Digital snitsling och naturvårdsuppföljning

Innovation revolutionerar planeringen

Digitaliseringen i skogen tar ett stort steg framåt när även naturvårdsuppföljningen blir digital. Snitslarna ersätts av koordinatsatta data, förarna får smartare beslutsstöd och uppföljningen blir effektivare.

Text och foto: ELIN FRIES och SVERKER JOHANSSON/Bitzer

Sedan mitten på 1990-talet har flera miljoner hektar skog avverkats med hänsyn till döda och levande träd. Större hänsynsytor brukar avgränsas från objektet medan mindre trädgrupper, högstubbar och evighetsträd väljs ut av skördarföraren beroende på förutsättningarna. Dessutom finns det ofta forn- och kulturminnen på avverkningsobjekten. Skogforsk har nu utvecklat en prototyp för hur data om alla dessa hänsyn ska hänga med in i skogsföretagens register och skogsägarnas planer. Ett mål är att följa upp och kvantifiera nyckeltal kopplade till FSC och PEFC.

Viktigt att veta

För skogsägaren är det viktigt att ha koll på var hänsynen lämnats och vilket syfte åtgärderna har – även på lång sikt. För större bolag och organisationer måste ha bra kvalitet på sina hänsynsdata vid uppföljning av interna mål och vid extern granskning av certifieringens revisorer. I dag sker en omfattande snitsling. Men i takt med allt bättre gps-enheter, som använder flera satellitsystem och onlinekorrigering, kommer vi snart att se färre märkband i skogen.

– Med en noggrannhet på ett par meter under trädskiktet är det självklart att gränser och hänsynsobjekt ska digitaliseras redan under traktplaneringen, säger Björn Hannrup vid Skogforsk. Och eftersom samma utveckling mot en bättre noggrannhet sker i maskinerna är det nu också möjligt att jobba med så kallade digitala staket (geofencing) – föraren får en varning innan maskinen hamnar för nära exempelvis ett röjningsröse eller en fångstgrop.

Även uppföljningen blir digital

Men hur mycket evighetsträd, högstubbar och hänsynsytor blir det egentligen? Och var finns de – om revisorn vill kolla? Hittills har det inte funnits något effektivt uppföljningssystem för naturvård. Antalet högstubbar och naturvärdesträd har klickats på en gammal biträknare, för att sedan föras in på en blankett. Var hänsynen hamnat har inte loggats, utom då det gäller större trädsamlingar. Men mer komplexa certifieringskrav kräver bättre koll. I dag följs naturvårdshänsyn upp genom manuella mätningar. Men med dagens digitala informationskällor går det att göra en bättre uppföljning – och dessutom spara tid och pengar.

Ny metod och mjukvara

– Vi utvecklar en metod för digital hänsynsuppföljning där vi kan få en obruten digital kedja av de data som genereras. Det ger uppföljning och dokumentation av åtgärder på alla avverkningar – och dessutom snabbt, så de som utför arbetet får återkoppling just när arbetet är avslutat. På lite sikt även under arbetet! säger Skogforsks Johan J. Möller som tillsammans med Björn Hannrup ansvarar för projektet.

– Vi använder stamkoder för att skördarföraren ska kunna registrera olika alternativ med en knapptryckning när stammen avverkas. Sedan rapporteras hänsynsdata in tillsammans med den vanliga produktionen.

Algoritmer visar hänsynsytor

Men allt behöver inte knappas in av föraren. På basis av skördarens uppställningsplatser och avverkningsvolymer testar Skogforsk med hjälp av en nyutvecklad algoritm att räkna ut var föraren lämnat större trädgrupper och hur många träd som står där, baserat på skanningen från skogliga grunddata i kombination med skördardata.

Forskarna har just gjort de första manuella uppföljningarna för att testa hur väl algoritmen beskriver vilken hänsyn som lämnats.

– Det ser väldigt lovande ut, konstaterar Björn Hannrup. Vi skruvar just nu lite på vilken kranlängd vi ska räkna med för att få polygongränsen rätt, men det är bara finjusteringar.

