – och dessutom spara tid och pengar.
Ny metod och mjukvara
– Vi utvecklar en metod för digital hänsynsuppföljning där vi kan få en obruten digital kedja av de data som genereras. Det ger uppföljning och dokumentation av åtgärder på alla avverkningar – och dessutom snabbt, så de som utför arbetet får återkoppling just när arbetet är avslutat. På lite sikt även under arbetet! säger Skogforsks Johan J. Möller som tillsammans med Björn Hannrup ansvarar för projektet.
– Vi använder stamkoder för att skördarföraren ska kunna registrera olika alternativ med en knapptryckning när stammen avverkas. Sedan rapporteras hänsynsdata in tillsammans med den vanliga produktionen.
Algoritmer visar hänsynsytor
Men allt behöver inte knappas in av föraren. På basis av skördarens uppställningsplatser och avverkningsvolymer testar Skogforsk med hjälp av en nyutvecklad algoritm att räkna ut var föraren lämnat större trädgrupper och hur många träd som står där, baserat på skanningen från skogliga grunddata i kombination med skördardata.
Forskarna har just gjort de första manuella uppföljningarna för att testa hur väl algoritmen beskriver vilken hänsyn som lämnats.
– Det ser väldigt lovande ut, konstaterar Björn Hannrup. Vi skruvar just nu lite på vilken kranlängd vi ska räkna med för att få polygongränsen rätt, men det är bara finjusteringar.
Prototyp tillgänglig nästa år
Innan projektet avslutas i slutet av 2021 hoppas forskarna att det ska finnas en modell och prototypprogramvara som olika skogsorganisationer ska kunna bygga in i sina egna system. För varje avverkningsobjekt kan då arealer, avverkade volymer, lämnade volymer och hänsyn per hektar beräknas. Som underlag används standarddata, som genereras kontinuerligt i varje avverkningsmaskin enligt StanForD 2010.
Obruten datakedja – snabb uppdatering
Ett annat mål är en obruten datakedja från avverkning till register. En uppdatering av hänsynsdata ska kunna göras så fort data är inskickade, vilket sker så ofta som en gång per timme.
– Det innebär att senast dagen efter att avverkningen är avslutad så kommer alla registerdata vara uppdaterade, säger Johan J. Möller.
– Särskilt i nästa steg, när vi löpande får upp
resultatet på skärmen – en nedräkning av de olika hänsynstyperna i takt med att vi jobbar. nu använder jag en biträknare för att ha koll på hur många högstubbar det blir, och här ska jag göra 60 stycken.
Även geofencing-funktionen har funkat bra:
– Här grotanpassar vi, och det innebär att vi fäller träden framåt. Då har vi ett längre varningsavstånd –när vi till exempel närmar oss ett röjningsröse så börjar varningen i maskinen blinka redan på en trädlängds avstånd, så att vi inte fäller rakt över röset.
Digitaliserad naturvårdsuppföljning BK Rödhällen
Skogforsk utvecklar ett uppföljningsverktyg för att visualisera den hänsyn som planeraren och maskinförarna lämnat på trakten. Det här är en vy som förarna gärna skulle vilja se online.
Här testas också en ny funktion: rödmarkerade zoner visar var det måste lämnas så kallade ”hyggesbrytande hänsyn” enligt den nya FSC-standarden, där avståndet från varje punkt på hygget till närmaste kant eller lämnat träd inte får överstiga 70 meter. (I exemplet testas 35 meter).
Dessutom behöver inte allt knappas in av föraren. Ytorna med gul linje har skapats genom att en algoritm bedömer vad som inte är avverkat av skördaren och med stor noggrannhet ritar ut polygonerna som lämnade trädgrupper. Hur många träd som står kvar beräknas med hjälp av skogliga grunddata från ytan.
Så tycker intressenterna
Olle Djus, BillerudKorsnäs:
– Jag tror mycket på det här, säger Olle Djus som jobbar med att utveckla drivningsplaneringen. Ändå har vi i princip bara börjat. Att få koordinatsatta data och loggar på när åtgärderna utförts blir en stor styrka i dialogen med revisorerna.
Beslutsstöden som forskarna byggt in – som var hyggesbrytande insatser ska göras och automatisk kvantifiering av hur många träd som lämnas i en hänsynsyta – är också viktiga framsteg när FSC:s certifieringsregler nu blivit mer komplexa. Och det hjälper oss att snabbare kalibrera oss till de nya reglerna.
Nästa steg blir att testa helt osnitslade trakter och se hur utfallet blir. I princip vill vi så snart som möjligt börja köra skarpt i ett antal maskiner, till att börja med använder vi då troligen Skogforsks testmiljö innan vi gör en beställning till våra systemleverantörer.
Anna Cabrijic, SCA Skog:
– Med de nya FSC-reglerna kommer det här att bli ett viktigt och effektivt verktyg, eftersom det ger oss koll på antalet hänsynsträd och en bättre
överblick överlag. Att räkna hänsyn med stickprov är inte alltid så lätt på större, böljande objekt och på sikt tror jag att en återkoppling till förarna medan de arbetar på trakten kommer att bli väldigt uppskattad – till exempel en nedräkning av antalet hänsynsobjekt som de skapar.
Jag tror också att det blir ett bra verktyg i gallring – där det är svårare att ha koll på antalet högstubbar – och de bestånd där vi jobbar med naturvårdande skötsel. Även där genomförs många åtgärder för att förstärka naturvärden, som det är viktigt att ha koll på.