Prototyp tillgänglig nästa år

Innan projektet avslutas i slutet av 2021 hoppas forskarna att det ska finnas en modell och prototypprogramvara som olika skogsorganisationer ska kunna bygga in i sina egna system. För varje avverkningsobjekt kan då arealer, avverkade volymer, lämnade volymer och hänsyn per hektar beräknas. Som underlag används standarddata, som genereras kontinuerligt i varje avverkningsmaskin enligt StanForD 2010.

Obruten datakedja – snabb uppdatering

Ett annat mål är en obruten datakedja från avverkning till register. En uppdatering av hänsynsdata ska kunna göras så fort data är inskickade, vilket sker så ofta som en gång per timme.

– Det innebär att senast dagen efter att avverkningen är avslutad så kommer alla registerdata vara uppdaterade, säger Johan J. Möller.

SER NYTTAN. niklas elander på skogsentreprenören KSaB kör skördaren i pilotprojektet och han är nöjd med projektet.
– Särskilt i nästa steg, när vi löpande får upp
resultatet på skärmen – en nedräkning av de olika hänsynstyperna i takt med att vi jobbar. nu använder jag en biträknare för att ha koll på hur många högstubbar det blir, och här ska jag göra 60 stycken.
Även geofencing-funktionen har funkat bra:
– Här grotanpassar vi, och det innebär att vi fäller träden framåt. Då har vi ett längre varningsavstånd –när vi till exempel närmar oss ett röjningsröse så börjar varningen i maskinen blinka redan på en trädlängds avstånd, så att vi inte fäller rakt över röset.

Digitaliserad naturvårdsuppföljning BK Rödhällen

Skogforsk utvecklar ett uppföljningsverktyg för att visualisera den hänsyn som planeraren och maskinförarna lämnat på trakten. Det här är en vy som förarna gärna skulle vilja se online.

Här testas också en ny funktion: rödmarkerade zoner visar var det måste lämnas så kallade ”hyggesbrytande hänsyn” enligt den nya FSC-standarden, där avståndet från varje punkt på hygget till närmaste kant eller lämnat träd inte får överstiga 70 meter. (I exemplet testas 35 meter).

Dessutom behöver inte allt knappas in av föraren. Ytorna med gul linje har skapats genom att en algoritm bedömer vad som inte är avverkat av skördaren och med stor noggrannhet ritar ut polygonerna som lämnade trädgrupper. Hur många träd som står kvar beräknas med hjälp av skogliga grunddata från ytan.


Så tycker intressenterna

FOTO: BILLERUDKORSNÄS

Olle Djus, BillerudKorsnäs:

– Jag tror mycket på det här, säger Olle Djus som jobbar med att utveckla drivningsplaneringen. Ändå har vi i princip bara börjat. Att få koordinatsatta data och loggar på när åtgärderna utförts blir en stor styrka i dialogen med revisorerna.

Beslutsstöden som forskarna byggt in – som var hyggesbrytande insatser ska göras och automatisk kvantifiering av hur många träd som lämnas i en hänsynsyta – är också viktiga framsteg när FSC:s certifieringsregler nu blivit mer komplexa. Och det hjälper oss att snabbare kalibrera oss till de nya reglerna.

Nästa steg blir att testa helt osnitslade trakter och se hur utfallet blir. I princip vill vi så snart som möjligt börja köra skarpt i ett antal maskiner, till att börja med använder vi då troligen Skogforsks testmiljö innan vi gör en beställning till våra systemleverantörer.


 

FOTO: SCA

Anna Cabrijic, SCA Skog:

– Med de nya FSC-reglerna kommer det här att bli ett viktigt och effektivt verktyg, eftersom det ger oss koll på antalet hänsynsträd och en bättre
överblick överlag. Att räkna hänsyn med stickprov är inte alltid så lätt på större, böljande objekt och på sikt tror jag att en återkoppling till förarna medan de arbetar på trakten kommer att bli väldigt uppskattad – till exempel en nedräkning av antalet hänsynsobjekt som de skapar.

Jag tror också att det blir ett bra verktyg i gallring – där det är svårare att ha koll på antalet högstubbar – och de bestånd där vi jobbar med naturvårdande skötsel. Även där genomförs många åtgärder för att förstärka naturvärden, som det är viktigt att ha koll på.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket